Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-08 02:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fhm-stockholm-kan-ha-40-procents-immunitet/

Sverige

FHM: Stockholm kan ha 40 procents immunitet

Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, under torsdagens pressträff.
Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, under torsdagens pressträff. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Immuniteten mot covid-19 kan vara så hög som 40 procent i Stockholm.
– Det finns mycket som talar för att det är på det viset, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.  

17.07.20 klockan 08.32: Texten har tillfogats en rättelse. 

Coronaläget i Sverige fortsätter att förbättras. Antalet allvarliga fall av covid-19, antalet avlidna per dag och antalet patienter som intensivvårdas fortsätter att stadigt sjunka. Under fredagen rapporterades det in 26 nya dödsfall i landet, och totalt har nu 5.619 personer avlidit i Sverige till följd av sjukdomen.

Med den minskade smittspridningen kommer frågan upp om hur stor immuniteten är bland befolkningen. Enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson kan andelen personer med antikroppar i Stockholm ligga på mellan 17,5 och 20 procent, och studier kring T-cellers effekt på immuniteten talar för att den andelen kan vara lika stor. I övriga landet ligger den generellt på mindre än hälften.

– Det är naturligtvis väldigt positivt. Det ger rätt höga immunitetsvärden, där vi kanske har upp emot 40 procents immunitet i Stockholm, vilket är viktigt för att slå av på spridningstakten. Det finns mycket som talar för att det är på det viset, säger Johan Carlson. 

Tidigare beräkningar från bland annat Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet, har visat på att flockimmunitet kan uppnås redan vid 40-45 procent. Siffror som Stockholm nu alltså ser ut att närma sig. Ända sedan coronavirusets utbrott i Sverige har statsepidemiolog Anders Tegnell invänt mot att flockimmunitet är strategin, även om det är något som landet kan komma att nå på sikt. 

Petter Brodin, immunolog vid Karolinska institutet, är optimistisk om läget i Sverige. Men huruvida Stockholm nått en flockimmunitet går det enligt honom inte att svara på i dagsläget.  

– Känner man till hur T-celler fungerar vet man att alla människor har T-celler mot flera olika saker, det är svårt att dra slutsatser om man haft infektionen eller inte, säger Petter Brodin.

Det han hittills sett av viruset är att det betett sig som förväntat.

– Det är ingen tvekan om att vi ser en minskad smittspridning, den datan är väldigt solid. Någonting driver ned den, men den stämmer inte helt överens med antikroppsnivåerna i samhället.

Talar inte det för en större immunitet?

– Restriktionerna har varit rätt konstanta, med en större avslappning bland folk på senare tid. Ändå ser vi inte en tydlig ökning. Det här med att viruset inte trivs i värmen tror jag inte riktigt på heller, och då återstår immunitet som den troliga mekanismen, säger Petter Brodin.

Även frågor om immunitetens varaktighet har blossat upp efter att en stor spansk studie visat att antikropparna mot det nya coronaviruset minskar i antal redan efter 20-30 dagar. Samtidigt har en annan studie, publicerad i tidskriften Nature, visat att kroppens T-celler tycks ge en immunitet mot coronaviruset som håller i många år efter mätningar på människor som smittades av sars-cov-viruset 2003.

Folkhälsomyndigheten utgår i dagsläget från att immuniteten av covid-19 varar i sex månader. De riktlinjerna har myndigheten inga planer på att ändra trots de nya studierna, säger Johan Carlson. 

– Att i ett laboratorium påvisa antikroppar är inte riktigt samma sak som att vara immun, det är en indikator på det kan man säga. Immuniteten kan man egentligen bara mäta om man utsätts för viruset igen. Därför håller vi det för osannolikt att det skulle röra sig om så få dagar som de här studierna säger, för då skulle vi se människor bli återinfekterade hela tiden. Men allt eftersom tiden går får man kanske förlänga det.

Rättelse: Viruset som människor smittades av 2003 ska vara sars-cov-viruset.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt