Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Sveriges val står mellan Nato och USA

Multinationella militärövningen Baltops på Utö i Stockholms skärgård.
Multinationella militärövningen Baltops på Utö i Stockholms skärgård. Foto: Magnus Hallgren

Analys. Den nya Natoutredningen skärper konflikten om svensk säkerhetspolitik. Valet står i praktiken mellan Natomedlemskap och regeringens linje, ett närmare militärt samarbete med USA.

Svensk säkerhetspolitik håller på att bli en stor inrikespolitisk konfliktfråga. Orsaken är den oro som Rysslands rustning och brott mot folkrätten skapat. Och till skillnad från under kalla kriget diskuteras de säkerhetspolitiska problemen öppet.

Ändå finns det ingen som ser ett krig i närområdet som sannolikt. Men precis som de flesta har brandförsäkring helt i onödan vill politikerna gardera sig. Ett krig i Östersjöområdet kan få oerhörda konsekvenser. Många känner igen situationen med ett hotfullt Ryssland från kalla kriget. Men läget är annorlunda nu. Vi är inte längre ett neutralt land med starkt försvar beläget mellan två militära block. Sverige har ett mindre försvar, är beläget mellan Nato och Nato, och har guldkort i den västliga försvarsalliansens partnerskap. Vi samarbetar allt närmare militärt med Finland, som ju har en lång landgräns mot Ryssland och har lovat att hjälpa de baltiska staterna i händelse av kris och krig.

Många militära experter anser att om det mot förmodan skulle bli ett krig i vår del av Europa så skulle Sverige dras in, oavsett om vi är alliansfria eller inte. Nato behöver använda vårt territorium för att effektivt kunna skydda de baltiska staterna, Ryssland behöver det för att förhindra USA och Storbritannien från att ta sig in i Östersjön.

I praktiken finns det två huvudalternativ för hur Sverige ska undvika att bli krigsskådeplats. De borgerligas är att gå med i Nato och regeringens att i stället samarbeta militärt direkt med USA och några andra länder. SD och V står vid sidan av och vill att Sverige i stället ska minska samarbetet med Nato.

 

Nu lierar sig den S-ledda regeringen direkt med stormakten som statsminister Olof Palme (S) kritiserade så hårt.

 

Den största fördelen med ett Natomedlemskap är att Sverige garanteras hjälp i händelse av ett väpnat angrepp. Sverige får också delta i Natos gemensamma försvarsplanering, med konkreta operationsplaner, och får inflytande över försvarsalliansens politiska utveckling.

En nackdel med att söka medlemskap är risken för att Ryssand reagerar negativt. Utrikesminister Lavrov har redan fällt hotfulla uttalanden. Ett Natomedlemskap begränsar också svensk utrikespolitik. Det i praktiken tyngsta argumentet är bristen på folklig förankring. Det finns ingen stadig majoritet för Nato vare sig i riksdagen eller i opinionen.

Fördelen med att samarbeta direkt med USA är att amerikanerna står för nästan tre fjärdedelar av Natos militära resurser. Sverige och USA kan fokusera direkt på det som är viktigast för de båda länderna.

Nackdelen är att vi är ett till befolkningen litet land och USA världens enda riktiga stormakt, en ojämlik relation. USA utfärdar inte heller någon skriftlig, offentlig försvarsgaranti till Sverige, även om vicepresident Biden varnat Ryssland för att kränka territoriet.

Sverige kommer att få betala ett pris för den militära livlinan över Atlanten. Vi har något som amerikanarna vill ha, det visar besöken och inbjudningarna från USA:s toppolitiker. Sverige är ett till ytan ganska stort land, och det är betydligt lättare för USA och Nato att försvara Baltikum med tillgång till svenskt territorium. Men frågan är om det räcker. USA har tidigare tryckt på Sverige för att delta i internationella operationer, det kan hända igen.

Det är en paradox att det är Socialdemokraterna som står för samarbetslinjen med USA. S brukar ju gilla mellanstatliga organisationer, men har däremot inte alltid gillat USA:s utrikespolitik. En stor del av det socialdemokratiska Natomotståndet har sina rötter i USA:s krigföring i andra länder. Nu lierar sig den S-ledda regeringen direkt med stormakten som statsminister Olof Palme (S) kritiserade så hårt för kriget i Vietnam, i stället för att gå med i samma organisation som Norge och Danmark har gjort.

S klarar inte en ny uppslitande debatt om att ändra en politisk grundsats. EU-frågan splittrade partiet så djupt att ärren fortfarande syns, mer än tjugo år efter det att Sverige blev medlem. Det vill inte partiet uppleva en gång till. Därför är det nästan omöjligt att hitta ens en handfull Nato-förespråkare i S, och i MP är Nato-motståndet än hårdare.

Nato-utredningen kommer att skärpa striden. De borgerliga hoppas att Socialdemokraterna ändå ska ändra sig, så det blir ett brett parlamentariskt stöd för en ansökan. Liberalerna och KD har rest tanken på en folkomröstning. Men skepsisen till en sådan är stor i M och S. Det skulle polarisera opinionen för lång tid framöver, minns kärnkraften och EU. Och för dem som oroar sig för en politisk kris med Ryssland med desinformation och påverkanskampanjer är en valrörelse om Nato avskräckande.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.