Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-03 22:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/experten-flygandet-maste-minska-med-en-tredjedel/

Svensk politik

Experten: Flygandet måste minska med en tredjedel

Behöver Arlanda fler banor? Experter av olika slag har olika svar.
Behöver Arlanda fler banor? Experter av olika slag har olika svar. Foto: Lisa Mattisson

På sikt behöver Arlanda ytterligare en bana för att kunna konkurrera med andra nordiska flygplatser. Det bedömer flyganalytikern Jan Ohlsson. Men klimatforskarna vill se en annan utveckling.

– Flygandet behöver minska med en tredjedel, säger Jonas Åkerman på KTH.

Fram till för några år sedan ökade flygandet stadigt. Baserat på den utvecklingen började det statliga flygplatsbolaget Swedavia skissa på planer för fler landningsbanor på Arlanda. Men ökningen mattades redan 2017 och 2019 minskade svenskarnas flygande för första gången på många år.

Sedan kom pandemin och flygtrafiken rasade till nära noll. Nu återupptas den i blygsam skala – och svenskarna sticker ut, enligt flygmarknadsanalytikern Jean Marie Skoglund på Transportstyrelsen.

– Återstarten är trögare här, säger han och hänvisar till att Sverige till skillnad mot många andra länder var inne i en nedåtgående trend redan före coronakrisen.

Journalisten och flyganalytikern Jan Ohlsson tror dock att på några års sikt kan flygresandet vara tillbaka på samma nivå som före krisen. Och förr eller senare behöver Arlanda fler banor, menar han. 

– Ja, med en försening på tre-fyra år, om vi vill konkurrera med Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Deras flygplatser är bättre konstruerade från början.

– Trafikflödet kommer att finnas även i framtiden. Det betyder mycket för Sveriges ekonomi. Och det blir säkert sämre ut miljösynpunkt om svenskar ska flyga via Köpenhamn, säger Jan Ohlsson.

Enligt transportforskaren Jonas Åkerman på KTH är en expansion på Arlanda sannolikt oförenlig med de klimatmål som slagits fast av riksdagen och i Parisavtalet. 

– Hur mycket flygandet måste minska beror delvis på hur väl man lyckas med omställningen i andra samhällssektorer. Men i vårt medelscenario krävs en minskning med 15 till 20 procent fram till 2030.

– På längre sikt måste flyget ner med åtminstone en tredjedel och då behövs ingen ökad kapacitet på Arlanda, inte ens om man flyttar trafiken på Bromma dit, säger Jonas Åkerman.

För att minska flygets utsläpp krävs en mix av åtgärder. Jonas Åkerman exemplifierar med tuffare krav i EU:s handel med utsläppsrätter, ökad användning av biobränsle och ändrade flygvägar i form av lägre flyghöjder.

Läs mer: Svenska flygplatser kan tvingas lägga ner 

Ämnen i artikeln

Klimatet
Flygtrafik
Arlanda
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt