Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Experter: ”Stort misstag att slopa fastighetsskatten”

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank:De verktyg som finns mot överhettning sitter centralbankerna på. Räntorna är låga och i USA har centralbanken byggt upp en stor balansräkning som man kan börja sälja av för att strama åt. Dessutom är förutsättningarna att stävja en kris bättre i dag. Regleringen av kreditsektorn är stramare och makrotillsynen i form av amorteringskrav och kapitalkrav på banker har skärpts.
Anna Breman, chefsekonom på Swedbank:De verktyg som finns mot överhettning sitter centralbankerna på. Räntorna är låga och i USA har centralbanken byggt upp en stor balansräkning som man kan börja sälja av för att strama åt. Dessutom är förutsättningarna att stävja en kris bättre i dag. Regleringen av kreditsektorn är stramare och makrotillsynen i form av amorteringskrav och kapitalkrav på banker har skärpts. Foto: Swedbank

Skattesystemet måste reformeras om Sverige ska kunna hävda sig i en globaliserad och digitaliserad värld, anser Anna Breman, chefekonom på Swedbank.

Forskaren Åsa Hansson pekar ut en ny fastighetsskatt som en nödvändig byggsten i en sådan reform.

Politikerna måste ta ett helhetsgrepp och inte fastna i enskilda skatteförslag och skattesatser, menar Anna Breman, chefekonom på Swedbank och doktor i ekonomi. Utvecklingen sedan 1991 har enligt henne varit tvärtom, med ett stort antal små förändringar utan en sammanhållande idé bakom dem.

Reformen måste handla om arbete, bostäder och utbildning, anser Breman.

– Alla de här sakerna påverkar varandra. I en bred översyn kan man lösa flera av de här problemen samtidigt, säger hon.

Lägre kostnader för att anställa lågutbildade är en pusselbit, enligt Anna Breman. En annan är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Här handlar det om att se över reavinstskatt och fastighetsskatt.

Framför allt framhåller Breman att drivkrafterna för vidareutbildning och omskolning måste stärkas.

– Med globalisering och digitalisering blir det en fortsatt press på omställning under arbetslivet. Om vi långsiktigt ska vara konkurrenskraftiga måste vi reformera våra system så att de är moderna, säger Anna Breman.

Dels handlar det enligt henne om att minska marginaleffekterna för den som får upp sin lön. Dels handlar det om att det ska vara ekonomiskt hållbart att sätta sig på skolbänken igen, även om man har barn att försörja.

Åsa Hansson.
Åsa Hansson. Foto: Johan Bävman

Åsa Hansson är forskare på Lunds universitet med skatter som specialområde. Hon anser att det var ett stort misstag att slopa fastighetsskatten och att den behöver komma tillbaka i någon form. Som den stora Paradisläckan har visat, är det lätt för de förmögna att undvika skatt genom att flytta pengar utomlands. Fastigheter däremot, de ligger där de ligger.

– Generellt blir det svårare att beskatta rika i en globaliserad värld. Då är fastighetsskatten en effektiv kandidat, säger Åsa Hansson.

Enligt henne överdrevs problemen som fanns med den gamla fastighetsskatten.

– Man kan tänka sig en progressiv fastighetsskatt som blir högre på högre taxerade fastigheter.

Både Åsa Hansson och Anna Breman varnar för en övertro på grön skatteväxling. Det finns snäva gränser för hur mycket av inkomstskatterna som kan ersättas med skatt på miljöskadlig verksamhet.

– Det är inte långsiktigt hållbart eftersom meningen med de skatterna är att de ska krympa med tiden, säger Åsa Hansson.

Hon återkommer till att fastighetsskatten är den enda skatten som hållbart kan ha en inkomstprofil som gör att höginkomsttagare betalar mer i skatt.

– Höginkomsttagare har mycket bättre möjligheter att undvika skatt än låginkomsttagare – tyvärr. I en globaliserad värld så finns det tre saker man kan beskatta: fattigt folk, föda och fastigheter, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.