Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Färre utlandsfödda på gymnasiet

Föreberedelseklassen på Jordbromalmsskolan i Stockholm. Många av eleverna i klassen blev inte behöriga till gymnasiet, en tendens som går igen i hela Sverige.
Föreberedelseklassen på Jordbromalmsskolan i Stockholm. Många av eleverna i klassen blev inte behöriga till gymnasiet, en tendens som går igen i hela Sverige. Foto: Roger Turesson
Mer än var tredje utrikes född elev klarar inte grundskolan. Gapet till svenskfödda ökar starkt visar siffror DN tagit fram med hjälp av Skolverket. Nästan fyra av tio barn som kommer från ett annat land har nu för dåliga betyg i nian för att få börja gymnasiet. På åtta år har andelen utrikesfödda bland de obehöriga ökat från 24 till 37 procent.

Trenden är tydlig. Det visar siffrorna som DN tagit fram med hjälp av Skolverket.

Under flera år, fram till 2006, var det ungefär 25 procent av de utlandsfödda barnen som inte blev behöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Sedan hände något.

Andelen ökade starkt. Förra året, 2010, hade andelen vuxit till 37,43 procent.

– Förändringen är brant och tydlig, säger Agneta Ericsson, Skolinspektionens projektledare för granskningen av språk- och kunskapsutveckling hos elever med annat modersmål än svenska.

Orsaken kan vara att Sverige idag har en större invandring från andra delar av världen än tidigare och att andelen föräldrar och barn som inte haft någon riktig skolgång har ökat. Därmed får barnen ett tuffare utgångsläge.

En annan förklaring till raset är att de elever som invandrat på senare år är äldre när de kommer till Sverige och inte får så många år på sig för att nå målen.

– Kommunerna har ansvaret och måste själva söka stöd och hjälp hos experter om de inte klarar situationen, säger Agneta Ericsson. Skolorna har inte fokuserat tillräckligt på att utveckla kompetens och metoder som stöttar de nya grupperna.

En tredje orsak kan vara att fler skolor i landet har en miljö där färre och färre av eleverna pratar svenska och att det påverkar språk- och kunskapsutvecklingen. Många föräldrar, både infödda och med utländsk bakgrund, väljer aktivt skolor där det svenska språket dominerar (se artikel på nästa uppslag).

Christer Blomkvist, enhetschef på Stockholms utbildningsförvaltning, ser hur elever strömmar till skolor med hög status;

– Skolor i innerstaden som ligger i stabila bostadsområden är mycket populära bland sökande från invandrartäta områden. Exempel är skolor vid Stadshagen, Eriksdal och Rålambshov. De har gemensamt att de är lätta att nå med tunnelbanan. Samtidigt går en ström från de skolorna till olika friskolor.

Utbildningsförvaltningen har gett en statistiker i uppdrag att kartlägga strömmarna.

Jenny Kallstenius är doktor i sociologi och har studerat skolvalens betydelse för segregationen. Hon anser att det fria skolvalet både bidrar till och motverkar segregation.

Under ett år följde Jenny Kallstenius elever som aktivt valt en annan grundskola än där de bodde. Många, både svenskfödda och utlandsfödda föräldrar, sade att de ville att barnen skulle gå i en skola där de lärde sig ”rätt” svenska.

– För många med utländsk bakgrund som lever i socialt utsatta områden kan det vara guld värt att få möjlighet att välja skola. För dem blir det en integrationsstrategi, en öppning i den höga muren som de upplever omringar omådena där de bor. Samtidigt ger möjligheten att välja skola föräldrar och elever som bor i innerstaden möjlighet att lämna skolor som fått en högre andel barn med utländsk bakgrund.

Luisella Galina Hammar, undervisningsråd på Skolverket, menar att en skicklig lärare kan kompensera att det inte talas så mycket svenska runt eleven.

– Lärarna måste skaffa lämplig kompetens för att kunna stödja elever som ska lära sig på sitt andraspråk. Språk och kunskaper behöver utvecklas parallellt och de nationella målen måste gälla för alla elever. I stort tror jag att det har större betydelse vilken utbildning och studietradition dina föräldrar har än vilket språk dina klasskamrater pratar.

Få kommuner i Sverige har aktivt försökt påverka miljön och elevsammansättningen i enskilda skolor och förskolor. Ett undantag är Vårgårda kommun i Västergötland.

År 2005 fattade kommunens utbildningsnämnd beslut om att ingen av kommunens förskolor ska ha mer än trettio procent barn som inte har svenska som modersmål. Vid den tiden fanns förskolor i centrala Vårgårda med sjuttio procent barn som inte hade svenska som modersmål.

Förskolechef Lena Astré berättar att föräldrar med både svensk och utländsk bakgrund sökte sig därifrån eftersom de var rädda för att barnen inte skulle lära sig svenska.

– Vi lyssnade på dem, kanske hade vi anpassat verksamheten för mycket till barnen som inte kunde tala svenska.

I dag konstaterar Lena Astré att alla förskolorna klarar av att ligga under 50 procent vilket hon är nöjd med.

– Det har vi klarat utan stora ingrepp. Föräldrarna är nöjda med att barnen får bättre möjligheter att öva svenska. Inriktningen ger både en bättre integration och bättre språkutveckling.

På Skolverket tror man att larmen om sjunkande skolresultat bland utlandsfödda elever kommer att fortsätta de närmaste åren om man inte sätter in mer stödåtgärder.

– När vi ser på våra siffror och att de nyanlända barnen är äldre när de kommer till Sverige kan vi göra en prognos om att grundskolans resultat kommer att sjunka ytterligare, säger Christina Sandström, chef för Skolverkets utbildningsstatistik.

Några positiva inslag finns i statistiken. Elever som är födda i Sverige men med två föräldrar födda i utlandet är i nästan lika stor grad behöriga till gymnasiet som svenskfödda. Det gäller också dem som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart. Alltså de barn som kommit till Sverige före år 2001.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.