Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Fakta i frågan: Hur mycket inkomstskatt betalar vi?

Foto: TT

Inkomstskatterna har sänkts av alliansregeringen och höjts av den rödgröna regeringen. Men vilka har gynnats och missgynnats?

Och hur mycket skatt betalar man egentligen nu i olika lönelägen?

DN:s Kristoffer Örstadius granskar väljarnas viktigaste frågor inför valet.

VAL 2018

Den svenska inkomstskatten är progressiv. Det betyder att höginkomsttagare betalar en större andel av sin inkomst i skatt än låginkomsttagare. De med riktigt låg inkomst betalar ingen skatt alls.

Under de tre senaste mandatperioderna har flera stora förändringar genomförts. År 2007 införde alliansregeringen jobbskatteavdraget. Syftet var att stärka drivkrafterna för arbete. Avdraget reducerar skatten på lön och näringsverksamhet, det vill säga på inkomster av arbete men inte på inkomster från pension och andra socialförsäkringar. Efterföljande år förstärktes skattesänkningarna i flera steg. År 2016 ändrade den nuvarande regeringen jobbskatteavdraget så att det gradvis minskar när inkomsten överstiger 50.500 kronor i månaden för att helt försvinna när inkomsten når 124.900 kronor i månaden. 

Nedanstående graf visar den totala genomsnittliga skattesatsen, alltså den andel av inkomsten som betalas i skatt, för en person som är under 65 år och som har hela sin inkomst från arbete. Den totala skatten fås genom att summera kommunalskatten med eventuell statlig skatt. En person som tjänade 25.000 kronor i månaden förra året betalade 22,5 procent i inkomstskatt. För en person med en inkomst på 50.000 kronor gick 31,9 procent bort i inkomstskatt. För en inkomst på 150.000 kronor i månaden var skattesatsen 50,1 procent:

Utöver inkomstskatt betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter till staten. Dessa uppgår till 31,42 procent av bruttolönen för anställda under 65 år. Denna post anges i regel inte i lönebeskedet. Arbetsgivaravgifterna innebär att skatten på arbete för en löntagare i praktiken är betydligt högre än den formella inkomstskattesatsen i ovanstående diagram. Det beror på att en arbetsgivare som betalar arbetsgivaravgift normalt inte betalar lika hög lön som annars skulle vara fallet. 

Ekonomer brukar utgå från att det är löntagarna som i slutändan står för hela kostnaden, det vill säga att företagen kompenserar sig fullt ut genom en lägre lönenivå. Vid internationella jämförelser av beskattningen av arbete är det vanligt att också räkna in eventuella arbetsgivaravgifter.

Några exempel:

Grunden i inkomstskattesystemet är kommunalskatten som går till kommuner (som ansvarar för bland annat skola, äldreomsorg och socialtjänst) och till landsting (som ansvarar för bland annat sjukvård och lokaltrafik). Skatten är proportionell, det vill säga skattesatsen är densamma för alla i en kommun oberoende av inkomst. Däremot varierar skattesatsen mellan olika kommuner efter beslut av respektive landstings- och kommunfullmäktige. Den låg förra året i genomsnitt på 32,1 procent. Siffran har ökat något sedan 1990:

Personer som tjänar över en viss nivå betalar även statlig skatt. Det finns två nivåer:

Den lägre gränsen. Förra året låg brytpunkten för statlig skatt på 37.700 kronor i månaden. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent.

Den övre gränsen. Det finns även en ytterligare gräns. Personer med inkomster över denna betalar den så kallade värnskatten. Förra året låg brytpunkten för den på 54.300 kronor i månaden. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare fem procentenheter.

Procentsatserna för den statliga skatten har inte förändrats under 2000-talet. Däremot räknas brytpunkterna varje år upp till nya inkomstnivåer. Det beror på att man vill undvika att allt fler med automatik får betala statlig skatt när inkomsterna i samhället växer. Uppräkningen av brytpunkterna har de senaste åren skett i långsammare takt än normalt.

De har skruvat på skatten: Anders Borg (M), finansminister i alliansregeringen 2006–2014, och Magdalena Andersson (S), finansminister i S/MP-regeringen sedan 2014.
De har skruvat på skatten: Anders Borg (M), finansminister i alliansregeringen 2006–2014, och Magdalena Andersson (S), finansminister i S/MP-regeringen sedan 2014. Foto: TT

Så har skatten höjts och sänkts

Jobbskatteavdraget, som alltså infördes 2007, har haft stor effekt på den genomsnittliga skattesatsen för vissa inkomstgrupper. Den har ingen påverkan på kommunernas eller landstingens skatteintäkter utan är en statlig skattereduktion.

Så vilka inkomstgrupper har gynnats av jobbskatteavdraget? Nedanstående graf visar storleken på jobbskatteavdraget vid olika månadslöner:

Som mest reducerades skatten förra året med 2.200 kronor i månaden, vilket skedde för månadsinkomster mellan 30.200 och 50.500 kronor. Jobbskatteavdraget har förändrats så att det minskar med inkomster i intervallet 50.500 kronor till 124.900 kronor i månaden. Personer med högre arbetsinkomster än 124.900 kronor får ingen reduktion alls.

Nedanstående graf visar hur den totala genomsnittliga skattesatsen har förändrats vid olika inkomster:

Den vänstra axeln i ovanstående graf visar med hur många procentenheter som den totala skatten har ökat eller minskat. Som exempel fick en person som tjänade 25.000 kronor i månaden 6,4 procentenheter lägre skatt mellan 2006 och 2010.

2006–2010, regeringen Reinfeldt 1: Jobbskatteavdraget sänkte skatterna för samtliga inkomstgrupper, men de med lägst inkomster fick störst minskning av den genomsnittliga skattesatsen.

2010–2014, regeringen Reinfeldt 2: Det genomfördes enbart mindre förändringar av jobbskatteavdraget. Skatterna sänktes något på inkomster mellan 30.000 och 50.000 kronor i månaden.

2014–2018, regeringen Löfven: Skatterna har höjts för samtliga grupper med arbetsinkomster. En förklaring är att den genomsnittliga kommunalskatten har höjts. Dessutom har jobbskatteavdraget förändrats så att det minskar med inkomsten i intervallet 50.500 kronor till 124.900 kronor i månaden. Personer med högre arbetsinkomster än 124.900 kronor får, som tidigare nämnts, ingen reduktion alls.

Förvärvsarbetande över 65 år får sedan 2007 ett större jobbskatteavdrag än yngre personer. Jobbskatteavdraget gäller däremot inte inkomster i form av pension och ersättningar från andra socialförsäkringar såsom a-kassa, föräldrapenning, sjukpenning och sjukersättning.

Fram till 2007 gick det att dra av kostnaden för fackföreningsavgiften, men möjligheten togs bort av alliansregeringen. I juli 2018 införs en skattereduktion på 25 procent av medlemsavgiftens storlek. Denna effekt ingår inte i ovanstående grafer eftersom den enbart påverkar de löntagare som är fackligt anslutna. En medlem i Kommunal som tjänar 25.000 kronor i månaden får sänkt skatt med 95 kronor i månaden.

En annan aspekt som kan vara intressant att studera är marginalskatten. Den anger hur stor del av en inkomstökning som går bort i skatt. Ett exempel: Ida tjänar 30.000 kronor i månaden och får 1 000 kronor i löneförhöjning. Av den extra tusenlappen går 28,6 procent i skatt. Hon har således en marginalskatt på 28,6 procent.

Den högsta marginalskatten i Sverige var förra året 60,1 procent. Den gällde för personer med en arbetsinkomst i det intervall där jobbskatteavdraget trappas av. Dessa inkomsttagare betalar både kommunalskatt och full statlig skatt (inklusive värnskatt). Dessutom minskar deras jobbskatteavdrag när deras inkomst stiger. 

Sammanfattningsvis betalar vi alltså olika mycket skatt beroende på hur mycket vi tjänar. Sedan regeringen Löfven tillträdde har framför allt personer med inkomster över 50.000 kronor i månaden fått höjd skatt genom förändrat jobbskatteavdrag.

Det här är Fakta i frågan

  • Ökar klyftorna? Växer vårdköerna? Löser polisen fler brott? Varje vecka fram till valet granskar DN viktiga frågor om samhällsutvecklingen.
  • Vi går till förstahandskällor och försöker så gott det går att svara på alla frågor med stor transparens och offentliga data.
  • http://www.dn.se/om/fakta-i-fragan finns alla källhänvisningar och länkar till källmaterial.
  • DN har dessutom gett två forskare, nationalekonomerna Laura Hartman och Lars Calmfors, i uppdrag att läsa texterna. De faktagranskar inte i detalj men ger övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. DN står för allt innehåll i texten.
  • Har du som läsare synpunkter på innehållet eller slutsatserna? Hör gärna av dig till kristoffer.orstadius@dn.se


Missa inga fakta:

  • Följ fakta i frågan på Facebook och få kommande delar direkt i ditt flöde.
  • Du som är inloggad på DN kan också följa ämnet direkt på vår sajt eller i appen. Klicka på ”Följ”-knappen här nedanför.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.