DN:s granskning av en falsk officer har väckt stark kritik mot Försvarsmakten och regeringen. Mannen har rekryterats till ledande eller känsliga befattningar, bland annat inom den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, FN-insatsen i Mali och även vid Natos militära högkvarter. 

Mellan 2016 och 2018 var mannen anställd vid Kustbevakningen där han var en säkerhetsklassad chef. Tjänsten innebar en ledande operativ roll som omfattade räddningsinsatser, brottsbekämpning och försvar. 

DN kan nu avslöja att den falske officeren även var en av Kustbevakningens kontaktpersoner för den ryska säkerhetstjänsten FSB. I Ryssland är kustbevakningen en del av säkerhetstjänsten. 

– FSB, det är gamla KGB, och det är en organisation som definitivt inte ska underskattas, säger Christer Olsén, underrättelseexpert som tidigare tjänstgjort både på FRA och Säpo.

Läs mer: Försvarsmakten har hittat rapport om officeren  

Kustbevakningen bekräftar att den falske officeren träffade företrädare för FSB:s kustbevakning vid tre tillfällen, en gång i Kaliningrad och två gånger i Sverige. I en reseräkning som DN tagit del av står det att mannen var i Kaliningrad under två dagar i februari 2017 för ett ”Expert meeting med Ryssland enligt action plan”.

– Vi kan inte berätta så väldigt mycket mer om de här kontakterna eftersom de till stora delar omfattas av utrikessekretess, säger Mattias Lindholm, pressekreterare vid Kustbevakningen.

Mot bakgrund av det som nu i efterhand har framkommit om mannen, vad tänker ni i dag om hans kontakter med FSB?

– Vi är medvetna om vilken bild som framstår. Mot bakgrund av vad som har stått i er rapportering kring sårbarhet så är det ju så man brukar resonera i sådana här fall. Jag tror även att Säpo regelbundet brukar skriva om dessa risker i sin årsbok, säger Mattias Lindholm.

DN har inte sett några belägg för att mannen skulle ha agerat fel i kontakterna med ryska myndigheter. Både Försvarsmakten och Kustbevakningen har uppgett att man hittills inte sett att personen varit till skada för deras verksamheter. Syftet med mötena med FSB var att diskutera bekämpning av oljeutsläpp. 

Den falske officeren har inte velat ställa upp på en intervju men skriver i ett mejl att ingen utländsk myndighet eller aktör bett honom lämna några uppgifter, och att alla kontakter med sådana har varit i tjänsten.

”Kontakten med ryska kustbevakningen skedde i enlighet med svenska Kustbevakningens plan för möten med motsvarande organisationer som sysslar med samma frågor internationellt”, skriver mannen.

Under perioden som mannen arbetade på Kustbevakningen var han också anställd som reservofficer vid Försvarsmakten. Öppet på internet fanns information om hans bakgrund inom Försvarsmakten och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.

Experter som DN talat med säger att mannens kontakter med FSB är ett tydligt exempel på hur exponerad en person som den falske officeren är, och vilka risker han innebär för Sverige. Hade mannens lögner upptäckts av en främmande makt eller kriminell organisation hade han kunnat ha utsatts för utpressning.

– När det gäller kontakter med FSB finns det all anledning till vaksamhet. Om han nu suttit på skyddsvärd information så är det en fara och en betydligt obehagligare sits. Det går inte att veta hur han hade agerat i en utpressningssituation, säger Christer Olsén.

– Man får hela tiden utgå ifrån att främmande makters representanter i såna här sammanhang alltid är uppmärksamma på rekryteringsmöjligheter. Allt annat är önsketänkande, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Wilhelm Agrell liknar risken med hur det gick till när den kände spionen överste Stig Wennerström rekryterades av Sovjetunionen.

– I tjänsten hade han kontakter med både den sovjetiska och den tyska flygattachén i Stockholm. Det var tjänstekontakter som sedan gled över till värvning och spioneri, säger han.

Läs mer: Ljög och blev chef på Kustbevakningen – avslöjades och blev chef inom Försvarsmakten 

Hösten 2018 fick Kustbevakningen information om att mannen ljugit om sina akademiska meriter. Han tvingades då sluta, men rekryterades sommaren 2019 till att vara med och leda den svenska FN-insatsen i Mali. Han tvingades lämna tjänsten innan han kom till landet. 

Både Säpo, Försvarsmakten och regeringen informerades av Kustbevakningen om att mannen var opålitlig i januari 2019. Men regeringen informerade inte försvaret, och Försvarsmakten hittade rapporten från Kustbevakningen först efter att DN avslöjat att mannen även fabricerat sin officersexamen.

Försvarsutskottet har kallat överbefälhavaren Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist (S) till utskottet torsdag 23 januari för att fråga ut dem om den falske officeren.

DN har sökt FSB:s centrala pressfunktion för en kommentar.