DN har avslöjat att en högt uppsatt chef tvingats lämna Kustbevakningen efter att det uppdagats att personen ljugit om sin bakgrund och sin kompetens. Personen har i flera år haft en säkerhetsklassad tjänst med ledande roll i räddningsinsatser, brottsbekämpning och försvar. Trots att Kustbevakningen anmälde incidenten till Säpo, regeringen och Försvarsmakten fick personen i år ett nytt jobb – som stabschef inom Försvarsmakten. Även denna tjänst har personen fått lämna av säkerhetsskäl.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, säger till DN att myndigheternas agerande är förvånande.

– Det finns en rad anmärkningsvärda omständigheter i det här, säger han.

När den aktuella personen sökte jobb hos Kustbevakningen påstod den sig ha körkort och en universitetsexamen, något som i efterhand visar sig vara påhittat. Universitet i fråga har i själva verket inte något spår av att personen över huvud taget studerat där.

Läs mer: Ljög och blev chef på Kustbevakningen – avslöjades och blev chef inom Försvarsmakten

Larmet kom från en annan myndighet som fattade misstankar när personen sökte jobb där.

– Arbetsgivaren som upptäckte det skötte ärendet på ett riktigt sätt. Den normala kontrollen vid en anställning är ju att man ser till att få uppgifter, till exempel universitetsexamina, verifierade. Det blir också väldigt märkligt när personen sedan får en ny befattning på Försvarsmakten. En ytterst elementär åtgärd när man anställer någon är ju att man kontaktar den tidigare uppgivna arbetsgivaren – i detta fall Kustbevakningen – för att få referenser.

– Det är förvånande. Då får man ju det klart för sig hur saken ligger till omgående och behöver inte hoppa i galen tunna gång på gång.

Det kan utnyttjas av en extern aktör för utpressning

Wilhelm Agrell varnar för att detta fall väcker allvarliga frågor ur en skyddsaspekt. En person som blir anställd på påhittade meriter blir, förutom den ifrågasatta kompetensen, en belastning ur två perspektiv:

– Det första är att det, likt andra oegentligheter, kan utnyttjas av en extern aktör för utpressning. Det behöver ju inte vara en främmande makts underrättelsetjänst. Det finns många andra aktörer som kan vara aktuella i sammanhanget, till exempel kriminella grupperingar eller individer.

– Det andra är: en person som gör på det här viset kan förfara oredligt med en massa andra uppgifter i sin tjänsteutövning. Personen är helt enkelt opålitlig. Det säger någonting om personens karaktär – det kanske inte är lämpligt att ha ansvarsfulla befattningar.

Läs mer: Chefen om lögnerna: ”Lätt att vara efterklok”