Fakta i frågan: Har barnfattigdomen ökat i Sverige? - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Fakta i frågan: Har barnfattigdomen ökat?

Foto: DN, Janerik Henriksson/TT

Inget annat EU-land har så liten allvarlig materiell fattigdom bland barnfamiljer som Sverige. Men skillnaderna i barnfattigdom är stora mellan olika befolkningsgrupper.

VAL 2018

Det finns ingen officiell definition på fattigdom. Olika mått används beroende på syfte och avsändare.

I grunden finns det två olika sätt att räkna på fattigdomen (och barnfattigdomen) i ett land: som relativ eller absolut:

• Relativ fattigdom innebär att en persons inkomst är låg i förhållande till andras inkomster.

• Absolut fattigdom betyder att en persons inkomst i stället ligger under en viss bestämd, absolut, nivå. Den kan till exempel vara den inkomst som behövs för att betala nödvändiga levnadskostnader.

Vilket mått som är bäst beror på vad man vill mäta. Är man fattig för att man inte har råd med viss konsumtion eller för att man inte kan konsumera lika mycket som andra? Det är en filosofisk fråga som inte har något bestämt svar. Såväl barnfattigdomens omfattning som dess utveckling över tid skiljer sig kraftigt åt beroende på vilket mått som används.

Eftersom barn inte har egna förvärvsinkomster så beräknas deras eventuella fattigdom utifrån det hushåll som de bor i. Barn som bor växelvis hos olika föräldrar räknas enligt folkbokföringsadressen.

1. Relativ fattigdom

Det relativa fattigdomsmått som oftast användas kallas för “risk för fattigdom”. Ett annat ord för samma begrepp är “låg ekonomisk standard”. Med detta mått räknas en person som fattig om hen har en disponibel inkomst (efter skatt men inklusive barnbidrag, försörjningsstöd och andra transfereringar) som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. År 2016 var gränsen 12 100 kronor i månaden per familjemedlem efter skatt och transfereringar.

År 2016 levde 387 000 barn under 18 år i fattiga hushåll enligt denna definition. Det motsvarar 19 procent av barnen i Sverige, vilket är en ökning sedan 2004 då andelen var 12 procent:

Den relativa fattigdomen har ökat särskilt mycket bland barnfamiljer med ensamstående mammor.

Så har andelen barn i fattiga hushåll i Sverige ökat kraftigt? Nja, det beror på vad man menar med fattigdom.

Det relativa fattigdomsmåttet ställer inkomsterna i ett hushåll i relation till den övriga befolkningens, oavsett om inkomstnivåerna i landet har ökat eller minskat.

För att ta två extrema exempel: I ett land där alla är utblottade finns ingen fattigdom med detta mått. I ett land där inkomsterna är höga och ökar för alla, men mer för vissa, ökar däremot fattigdomen när den mäts med det relativa måttet.

I Sverige har den ekonomiska standarden förbättrats, både för dem som tjänar mest och för dem som tjänar minst. Medianinkomsten ökade med 23 procent i fasta priser mellan 2004 och 2016. Höginkomsttagare har dock haft de största procentuella inkomstökningarna.

Ett problem med det mått som använts ovan är att det inte tar hänsyn till värdet av offentligt finansierad konsumtion, till exempel användning av välfärdstjänster som till exempel barnomsorg, skola och sjukvård. Tar man hänsyn till det så blir den relativa fattigdomen lägre eftersom barnfamiljer mer än andra hushåll tar del av dessa tjänster.

2. Absolut fattigdom

Det absoluta fattigdomsmåttet utgår alltså istället från en bestämd beloppsgräns. Det finns flera olika metoder för att bestämma denna gräns.

En sådan definition kallas för “låg inkomststandard”. Den förändras år från år efter hur de generella levnadsomkostnaderna utvecklas. Måttet inkluderar följande:

• Riksnorm för kommunalt försörjnings­stöd (”socialbidrag”), vilken ska täcka utgifter för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och tv-avgift

• Schabloniserad boendeutgift

• Utgifter för hushållsel

• Barn­omsorgsutgifter

• Utgifter för lokala resor

• Fack- och a-kasseavgifter

• Utgifter för hemförsäkring

År 2016 var gränsvärdet 23 000 kronor i månaden efter skatt för en familj med två vuxna och två barn (fem och tolv år) i Stockholm.

Sju procent av barnen under 18 år, eller 145 000 barn, bodde 2016 i en familj med låg inkomststandard. Andelen minskade mellan 1997 och 2007. Därefter har den varit i stort sett oförändrad:

Det är stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Här visas andelarna barn i hushåll med låg inkomststandard i några olika socioekonomiska grupper:

Det finns ytterligare mått som ger en bild av mer extrem fattigdom. FN definierar personer med inkomster lägre än 1,90 dollar per dag som fattiga. Med det måttet har fattigdomen i världen minskat markant sedan millennieskiftet. I Sverige har i princip alla inkomster som överstiger den globala fattigdomsgränsen.

EU använder ett eget mått för fattigdom som kallas för “allvarlig materiell fattigdom”. För att räknas som fattig med detta mått ska hushållet uppge att man inte har råd med minst fyra av följande nio poster:

• Oförutsedda utgifter

• Tvättmaskin

• En veckas semester per år

• Färg-tv

• Måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande varannan dag

• Telefon

• Bil

• Tillräcklig uppvärmning av bostaden

• Amortering av skulder

Cirka 0,7 procent av alla barn i Sverige under 18 år – 14 000 stycken – bor i familjer med allvarlig materiell fattigdom. År 2004 var andelen 4,3 procent. Det har alltså skett en stor minskning:

Fördelen med ovanstående mått är att det, till skillnad från de andra definitioner som vi har presenterat, tar hänsyn också till eventuella tillgångar som skulle kunna användas för att bekosta utgifterna. Det som mäts är huruvida hushållet uppger sig ha råd med utgiftsposterna som vi listade ovan. Statistiken bygger på en enkätundersökning som genomförs av statistikmyndigheten i respektive EU-land. Att metoden bygger på ett urval av befolkningen och självrapportering innebär dock att osäkerheten blir större än om registerdata skulle ha använts. Den kraftiga minskningen sedan 2004 är dock statistisk säkerställd.

Inget annat EU-land har så låg allvarlig materiell fattigdom bland barnfamiljer som Sverige.

Även enligt detta mått är barn med utländsk bakgrund tydligt överrepresenterade bland barn som lever i fattiga familjer jämfört med barn med svensk bakgrund.

Det här är Fakta i frågan

  • Ökar klyftorna? Växer vårdköerna? Löser polisen fler brott? Varje vecka fram till valet granskar DN viktiga frågor om samhällsutvecklingen.
  • Vi går till förstahandskällor och försöker så gott det går att svara på alla frågor med stor transparens och offentliga data.
  • http://www.dn.se/om/fakta-i-fragan finns alla källhänvisningar och länkar till källmaterial.
  • DN har dessutom gett två forskare, nationalekonomerna Laura Hartman och Lars Calmfors, i uppdrag att läsa texterna. De faktagranskar inte i detalj men ger övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. DN står för allt innehåll i texten.
  • Har du som läsare synpunkter på innehållet eller slutsatserna? Hör gärna av dig till kristoffer.orstadius@dn.se


Missa inga fakta:

  • Följ fakta i frågan på Facebook och få kommande delar direkt i ditt flöde.
  • Du som är inloggad på DN kan också följa ämnet direkt på vår sajt eller i appen. Klicka på ”Följ”-knappen här nedanför.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.