Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-22 02:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/feministisk-islam-pa-frammarsch-kvinnliga-imamer-utmanar-gamla-traditioner/

Sverige

Feministisk islam på frammarsch - kvinnliga imamer utmanar gamla traditioner

Bild 1 av 4 Kahina Bahloul
Foto: Joel Saget/AFP
Bild 2 av 4 Seyran Ates.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 3 av 4 Sherin Khankan.
Foto: Emil Langvad/TT
Bild 4 av 4 Amina Wadud.
Foto: Vilhelm Stokstad / TT

Mer liberala krafter är på frammarsch inom islam. I flera länder finns tongivande kvinnliga imamer som ifrågasätter ojämlika traditioner och kommer med alternativa tolkningar av koranen. Trenden syns även bland unga muslimska kvinnor i Sverige, enligt islamologer. 

– Kvinnorna kommer ta för sig mer av makten, det är en naturlig utveckling, säger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.

Frankrike är det senaste landet där en progressiv kvinnlig imam, Kahina Bahloul, har skapat debatt. Hon förespråkar mer jämlikhet, som att kvinnor ska leda bön för könsblandade grupper i moskéerna och inte bära slöja. 

Kahina Bahloul är varken den första eller enda kvinnan inom islam som utmanar de konservativa krafterna. Diskussionen om en liberalare tolkning av koranen har funnits inom akademiska kretsar under en längre tid.

– Bland akademiker är det förekommande under 1900-talet. Man började ifrågasätta alltmer och komma med alternativa tolkningar både bland manliga och kvinnliga muslimska tänkare, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamsk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

En av de mer kända nutida tänkarna är den amerikanska imamen och professorn Amina Wadud som myntade begreppet Gender jihad, Genusjihad. Hon menar att männen har haft företräde i tolkningen av islams urkunder och av det skälet måste kvinnor göra en nytolkning utifrån ett genusperspektiv, förklarar Mohammad Fazlhashemi. 

En skandinavisk koppling till de här feministiska och liberalteologiska tolkningarna finns i Maryammoskén i Köpenhamn och dess kvinnliga imam Sherin Khankan.

Andra exempel på kvinnor som förespråkar en liberalare islam är Seyran Ates, imam och advokat, som driver den liberala Ibn-Ruschd-Goethe-moskén i Berlin i Tyskland och Kecia Ali, professor i islamisk rättsvetenskap, som bland annat försvarar homosexuellas rättigheter.

– Kecia Ali ifrågasätter bland annat att reglerna i koranen har förändrats; att äga och ha sex med slavar har funnits i urkunderna men majoriteten av de lärda är överens om att det inte ska förekomma. Då undrar hon varför man inte kan förändra andra saker som homosexuellas rättigheter. 

Enligt Mohammad Fazlhashemi är det tre grupper som slåss om tolkningsföreträdet: de konservativa där de salafistiska strömningarna finns som vill gå tillbaka till en idealiserad bild av koranen, mainstreamgruppen som har skapat församlingar och muslimska riksorganisationer samt den mindre resurssvaga liberala gruppen.

– Det pågår en ständig kamp om tolkningsföreträdet, säger han. 

Det som utmanar bland liberalerna är synen på att kvinnliga imamer ska leda bön för könsblandade grupper. Traditionellt får kvinnliga imamer bara leda bön i moskéerna för kvinnor och barn, men ordet imam är i sig neutralt och betyder bara böneledare.

I helgen genomförde två kvinnliga imamer en sådan könsblandad bön i Paris som väckte uppståndelse och protester. Tidigare har Amina Wadud lett fredagsbön för könsblandade grupper i en kyrka i USA.

– Det är det blandade som är det kontroversiella. Det bygger på en gammal sed från förr då mest männen gick till moskén. Men tendensen är att det bryts upp, säger Jan Hjärpe.

Att föra fram en progressiv tolkning av urkunderna har ett pris: Flera av de liberala kvinnorna har mordhotats och vissa har livvaktsskydd.

Varför väcker det så starka reaktioner?

– Kvinnorna utmanar auktoriteten och kommer med alternativa tolkningar som uppfattas som farliga. Grundvalarna börjar skaka i de patriarkala strukturerna och med dagens sociala medier sprids deras tolkning väldigt snabbt. 

– Det väcker också en massa tankar hos muslimer som är födda och uppvuxna här och hos många som bor i länder där de är missnöjda med hur länderna styrs och där sharialagarna är inkompatibla med dagens människosyn, säger Mohammad Fazlhashemi. 

En annan förklaring är att kritiken kommer inifrån de egna leden, och av utbildade kvinnor. Inom islam har den som har uppnått en viss grad av imamutbildning rätt att göra sin egen tolkning av koranen. 

– Det är både på gott och ont, i det här fallet är det bra men det öppnar även för imamer i IS att göra sina tolkningar och då kan de komma med sådant som att lemlästa människor och dylikt, säger Mohammad Fazlhashemi. 

En annan kontroversiell fråga är den om slöjan. Kahina Bahloul anser att slöjan inte är en religiös skyldighet och hänvisar till urkunderna i koranen som hon menar inte tvingar kvinnan att täcka håret. Kecia Ali och Sherin Khankan bär inte slöja medan Amina Wadud har slöja ibland.

Även här är handlar det om tolkning. Enligt Mohammad Fazlhashemi står det i koranen att kvinnan ska ”svepa om sig när hon går ut för att inte bli ofredad”. Men det är allmänt och luddigt skrivet och ger inget entydigt svar. 

– Koranen är så allmänt hållen att det finns tolkningsmöjligheter och eftersom religionen har verkat i en patriarkal tradition har det tolkats som att kvinnan ska ha något på kroppen. Men det finns ingen samstämmighet om vad slöjan egentligen handlar om utan har tolkats på olika sätt i olika traditioner. I exempelvis Afghanistan bär kvinnor burka medan de i Iran bara har huvudduk, säger han. 

Det finns också kvinnor som bara sätter på sig sjal när de går in i moskén och ber men inte använder den till vardags. Men de traditionella skolorna föreskriver att kvinnorna ska täcka håret.

Professor Jenny Berglund som forskar om koranundervisning tycker inte heller att frågan om feministisk islam är ny. I Sverige finns diskussionen framför allt bland tjejer i ungdomsförbunden. 

– Muslimsk feminism är nästan mainstream och kommer från Amina Wadud som har varit ganska tongivande de senaste 20 åren. Det man pratar om är vilka som ska ta plats, säger hon. 

Även om det inte finns någon svensk kvinnlig imam som öppet förespråkar könsblandade moskéer och håller i könsblandade böner framhåller Jenny Berglund att det finns annat kvinnligt ledarskap på framträdande poster i de muslimska organisationerna, som ordföranden. Hon utesluter heller inte att det även kan förekomma kvinnliga böneledare för liberala grupper.

– Att leda bönen offentligt blir ett ställningstagande. Det blir också riskabelt och då är det kanske inte så konstigt att man inte går ut med det om man gör det, säger hon.

Jenny Berglund påpekar också att debatten om trosinriktningen främst är en fråga för de religiösa muslimerna.

– En stor del av Sveriges muslimer är tämligen sekulariserade. 

Även om den feministiska strömningen inom islam fortfarande är liten kommer den att växa både i och utanför Sverige, är islamologerna överens om. Jan Hjärpe menar att det är en naturlig utveckling eftersom kvinnor generellt är mer välutbildade än män och därmed kan få mer makt över tolkningarna av koranen. Dessutom är tendensen att kvinnorna blir mer religiösa och männen mindre, vilket återspeglas i moskéerna. 

Även Mohammad Fazlhashemi tror att Sverige snart har sin första kvinnliga feministiska imam.

– Man kan snappa upp sådana tendenser bland unga muslimska tjejer. Så det kommer, jag tror faktiskt det, säger han.

Läs mer: Frankrikes första kvinnliga imam bär inte slöja