Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-01 12:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fakta-i-fragan-ar-bensinen-ovanligt-dyr-i-sverige/

SVERIGE

Fakta i frågan: Är bensinen ovanligt dyr i Sverige?

Bensinpriset är uppe i cirka 17 kronor per liter. Men andelen av våra nettoinkomster som vi lägger på bensin har minskat jämfört med år 2000.

I maj höjde ledande drivmedelsbolag sina riktpriser för 95-oktanig bensin till 16,84 kronor per liter. Dieseln kostar nu 16,39 kronor per liter.

En av de bästa datakällorna för att jämföra bensin- och dieselpriser är branschorganisationen SPBI (Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet) som har statistik från 1980 och framåt.

År 1980 kostade en liter bensin i genomsnitt 2,88 kronor. Följande graf visar att det finns stora säsongsvariationer. Det framgår av att priskurvorna är lite hackiga.

Dagens prisnivåer är alltså historiskt höga. Det är dock missvisande att dra slutsatser enbart av ovanstående graf. För att ge en mer korrekt bild behöver vi ta hänsyn till flera andra faktorer, inte minst allmän inflation och att bilar har blivit allt mer bränslesnåla.

En av de vanligaste metoderna för att inflationsjustera ett pris på en viss vara är att ta hänsyn till förändringen av SCB:s konsumentprisindex (KPI). Om vi räknar upp bensinpriset till dagens penningvärde kostade en liter bensin år 1980 9,62 kronor.

Lönerna har ökat betydligt mer än priserna i samhället. Det betyder att vi i Sverige har haft en reallöneökning, det vill säga att genomsnittssvenskens lön fått allt större köpkraft. Vi ska strax ställa bensinpriserna i relation till våra inkomster. Men vi behöver först beakta fler faktorer för att kunna ge en så rättvisande bild som möjligt:

Personbilarna förbrukar allt mindre bränsle. Att bensinpriset har blivit högre mätt per liter behöver alltså inte innebära att det har blivit dyrare att köra en viss sträcka. Prislappen för det påverkas förstås om bränsleförbrukningen förändras.

Trafikverket har tagit fram data åt DN över den genomsnittliga bränsleförbrukningen för personbilar i Sverige åren 1990 till 2018 baserade på uppgifter ur vägtrafikregistret. Siffrorna avser den faktiska fordonsparken, det vill säga inte enbart nybilsförsäljningen:

För bensinbilar minskade den genomsnittliga bränsleförbrukningen från 9,5 liter per 100 kilometer år 1990 till 7,2 liter per 100 kilometer år 2018. Minskningen var störst mellan 2009 och 2018.

För dieselbilar var den genomsnittliga bränsleförbrukningen i stort sett oförändrad mellan 1990 och 2018. 1990 är dock ett dåligt jämförelseår eftersom det fanns så få dieselbilar i Sverige. Sedan 2010 har dieselförbrukningen minskat.

Lite matematik där vi slår samman den inflationsjusterade prisutvecklingen med utvecklingen av genomsnittlig bränsleförbrukning per 100 kilometer ger oss följande resultat. Siffrorna uttrycks i dagens penningvärde:

Bensinbilar. År 1990 kostade det i genomsnitt 96 kronor att köra 100 kilometer med bensin. I maj 2019 kostade det i genomsnitt 120 kronor att köra 100 kilometer.

Dieselbilar. År 1990 kostade det i genomsnitt 49 kronor att köra 100 kilometer med diesel. I maj 2019 kostade det i genomsnitt 111 kronor att köra 100 kilometer.

Ovanstående graf visar att bensinpriset, med hänsyn taget till bränsleförbrukningen, är högre i dag än på 1990-talet. Sedan år 2005 har priset beräknat på detta sätt dock trendmässigt minskat svagt, även om det finns stora variationer över tid. Högst var bensinpriserna i mars 2012 (132 kronor för att köra 100 kilometer). Under sammanlagt 80 månader sedan januari 2005 har bensinpriserna med detta sätt att räkna varit högre än i maj 2019. Det är alltså inte ovanligt dyrt att tanka just nu sett till vad man får ut av bensinen i form av körsträcka.

Låt oss nu ställa bensinkostnaderna i förhållande till inkomstutvecklingen i Sverige. Vi har tillgång till data för inkomsten efter skatt sedan år 1991 och räknar här med en genomsnittlig körsträcka på 872 mil per invånare.

Andelen av vår inkomst som vi lägger på bensin har minskat från 5,4 procent år 2000 till 4,2 procent år 2019. Andelen som vi lägger på diesel har varit i stort sett oförändrad - 3,8 procent år 2000 respektive 3,9 procent år 2019.

Sedan 2016 har bensinkostnadernas andel av inkomsterna varit i stort sett oförändrade medan dieselkostnadernas andel har ökat något.

Analysen skiljer sig troligtvis åt mellan storstad och landsbygd i Sverige. De flesta nya bilarna, tillika de mest bränslesnåla, säljs i storstäderna. Både inkomsterna och inkomstökningarna har varit lägre på landsbygden. Data från crowdsourcing-sajten Bensinpriser.nu som DN har tagit del av visar inte på några större geografiska skillnader i bensinpriser. Däremot visar SCB-data från 2016 att just bränsleförbrukningen skiljer sig åt. Högst var bensinförbrukningen i Åsele (8,9 liter per 100 kilometer), lägst i Mölndal (7,2 liter per 100 kilometer). Det är därmed stora skillnader mellan landsbygd och storstad i fråga om hur dyrt det är att köra bil.

De svenska bensinpriserna avviker inte särskilt mycket från övriga EU-länders. EU-kommissionen samlar in och publicerar regelbundet uppgifter om de genomsnittliga bensinpriserna i unionens medlemsländer. Bensinpriset är högst i Nederländerna (1,71 euro per liter) och lägst i Bulgarien (1,12 euro per liter). Sverige hamnar på plats 8 av 28:

Dieselpriset är dock högre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Storbritannien är det enda EU-land som för närvarande har ett högre dieselpris (1,57 euro) per liter än Sverige (1,52). Grannländerna Danmark och Finland har ett dieselpris på 1,42 euro.

Vilka parametrar påverkar bensin- och dieselpriset? Framför allt styrs det av oljepriset, valutakurser och skatter:

Oljepriset

Råolja är en produkt som ofta varierar rejält i pris beroende på tillgång och efterfrågan. För närvarande är det dessutom oroligt i och kring viktiga oljeländer som Libyen, Irak, Iran och Venezuela. Råoljepriset (brentolja) är för närvarande drygt 70 dollar fatet, den högsta nivån sedan i höstas. Men den är ändå väsentligt lägre än toppåren 2011-2014 när oljepriset låg över 110 dollar fatet. Råolja används inte som den är utan måste omvandlas till olika oljeprodukter (bensin, diesel, smörjmedel och så vidare) i raffinaderier. Därför spelar även marknadspriset på raffinerade produkter, det vill säga bensinbolagens inköpspris, en viktig roll. Detta pris samvarierar inte alltid med oljepriset, utan styrs även av raffinaderikapacitet, lagerhållning, transporter och efterfrågan på raffinerade oljeprodukter.

Valutakurser

Den svenska kronans värde ligger på en låg nivå. Olja handlas i dollar och världsmarknadspriset brukar därför anges i denna valuta. Ju dyrare dollar i förhållande till kronan, desto dyrare blir bränsle i svenska kronor. Kronan har tappat 7 procent sedan i december mot dollarn och 20 procent sedan i januari förra året.

Skatter

Bensin och diesel berörs av tre skatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. Tillsammans utgjorde dessa skatter i mars 2019 cirka 61 procent av bensinpriset vid pumpen. Skattehöjningar påverkar därmed också det svenska bensinpriset. År 2017 infördes en indexering som innebär att skatten varje år höjs automatiskt med inflationen plus två procent. Motivet är att av hänsyn till klimatet skapa incitament för mindre förbrukning av bensin och därmed för mindre koldioxidutsläpp. Vid det senaste årsskiftet höjdes den sammanlagda bensinskatten med 33 öre. Dessutom leder nya krav i den så kallade reduktionsplikten till en gradvis ökad inblandning av biodrivmedel, vilket påverkar priset och beskattningen av produkterna.

Läs mer: Här är alla Fakta i frågan

Ämnen i artikeln

Bensinpriset
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt