Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 06:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/experter-sverige-missar-unik-chans-att-underlatta-for-cyklister/

Sverige

Experter: Sverige missar unik chans att underlätta för cyklister

Under coronakrisen har allt fler tagit fram cykeln. Men ska trenden fortsätta behöver politikerna satsa på att förenkla för cyklister.
Under coronakrisen har allt fler tagit fram cykeln. Men ska trenden fortsätta behöver politikerna satsa på att förenkla för cyklister. Foto: Magnus Hallgren

Det pågår en cykelboom i världen. Coronakrisen är en möjlighet att ställa om till ett mer hållbart samhälle, men i Sverige varnas det för att politiker missar chansen.

Ska cyklandet öka måste beteendemönster förändras och satsningen på infrastruktur förbättras, säger experter.

Flera länder har under coronakrisen gjort insatser för att öka cyklandet. Milano har en ambitiös plan för att minska biltrafiken. Bryssel, Berlin och London har byggt tillfälliga cykelvägar. Frankrike ger bidrag till reparationer för att minska trycket på kollektivtrafiken. ”Cykeln är ett av de mest hygieniska alternativen för att motverka virusets spridning”, enligt borgmästarkontoret i pedalsatsande Bogota, Colombia.

Bild 1 av 2 En cyklist utnyttjar en av de nyanlagda cykelbanorna i Barcelona.
Foto: Josep Lago/AFP
Bild 2 av 2 Tillfällig cykelbana i Paris. Frankrike satsar på att öka cyklandet för att minska trängseln inom kollektivtrafiken.
Foto: Thibault Camus/AP

Pandemin beskrivs som en unik möjlighet att bryta mönster när människors vardagsrutiner rubbas. Nu finns chansen att ställa om till mer hållbart resande, men svenska politiker tar den inte. Det menar Sonja Forward, senior forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

– Man pratar om hållbara transporter och man pratar om miljö, men många gånger när det kommer till kritan så sätter man inte undan tillräckligt med resurser för att få det tillräckligt bra.

Det är svårt att ändra invanda resemönster. Funkar det att köra bil funderar man ofta inte på att ändra den vanan, enligt Forward. Men när livet ändras är vi öppna för nya rutiner.

– Corona skulle kunna göra det lättare att få folk att börja reflektera över sitt resande. Man kanske inte vill åka buss, vad gör man då i stället? Man sätter igång en tankeprocess om hur man ska resa, frågor som man i vanliga fall inte tänker så mycket på. Det är en period när det medvetandegörs på ett helt annat sätt. 

Gör hela infrastrukturen lättare, bredare och mer lättförståelig för hur man ska bete sig som cyklist.

Att bryta mönster är ett steg i processen. Nästa del, som är kritisk, är att få människor att fortsätta cykla.

– Man är mycket mer känslig för negativa saker när man inte är van. Det är därför vi säger att det är viktigt att man då, som kommun, erbjuder en bra miljö för att hålla kvar dem som börjar pröva på. Då är det en chans att den här vanan blir ett nytt beteende.

Men då måste det bli lättare och säkrare att cykla, säger Anna Lindén som jobbar med mobilitetsfrågor på 2030-sekretariatet, som följer upp Sveriges klimatmål. 

Cykelbanor behöver breddas, konfliktytor med gångtrafikanter minskas och farliga korsningar byggas bort. Stråken måste länkas ihop – det kan inte plötsligt dyka upp en busshållplats i vägen.

– Gör hela infrastrukturen lättare, bredare och mer lättförståelig för hur man ska bete sig som cyklist.

Trängsel vid övergång.
Trängsel vid övergång. Foto: Magnus Hallgren

 

I regeringens plan för ett fossilfritt Sverige 2045 är ”ökad och säker cykling” en del.

I Cykelbokslut 2018 från i fjol konstaterar Trafikverket att det behövs mer resurser för att mäta utvecklingen och att uppföljningen är bristfällig. Det saknas också ett specifikt mål att jobba emot. 

Det finns ambitioner att få fler att cykla men planerna grusas ofta av samma orsak: Brist på pengar.

Trafikexperten Krister Spolander säger att staten lägger över finansieringen på kommunerna, som uppger att de inte har råd. 

Man får väldigt mycket för pengarna när man bygger för cykel, framför allt när man väger in hälsonyttan.

– Med den nuvarande takten i infrastrukturplaneringen så kommer det ta en 40-50 år innan man har en vettig infrastruktur på plats. Staten skulle behöva satsa 6-7-8 gånger mer än vad man gör i dag. Då skulle man fram till 2030 kunna få en hyfsad infrastruktur på plats, men det tåget har gått.

Han får medhåll från Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren som vill att staten tar större ansvar. 

Det finns också en konflikt inbyggd i infrastrukturen. Städer har en begränsad yta och ska cyklandet öka måste det ofta ske på bilens bekostnad.

– Det behöver verkligen ske en förändring och det har väl aldrig funnits ett bättre tillfälle för det än nu.

– Det behövs pengar och man behöver se över väglagen. I sammanhanget är det väldigt små pengar och man får väldigt mycket för pengarna när man bygger för cykel, framför allt när man väger in hälsonyttan.

Framför allt behöver kommuner och regioner lägga väsentligt mer resurser framöver och stadsplaneringen måste sluta utgå från män och bilar.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) håller med om att det saknas resurser. Han säger att regeringen därför har skjutit till pengar och gjort insatser för att öka kunskapen i frågan, som att bygga upp ett nationellt cykelcentrum för forskning. Men huvudansvaret för att utveckla infrastrukturen ligger på kommuner och regioner, menar han.

– Framför allt behöver kommuner och regioner lägga väsentligt mer resurser framöver och stadsplaneringen måste sluta utgå från män och bilar. Utgångspunkten för planering av infrastruktur måste vara ökad mobilitet i alla samhällsgrupper och det måste vara hållbart.

Ett av de största hindren för ökad cykling är brister i kunskap om stadsplanering och hur vi ska bygga samhällen, säger ministern.

– Jag vill att vi bygger mer jämställt och jämlikt för en ökad mobilitet i alla samhällsgrupper och det måste få ett mycket tydligare genomslag nationellt men inte minst på kommunal och regional nivå. 

Läs mer:

Mer plats för cyklister och gående på Västerbron

Så blev holländarna världens mest cyklande folk

Läs mer om cykeltrafik 

Ämnen i artikeln

Cykeltrafik
Miljö
Hållbarhet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt