Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 11:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fallande-fortroende-for-tegnell-och-lofven/

SVERIGE

Fallande förtroende för Tegnell och Löfven

Statsepidemiologen är inte längre lika uppskattad.
Statsepidemiologen är inte längre lika uppskattad. Foto: Anders Wiklund/TT

Förtroendet sjunker markant för myndigheternas och politikernas sätt att hantera coronakrisen. Det visar en mätning från DN/Ipsos. Andelen som ger statsminister Stefan Löfven godkänt minskar med 10 procentenheter.

Tilliten i det svenska samhället framhölls som Sveriges guldreserv när pandemin kom. Det är väldokumenterat att svenskarna i jämförelse med många andra länder har en hög tilltro både till varandra och till myndigheterna. Det bekräftades återigen i årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet.

Så såg det också ut när DN/Ipsos i tidigare under våren ställde frågor om samhällets respons på coronakrisen. När pandemin på allvar nådde Sverige steg förtroendet för sjukvård och myndigheter till höga nivåer och höll sig fortfarande kvar där i maj. Även regeringen fick fortsatt gott betyg förra månaden.

Nu har en markant scenförändring skett. I junimätningen är det bara sjukvården som bibehåller sina höga förtroendesiffror.

Så tycker väljarna om coronakrisen

Andel som har ganska eller mycket stort förtroende för myndigheternas förmåga att hantera en större spridning av Corona-viruset i Sverge. (Procent)

Så tycker väljarna om coronakrisen
Källa: DN/Ipsos Foto: TT

I april svarade 56 procent att de hade stort förtroende för förmågan hos myndigheterna generellt att hantera coronakrisen. I juni har den andelen sjunkit till 45. Under samma period har de med litet förtroende ökat från 21 till 29 procent.

Samma mönster syns när DN/Ipsos frågar speciellt om den myndighet som stått i centrum. I april uppgav 69 procent att de hade stort förtroende för Folkhälsomyndigheten mot 57 i juni. Dramats huvudperson, statsepidemiolog Anders Tegnell, klarar sig aningen bättre men förtroendet har sjunkit även för honom, från 69 till 60 procent.

(Procent)

Källa: DN/Ipsos

Nicklas Källebring är opinionsanalytiker på Ipsos.

– Skillnaderna är så stora att vi kan vara säkra på att det skett en rejäl förändring. Synen på myndigheternas förmåga har utvecklats påtagligt negativt, säger han.

Det samma gäller bedömningen av politikernas insatser. Andelen som anser att regeringen har hanterat smittan bra sjunker från 50 procent i maj till 38 i juni. Statsminister Stefan Löfvens siffror faller från 49 till 39 procent.

Det sker mot bakgrund av att antalet avlidna i covid 19 i Sverige har stigit till nivåer som ligger högt över våra grannländer. Många länder håller fortsatt gränserna stängda för just svenskar. Samtidigt har det gått trögt att få igång testningen i Sverige.

Andel som anser att följande har hanterat Corona-utbrottet i huvudsak bra

(Procent)

Andel som anser att följande har hanterat  Corona-utbrottet i huvudsak bra
Källa: DN/Ipsos

Förtroendetappet för regeringen har dock ännu inte gett några tydliga avtryck i partisympatierna. Socialdemokraterna låg i DN/Ipsos väljarbarometer för juni kvar på jämförelsevis höga 31 procent. Det återstår att se om och i så fall när effekten slår igenom där.

Men inte bara regeringen får sänkt betyg för coronahanteringen. Oppositionen bedöms lika kärvt. Andelen som ger den gott betyg har minskat från 30 till 20 procent.

Nicklas Källebring tolkar det som en effekt av att borgfreden börjar spricka efter en tid av endräkt inför pandemin. Alla partier ställde sig inledningsvis mer eller mindre bakom den strategi som stakats ut av regeringen och Folkhälsomyndigheten. Men nu kallar Jimmie Åkesson (SD) dödsfallen i covid 19 för en ”massaker” och Ebba Busch (KD) har anklagat regeringen för att med ”berått mod” låta smittan spridas.

– Man kan säga att det som lite elakt brukar kallas käbblet har kommit tillbaka i svensk politik, med hårda angrepp och högt tonläge. Det slår igenom i att både regering och opposition får sämre betyg, säger Nicklas Källebring

Han pekar på en fråga som DN/Ipsos ställer varje månad om hur människor ser på utvecklingen i stort i Sverige. Den kurvan vände tydligt uppåt när coronakrisen slog till.

– När hotet var som mest påtagligt då var andelen som ansåg att utvecklingen gick åt rätt håll som högst. Nu vänder den kurvan neråt igen. Det visar nog att när partierna kommer samman och sätter Sverige och medborgarnas bästa framför det egna partiet, då ser väljarna positivt på det, säger Nicklas Källebring.

Det kan tyckas paradoxalt, men svenskarnas förtroende för samhällets förmåga sjunker samtidigt som färre uppfattar coronapandemin som ett hot. Andelen som ser pandemin som ett hot mot Sverige har sjunkit från 78 procent i april till 66 i juni. Effekterna på Sveriges ekonomi och företagen är det som oroar mest, därefter belastningen på sjukvården. Trots lägre förtroende för myndigheterna har oron för brister i smittskyddet bara ökat marginellt.

Ämnen i artikeln

Ipsos
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt