Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Fakta i frågan: Vilka konsekvenser har metoo fått hittills?

Other: DN, TT

Drygt var femte kvinna har berättat om egna erfarenheter av sexuella trakasserier efter uppmärksamheten kring metoo. Men har kvinnor eller män förändrat sitt beteende på något påtagligt sätt? Har de stora arbetsgivarna i Sverige genomfört några förändringar?

Varje vecka fram till valet kommer DN:s Kristoffer Örstadius att granska väljarnas viktigaste frågor.

VAL 2018

“Om du har blivit sexuellt trakasserad eller överfallen skriv ‘me too’ som ett svar till denna tweet”

Skådespelaren Alyssa Milanos inlägg på Twitter från 15 oktober i fjol satte igång en internationell rörelse. Särskilt i Sverige fick ämnet stor uppmärksamhet. Kvinnor inom en rad branscher vittnade om övergrepp och trakasserier, till exempel inom rättsväsendet, politiken, film- och teatervärlden och mediebranschen.

Uppmärksamheten i de traditionella medierna kring sexuella trakasserier var stor under hösten:

Men vilka konkreta och mätbara konsekvenser har metoouppropen egentligen fått? Frågan är inte helt enkel att svara på eftersom vissa effekter förmodligen inte ens går att mäta. Normer, attityder och beteende kan också ta lång tid att förändra.

Även på kort sikt är det är svårt att säga om sexuella trakasserier och kränkningar har minskat. Metoo skulle kunna tänkas ha haft två effekter: ökad anmälningsbenägenhet och färre sexualbrott. Antalet polisanmälningar om sexualbrott var visserligen högre i oktober-december år 2017 än motsvarande period tidigare år, vilket skulle kunna tyda på att fler personer vågar anmäla. Men å andra sidan skedde förra årets toppnoteringar redan före metoo, inte efter. Metoouppropen startade i oktober, men antalet polisanmälningar var fler i mars, maj och september än i oktober. I januari 2018 anmäldes något färre brott än i januari 2017:

Kan det vara så att de senaste månadernas polisanmälningar i större utsträckning avser äldre händelser? Nej, någon sådan utveckling finns det inte heller stöd för. DN har begärt ut listor från Polismyndigheten över alla anmälningar om sexualbrott från de senaste åren. Genom att jämföra brotts- och anmälningsdatum kan vi se att det inte finns några sådana tecken:

Brottsförebyggande rådet genomför mätningar om svenskarnas utsatthet för brott. Den skulle kunna svara på frågan om sexualbrotten har minskat, men undersökningen presenteras först senare i år.

För att få en bild av vilket genomslag metoouppropen har fått i befolkningen har DN gjort en specialmätning tillsammans med opinionsföretaget Ipsos. Drygt 1 000 personer har fått svara på frågor om metoo och sina egna erfarenheter. Så här ser resultatet ut:

  • 21 procent av kvinnorna, alltså drygt en femtedel, har berättat om egna erfarenheter av att bli utsatta för sexuella trakasserier. Bland män är motsvarande andel 4 procent.

  • 32 procent av männen och 13 procent av kvinnorna har tänkt igenom hur de själva agerar och om de borde förändra något för egen del.

  • Samtidigt har få personer - 2 procent av männen och 2 procent av kvinnorna - förändrat sitt beteende på ett påtagligt sätt.

Resultatet är tydligt, men det är ändå svårt att säga vilka slutsatser som egentligen kan dras. Kvinnor har i hög utsträckning berättat för andra människor om sina upplevelser. Samtidigt säger sig få personer alltså ha förändrat sitt eget beteende. Kombinationen väcker naturligtvis frågor om metoouppropen egentligen har haft några effekter. Har personer som utsätter andra för kränkningar inte tagit intryck av #metoo? I så fall är resultatet dåligt. Eller är det en mycket liten andel av befolkningen som utsätter andra för trakasserier och det är denna lilla andel, 2 procent, som nu har ändrat sitt beteende? I så fall är resultatet bra, men med tanke på bredden och omfattningen av berättelser som framkommit är det troligt att det handlar om fler än 2 procent av befolkningen.

Metookampanjen har också synliggjort det ansvar som arbetsgivare har när det gäller både det förebyggande arbetet och att utreda samt åtgärda sexuella trakasserier. DN:s kartläggning visar också att de stora arbetsgivarna i Sverige har tagit stort intryck av metoouppropen. Dagens Nyheter har ställt frågor om metoo till samtliga företag och organisationer i Sverige med fler än 2 000 anställda. Det handlar om 223 arbetsgivare - 97 kommuner, 83 företag, 19 landsting/regioner och 24 statliga myndigheter. Svarsfrekvensen för enkäten är 97 procent.

Tre av fyra arbetsgivare har vidtagit åtgärder efter uppmärksamheten kring sexuella trakasserier:

Den vanligaste förändringen är införandet av nya rutiner, förändrade möjligheter att anmäla incidenter, informationsinsatser och nya arbetsmiljöundersökningar.

En del arbetsgivare ser samtidigt ett ökat inflöde av antalet anmälningar om sexuella trakasserier efter metoouppropen. Men de flesta ser ingen ökning alls:

Metoouppropen har samtidigt blottlagt betydligt bredare mönster av beteenden, inte enbart sexuella trakasserier och kränkningar. Det kan till exempel handla om maktutövning, härskartekniker, nedvärdering och så vidare. Sådana skillnader är svåra att mäta på kort sikt.

Flera samhällsaktörer har vidtagit åtgärder med anledning av metoo. Här är ett urval av konkreta konsekvenser:

  • Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska granska hur omkring 40 företag i medie-, kultur- och juridikbranschen hanterar bland annat sexuella trakasserier. DO genomför också en tillsyn av kommuners och landstings riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

  • Universitet och högskolor fick i december i uppdrag av regeringen att lyfta och synliggöra sitt förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Dessutom ska Universitets- och högskolerådet (UHR) kartlägga deras arbete.

  • Stiftelsen Allmänna Barnhuset fick i december en halv miljon kronor av regeringen för att sprida information och stödmaterial om sexuella trakasserier till samtliga grundskolor och gymnasieskolor i Sverige.

  • Regeringen har under vintern initierat flera möten om sexuellt våld och trakasserier med myndighetschefer, arbetsmarknadens parter, näringslivschefer och initiativtagarna bakom uppropen.

  • I december hölls en debatt i riksdagen med anledning av metoo. Oppositionen har sedan oktober 2017 ställt fem skriftliga frågor och fyra interpellationer i riksdagen som har koppling till kampanjen.

Fotnot: Ipsos har under fältperioden 8-19 februari genomfört intervjuer med 1 030 personer i en slumpmässigt rekryterad respondentpanel på internet. Skattningar av opinionen är alltid förknippade med osäkerheter. För mer information om urval, bortfall och metod i övrigt, kontakta Ipsos opinionschef David Ahlin eller läs här: valjarbarometern.ipsos.com

Pia Skagermark: All demokratisk diskussion mår bra av att bygga på fakta

Det här är Fakta i frågan

  • Ökar klyftorna? Växer vårdköerna? Löser polisen fler brott? Varje vecka fram till valet granskar DN viktiga frågor om samhällsutvecklingen.
  • Vi går till förstahandskällor och försöker så gott det går att svara på alla frågor med stor transparens och offentliga data.
  • http://www.dn.se/om/fakta-i-fragan finns alla källhänvisningar och länkar till källmaterial.
  • DN har dessutom gett två forskare, nationalekonomerna Laura Hartman och Lars Calmfors, i uppdrag att läsa texterna. De faktagranskar inte i detalj men ger övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. DN står för allt innehåll i texten.
  • Har du som läsare synpunkter på innehållet eller slutsatserna? Hör gärna av dig till kristoffer.orstadius@dn.se


Missa inga fakta:

  • Följ fakta i frågan på Facebook och få kommande delar direkt i ditt flöde.
  • Du som är inloggad på DN kan också följa ämnet direkt på vår sajt eller i appen. Klicka på ”Följ”-knappen här nedanför.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.