Fakta i frågan: Hur mycket mer tjänar män än kvinnor? - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Fakta i frågan: Hur stort är lönegapet mellan män och kvinnor?

DN, Johan Nilsson/TT
DN, Johan Nilsson/TT

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar. Men det är långt kvar innan lönerna blir jämställda.

VAL 2018

Förra året hade kvinnor i genomsnitt 88,7 procent av männens lön. Det innebär alltså en löneskillnad på 11,3 procent av männens lön.

Män tjänade i genomsnitt 35.700 kronor i månaden, kvinnor 31.700 kronor. Dessa månadslöner anger lönen för heltid. Det betyder att lönerna för deltid räknats om till heltid.

Lönegapet har minskat i Sverige sedan 2001. Då var skillnaden 17,6 procent:

En stor del av lönegapet hänger samman med att kvinnor och män har olika yrken, jobbar på olika delar av arbetsmarknaden eller har olika utbildningar och arbetstid. Arbetstiden kan spela roll även när månadslönerna räknas om till heltidslöner eftersom arbetsgivare kan vara benägna att betala högre timlöner för heltids- än deltidsarbetande.

Med hjälp av statistiska metoder går det att analysera vilken betydelse sådana faktorer har, det vill säga om kvinnor och män får olika betalt för samma tjänst. Vi ska strax återkomma till en djupare analys, men först en kort bakgrund.

Yrkesvalen skiljer sig kraftigt åt mellan män och kvinnor. Arbetsmarknaden är könssegregerad. De vanligaste yrkena för kvinnor är undersköterska, barnskötare och grundskollärare. De vanligaste yrkena för män är lager- och terminalarbetare, mjukvaru- och systemutvecklare samt företagssäljare.

Cirka 60 procent av de anställda i privat sektor är män. I kommunerna och landstingen är cirka 75 procent av de anställda kvinnor. Löneläget är högre i den privata sektorn (34.300 kronor i månaden) än i den offentliga (32.300 kronor i månaden). En grundläggande skillnad är att verksamheterna drivs från helt olika utgångspunkter:

* I det privata näringslivet är målet i regel - något förenklat - att gå med vinst. Utrymmet för löneökningar blir större om verksamheten går bra.

* Den offentliga sektorn, främst välfärdstjänster som skola, vård och omsorg, styrs av politiska beslut. Lönerna betalas från sektorns skatteinkomster.

En observation som kan göras är att kvinnors arbete i större utsträckning än mäns gäller människor, medan mäns arbete ofta är mer inriktat på produktion av varor eller data.

Nedanstående graf visar den genomsnittliga månadslönen för manligt respektive kvinnligt dominerade yrken. Den visar också kvinnornas lön som andel av männens.

Källa: SCB:s lönestrukturstatistik och Medlingsinstitutet

Kvinnoyrkena har lägre löner än de manliga yrkena:

* Fyra av de tio vanligaste yrkena för kvinnor (barnskötare, städare, personliga assistenter samt restaurang- och köksbiträden) har genomsnittliga månadslöner under 25.000 kronor. Bland män ligger bara ett av de tio vanligaste yrkena under denna nivå (restaurang- och köksbiträden).

* Bland de vanligaste yrkena för män är spridningen större. Två av de tio vanligaste yrkena för män (mjukvaru- och systemutvecklare samt företagssäljare) har genomsnittliga månadslöner över 40.000 kronor. Inte något av de tio vanligaste kvinnoyrkena kommer ens i närheten av dessa nivåer. Högst lön har grundskollärare, 32 900 kronor.

Ovanstående graf visar också att kvinnornas löner ligger under männens i främst mansdominerade yrken. Bland företagsförsäljare och verkställande direktörer tjänar kvinnorna till exempel i genomsnitt 84 respektive 91 procent av vad männen gör. Ju högre lönenivån är, desto större är skillnaden mellan könen. I kvinnodominerade yrken ligger kvinnornas löner i regel i nivå eller strax över männens. Det gäller till exempel förskollärare och undersköterskor.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män hänger alltså i stor utsträckning samman med att kvinnor och män finns i olika yrken med olika lönelägen. Om vi genom en statistisk metod som kallas för standardvägning tar hänsyn till de löneskillnader som har att göra med att kvinnor och män fördelar sig olika över yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid, så återstår en “oförklarad” löneskillnad på 4,3 procent.

Även detta gap minskar. År 2005 var motsvarande löneskillnad 6,8 procent:

Gapet på 4,3 procent skulle kunna bero på könsdiskriminering, men detta går inte att säga med säkerhet. Det finns förvisso ett samband mellan kön och löneutfall även sedan hänsyn har tagits till de ovan nämnda bakgrundsfaktorerna. Men fler bakgrundsfaktorer än dessa kan spela roll. Lön grundas ofta på information som saknas i statistiken, till exempel de krav på de anställda som ett jobb ställer i form av meriter, kompetens, motivation och andra egenskaper. Det finns dock omfattande forskning som studerat hur könsstereotyper påverkar våra uppfattningar om till exempel vad som är kompetens. Att skilja mellan könsdiskriminering och olika lön på grund av olika kompetensnivå är därför en svår uppgift.

Det är också svårt att jämföra lönegapet mellan Sverige och andra länder eftersom tillgången på data om de bakgrundsfaktorer som behövs för att göra en sådan analys skiljer sig åt.

Varför minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor? Enligt statliga Medlingsinstitutet, som har ett uppdrag att analysera dessa, finns flera tänkbara förklaringar:

* Yrkessegregationen på arbetsmarknaden har minskat över tid. Allt fler kvinnor finns numera i högre avlönade yrken.

* Andelen kvinnliga chefer har ökat i samtliga sektorer. Störst ökning har skett inom staten.

* Andelen kvinnor med akademisk utbildning ökar. Allt fler kvinnor gör inbrytningar i traditionellt mansdominerade högskoleutbildningar.

I dagligt tal är lön och inkomst ofta synonyma uttryck, men i statistiken är det två helt skilda begrepp.

* Lön är den ersättning en person får för utfört arbete per tidsenhet. Timlön och deltidslön räknas om till månadslön för att bli jämförbara.

* Förvärvsinkomst är ett vidare begrepp och inkluderar all inkomst från arbete under en längre period, vanligtvis ett år. Inkomsten påverkas av hur mycket en person arbetar. Det beror i sin tur på om det är fråga om del- eller heltid, om personen arbetar övertid och på sjuk- eller annan frånvaro.

Gapet i förvärvsinkomst är större än lönegapet. Det beror bland annat på att kvinnor arbetar deltid oftare än män. Kvinnor tar också större andel av föräldraledigheten och är i större utsträckning sjukskrivna.

År 2016, det senaste tillgängliga statistikåret, var inkomstskillnaderna 17,6 procent. År 1991 var skillnaden 27,7 procent, så det har skett en rejäl minskning.

Skillnaden i förvärvsinkomst har minskat mer över tid än skillnaden i lön. Det beror på att kvinnor i allt större utsträckning arbetar heltid. 

I Sverige deltar, till skillnad från i många andra länder, nästan lika många kvinnor som män i arbetskraften. Med andra ord är det i stort sett lika många män som kvinnor som antingen arbetar eller söker arbete. Det hänger ihop med flera reformer från 1970- och 80-talet: den borttagna sambeskattningen för gifta, införandet av den inkomstbaserade föräldraförsäkringen och rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet samt den utbyggda offentligfinansierade barnomsorgen. Det är i dag lättare för kvinnor att kombinera barn och arbetsliv än tidigare. Det gäller även kvinnor med prestigeutbildningar och de högsta inkomsterna.

Så varför minskar inte löne- och inkomstskillnaderna mer än vad de gör? En viktig faktor är föräldraskapet som spelar stor roll för kvinnolönerna. Enligt forskning från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) tjänar kvinnor och män ungefär lika mycket, är chefer i ungefär lika stor utsträckning och ungefär lika ofta sjukfrånvarande från arbetet fram till det första barnets födelse – sedan händer det något. Kvinnorna tappar i inkomst och lön, blir mer sällan chefer än män och är oftare sjukfrånvarande från arbetet. Hos ett par i 40-årsåldern kan ungefär tre fjärdedelar av inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor förklaras av att de bildat familj. Delad föräldraledighet tycks däremot hänga ihop med bättre löneutveckling för kvinnor, enligt IFAU som beräknar att mammans framtida lön är nästan sju procent högre för varje ytterligare månad som pappan är föräldraledig. 

Bland lesbiska föräldrapar är inkomstutvecklingen mer jämställd. Ett skäl är att de mer sällan får ett andra barn och därför har mindre krav på sig som föräldrar. Ett annat skäl är att de lesbiska par som får två barn ofta föder ett barn var.

 

Svaret i korthet

1. Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 2017 i genomsnitt 11,3 procent. Den har minskat sedan 2001 då den var 17,6 procent.

2. En av de viktigaste faktorerna till gapet är en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor och män finns i yrken med olika lönelägen.

3. Om hänsyn tas till de skillnader som beror på att kvinnor och män fördelar sig olika över yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid så återstår en oförklarad löneskillnad på 4,3 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.