Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 06:12 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fakta-i-fragan-hur-fungerar-integrationen-av-flyktingar-pa-arbetsmarknaden/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Fakta i frågan: Hur fungerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden?

02:18. Efter åtta år är mindre än hälften av flyktingarna som mottogs 2008 etablerade på arbetsmarknaden, visar DN:s genomgång.

Efter åtta år är mindre än hälften av flyktingarna som mottogs 2008 etablerade på arbetsmarknaden, visar DN:s genomgång. En femtedel har långvarigt försörjningsstöd.

De senaste åren har dock integrationen gått allt snabbare.

VAL 2018

De senaste tio åren har flyktinginvandringen blivit allt större. Mellan 2004 och 2016 ökade antalet personer som beviljades asyl med 750 procent. År 2017 minskade antalet med 32 procent:

Ett av de övergripande målen med svensk integrationspolitik är att de nyanlända så snabbt som möjligt ska komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.

Så hur går det? Ett sätt att mäta det är att kartlägga hur stor andel av dem som kom år X som är etablerade på arbetsmarknaden efter Y år.

Låt oss ta ett exempel. Nedanstående graf visar situationen på arbetsmarknaden för flyktingar som mottogs år 2008. Det handlar om asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som har blivit placerade i en kommun. För varje år som går efter mottagandet ökar andelen som etablerar sig på arbetsmarknaden. Efter fyra år (2012) var 23 procent etablerade. Efter åtta år (2016) var 49 procent etablerade.

Ovanstående graf utgår alltså från flyktingar som mottogs år 2008. De beviljade asylbesluten från den här tiden gällde till stor del personer från Iran, Somalia, Afghanistan och Balkanländerna.

Åtta år senare var alltså mindre än hälften av flyktingarna etablerade på arbetsmarknaden. Det är visserligen svårt att säga vad som är en rimlig tid för etablering, men det integrationspolitiska målet är att den sker så snabbt som möjligt. Hur lång tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden beror på en rad olika faktorer: personernas utbildning, kulturella bakgrund, förmåga att lära sig svenska och så vidare. Det aktuella konjunkturläget är också av stor betydelse: ju bättre det är, desto snabbare går etableringen.

De nyanländas första jobb sker vanligtvis i ett låglönejobb i ett småföretag, enligt en studie som presenterades i fjol i tidskriften Nordic Economic Policy Review.

Skillnaden mellan män och kvinnor är mycket stor. Efter åtta år var 40 procent av kvinnorna etablerade på arbetsmarknaden. För männen var andelen 57 procent:

Innan vi går vidare så behöver vi först klargöra några saker. Begreppet “att ha jobb” är mer komplext än vad man skulle kunna tro. Det finns flera definitioner. Den vanligaste metoden är att inkludera dem som är sysselsatta enligt de så kallade arbetskraftsundersökningarna (AKU). En nackdel med måttet är dock att gränsen för att räknas som sysselsatt är mycket generös - det räcker att arbeta i genomsnitt en timme i veckan under undersökningsveckan.

DN har i stället använt ett mått som anger om en person kan anses vara etablerad på arbetsmarknaden. Den bygger på en registerkörning som SCB har gjort. En person räknas som etablerad när hen har en löneinkomst som överstiger 60 procent av medellöneinkomsten bland dem med lägst utbildningsnivå (högst grundskola) för en person med samma ålder och kön.

Så hur går det för dem som kom efter 2008?

Integrationen på arbetsmarknaden har utvecklats positivt i takt med att konjunkturen har förbättrats.

Av dem som kom 2008 var 35 procent etablerade på arbetsmarknaden sex år senare. Efter fyra år var 23 procent etablerade.

Av dem som kom 2010 var 46 procent etablerade på arbetsmarknaden sex år senare. Efter fyra år var 28 procent etablerade.

Av dem som kom 2012 var 43 procent etablerade på arbetsmarknaden fyra år senare.

Att etableringen gått snabbare under senare år hänger sannolikt ihop med att arbetsmarknadsläget generellt har förbättrats sedan 2010. En bättre konjunktur innebär alltid en större förbättring av sysselsättningen för utsatta grupper än för mer väletablerade grupper, eftersom det för de senare inte finns så stor förbättringspotential.

Fungerar integrationen på arbetsmarknaden bättre eller sämre nu än på 1980- och 1990-talen?

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) presenterade nyligen en rapport som följde utvecklingen mellan 1980 och 2014 för flyktingar som var 20-50 år gamla vid invandringen. En person definieras som sysselsatt om hen har en årsinkomst som överstiger 40 procent av medianinkomsten för 20-50 år gamla män under motsvarande år. Urval och metod skiljer sig alltså från de grafer som vi redovisat ovan.

Varje linje i nedanstående två grafer visar andelen som har jobb fördelat per invandringsår:

Graferna visar i huvudsak följande:

Etableringen på arbetsmarknaden gick snabbare på 1980-talet än på 2000-talet. Redan efter två år hade 61 procent av männen som kom 1986–1989 jobb. Motsvarande siffra år 2011–2014 var 25 procent. De senaste 20 åren har skillnaderna i takten dock varit ganska små.

Det tar längre tid för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden än män. Det är inget unikt för de senaste åren utan skillnaden har varit stor sedan 1980-talet. På lång sikt – efter 15–20 år – är sysselsättningsgapet dock ganska litet. För den grupp som kom 1993–1995 var sysselsättningen efter 20 år 75 procent för kvinnor och 79 procent för män.

Flyktingarnas födelseland har mycket stor betydelse för utfallet. Flyktingar från det forna Jugoslavien samt Etiopien och Eritrea har haft det betydligt lättare att snabbt komma in på arbetsmarknaden, än vad flyktingar från Irak, Iran, Syrien, Libanon, Afghanistan och Somalia har haft.

De senaste åren har ett mycket stort antal flyktingar från Syrien invandrat till Sverige. Ovanstående grafer visar att personer som tidigare invandrat från Syrien har lägre sysselsättning än personer från Balkanhalvön och Etiopien/Eritrea, men högre än personer från Afghanistan, Libanon och Irak.

Utbildningsbakgrund har stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Data från OECD:s studie om vuxnas färdigheter (PIAAC) visar att sysselsättningen för utrikes födda och färdigheter samvarierar. Sysselsättningsgraden är ungefär densamma för utrikes som inrikes födda med samma färdigheter (utom för gruppen med lägst färdigheter där utrikes födda har lägre sysselsättningsgrad).

DN har även bett SCB att göra en specialkörning av hur stor andel av flyktingarna som har långvarigt försörjningsstöd (socialbidrag), under minst tio av årets tolv månader. Låt oss ta år 2008 igen som exempel. Efter åtta år har 20 procent långvarigt försörjningsstöd.

Andelen som har försörjningsstöd ökar fram till år fyra, i takt med att andra bidrag, till exempel etableringsersättningen, försvinner. Därefter minskar försörjningsstöden successivt, men är fortfarande på en hög nivå efter åtta år: 20 procent. Som jämförelse har 1,6 procent av hela befolkningen i åldersgruppen 20–64 år långvarigt försörjningsstöd enligt samma definition.

Av de flyktingar som mottogs år 2000 hade 10 procent försörjningsstöd 16 år senare (2016):

Det här är Fakta i frågan

  • Ökar klyftorna? Växer vårdköerna? Löser polisen fler brott? Varje vecka fram till valet granskar DN viktiga frågor om samhällsutvecklingen.
  • Vi går till förstahandskällor och försöker så gott det går att svara på alla frågor med stor transparens och offentliga data.
  • http://www.dn.se/om/fakta-i-fragan finns alla källhänvisningar och länkar till källmaterial.
  • DN har dessutom gett två forskare, nationalekonomerna Laura Hartman och Lars Calmfors, i uppdrag att läsa texterna. De faktagranskar inte i detalj men ger övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. DN står för allt innehåll i texten.
  • Har du som läsare synpunkter på innehållet eller slutsatserna? Hör gärna av dig till kristoffer.orstadius@dn.se


Missa inga fakta:

  • Följ fakta i frågan på Facebook och få kommande delar direkt i ditt flöde.
  • Du som är inloggad på DN kan också följa ämnet direkt på vår sajt eller i appen. Klicka på ”Följ”-knappen här nedanför.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.