Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Extremt utsatta ska lättare få uppehållstillstånd

Foto: Anders Wiklund/TT

Det ska bli lättare för personer, som inte kan utvisas av skäl som ligger bortom deras kontroll, att få uppehållstillstånd.

Det föreslår regeringens särskilda utredare Anna Lundberg.

– Det handlar om en liten grupp människor som i dag är extremt utsatta, säger hon.

I dag lämnas den så kallade limboutredningen till regeringen. Den behandlar de fall där personer efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut gjort allt för att lämna Sverige, men utan att lyckas.

– Det kan till exempel handla om att landet inte vill ta emot dig, att du är statslös eller att du kommer från ett land där det är svårt att fastställa medborgarskap, säger utredaren Anna Lundberg.

DN har bland annat berättat om 18-åriga Mustafa, som fick utvisningsbeslut till Marocko. Han försökte själv återvända dit, men blev tillbakaskickad till Sverige. Sedan första juni förra året har den som fått avslag på sin asylansökan inte rätt att bo i Migrationsverkets boenden eller att få en dagsersättning.

Den som blir kvar i Sverige och medverkar till att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas ska egentligen få behålla boendemöjlighet och dagersättning, men det kan finnas situationer med så pass högt ställda krav att vissa ändå förlorar sitt bistånd. Det har bland andra Röda korset berättat om i en rapport.

– De som förlorar sin ersättning hamnar i en utblottad situation. Sverige riskerar att kränka internationella åtaganden om mänskliga rättigheter genom att försätta människor i en sådan situation, där de blir juridiskt strandsatta. Ett sätt att komma ur detta är genom att uppehållstillstånd beviljas. Redan med nuvarande regelverk finns den möjligheten, säger Anna Lundberg.

Utredningsförslagen handlar om att tydliggöra i lagstiftningen när personer kan få uppehållstillstånd på grund av att de inte kan utvisas, av skäl som är bortom deras egen kontroll. Det är det som kallas praktiska verkställighetshinder som man vill förtydliga.

Ett av förslagen är att det inte ska behövas något praktiskt försök – till exempel att en utvisning misslyckats – för att en person ska anses vara föremål för praktiska verkställighetshinder. I stället ska praktiska verkställighetshinder i större utsträckning än i dag kunna leda till uppehållstillstånd, även i grundprövningen.

– Där vill vi göra det tydligt att synnerligen ömmande omständigheter alltid föreligger om det råder praktiska verkställighetshinder, säger Anna Lundberg.

Ett annat förslag är att uppehållstillstånd ska kunna beviljas när ett utvisningsbeslut upphör att gälla, det vill säga preskriberas – om individens agerande inte varit den avgörande orsaken till att preskription inträtt. Detta bland annat för att myndigheterna ska kunna återfå kontakten med personer som har fått utvisningsbeslut men ändå vistas i landet.

Det kan handla om att landet inte vill ta emot dig, att du är statslös eller att du kommer från ett land där det är svårt att fastställa medborgarskap.

– Lagstiftaren vill redan i dag förskona den enskilda individen från att leva under mycket lång tid med ett icke verkställbart beslut, säger Anna Lundberg.

Migrationsverket föreslås också följa upp hur de kommunicerar till enskilda personer vad som förväntas för att praktiska verkställighetshinder ska föreligga.

– Migrationsverket kan mycket väl på egen hand ta upp frågan om verkställighetshinder efter lagakraftvunnet beslut, om det till exempel kommer upp nya omständigheter, säger Anna Lundberg.

Hon berättar också att polisen i vissa ärenden uttrycker en frustration över de fall som lämnas över till dem, men där det inte går att verkställa en utvisning även om den enskilda medverkar.

– Det gör i förlängningen att legitimiteten för hela systemet riskerar att bli lidande.

Det har, enligt Anna Lundberg, inte varit möjligt att i kartläggningsarbetet säga hur många personer som skulle beröras av de föreslagna ändringarna, men att det sannolikt inte handlar om ett stort antal personer.

– Det är viktigt att vi inte skapar förväntningar hos personer som fått avslag på sin asylansökan, men hållit sig undan tills avlägsnandebeslutet upphör att gälla, säger hon.

I den politiska debatten heter det från flera håll att ”ett ja ska vara ett ja och ett nej ett nej”– hur resonerar man kring att fler personer som inte bedöms ha skyddsskäl skulle få uppehållstillstånd, enligt ert förslag?

– Det handlar sannolikt om ett litet antal personer, som enligt lagförslagen beviljas uppehållstillstånd tidigare än annars. Människor som, av orsaker som är bortom deras kontroll, inte kan återvända ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige, anser jag. Flera personer som kontaktat mig under utredningsarbetet har varit aktiva samhällsmedborgare i Sverige under många år, en del av dem arbetar och de har gjort allt som rimligtvis kan förväntas av en person för att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas.

Fakta.Limboutredningen

Utredningsförslagen handlar om att förtydliga det som kallas för praktiska verkställighetshinder. Den behandlar de fall där personer efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut gjort allt för att lämna Sverige, men utan att lyckas.

Om lagändringarna går igenom betyder det att fler i den gruppen kommer att få uppehållstillstånd i ett tidigare skede.

Utredningen föreslår också att man ska gå vidare med en särskild utredning som tittar på statslösa personers rättsliga status.

Utredningen lämnas till regeringen och migrationsminister Heléne Fritzon under onsdagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den första september 2018.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.