Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 19:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-fall-av-hot-med-vite-mot-foraldrar/

Sverige

Fler fall av hot med vite mot föräldrar

Under de tre senaste åren har flera kommuner fört en hårdare linje och riktat hot om vite mot föräldrar vars barn har hög frånvaro, visar en kartläggning som DN har gjort.

Vitesbeloppen varierar stort. Vadstena kommun driver nu att få igenom ett vitesföreläggande på 5.000 kronor i veckan mot en mamma vars barn är en så kallad hemmasittare.

Rätta artikel

Sedan skolstarten i augusti 2017 har en högstadieelev i Vadstena kommun haft en omfattande frånvaro. I februari kritiserade Skolinspektionen skolan på flera punkter, bland annat för att rektorn inte utrett orsaken till att barnet inte går till skolan alls, men också för att skolan inte kartlagt elevens behov av stöd. 

Nu slår kommunen tillbaka och använder för första gången det skarpaste verktyget som en huvudman kan använda sig av enligt skollagen – vilket är att gå in med föreläggande om vite. Kommunen har nu ansökt till Förvaltningsrätten om att utdöma ett vite på 5.000 kronor i veckan per förälder.

Kommunen själv vill inte kommentera det enskilda ärendet, men säger att det är en mycket ovanlig åtgärd som de tar till nu. 

I en enkät som DN har gjort har landets 290 kommuner fått svara på om de under perioden 2016 fram till i dag har riktat viteshot mot föräldrar som anses brista i att få sina barn att gå till skolan.

Av de 229 kommuner som har svarat har minst 46 kommuner svarat att de har utövat påtryckningsmedlet, flera har gjort det vid ett flertal tillfällen. Kartläggningen visar också att antalet beslut om viten har ökat från 12 till 29 på tre år. 

Hittills i år har kommunerna utrett 12 vitesärenden. Det är dock ytterst få som leder till utdömande av viten, enligt kommunerna.

DN:s granskning visar också att vitesbeloppen varierar stort från fall till fall. 

I Vara kommun hotades två föräldrar om vite på 1.000 kronor respektive 500 kronor per dag. I Växjö har man i år beslutat om vitesbelopp på 1.250 kronor i veckan. Tidigare har beloppet varit 10.000 kronor per påbörjad kalendermånad. Andra kommuner baserar beloppet på föräldrarnas inkomst, men det ska vara kännbart. 

Flera kommuner skriver att vitesförelägganden i många fall ger bra resultat. 

Min erfarenhet är att de här föräldrarna kämpar som bara den för att få barnen till skolan

Erica Andrén, skolchef i Säffle, har nu hand om tre fall där hon rekommenderar utbildningsnämnden att rikta vitesföreläggande mot vårdnadshavare. 

I ett av fallen har Förvaltningsrätten nyligen gett Säffle kommun rätt när den har motsatt sig vårdnadshavarens begäran att undervisa barnet i hemmet i ett annat land eftersom det saknas synnerliga skäl. 

– Alla de fallen där vi har gått in med vitesföreläggande har det rört sig om barn som är folkbokförda i kommunen men befinner sig utomlands. Eftersom de är folkbokförda måste de följa svensk skolplikt, säger Erica Andrén. 

Men när det gäller fall där elever finns i kommunen men ändå inte går till skolan agerar skolchefen annorlunda mot vårdnadshavarna. 

Ni går inte in med vitesföreläggande mot den här gruppen? 

– Nej, oftast inte. Min erfarenhet är att de här föräldrarna kämpar som bara den för att få barnen till skolan. Då ska vi inte förelägga med vite. Det gör vi bara när vi ser att vårdnadshavaren inte bryr sig eller inte försöker eller samarbetar, säger Erica Andrén.

Martin Karlberg, forskare i didaktik vid Uppsala universitet, tror inte att vitesföreläggande är rätt väg att gå. 

– Viten kanske kan fungera på någon procent, men jag har svårt att se att det skulle vara en fungerande lösning. Om man har ett barn som är frånvarande under lång tid så är min erfarenhet att föräldrar kämpar stenhårt för att få sina barn till skolan. De känner sig otillräckliga, de går ner i arbetstid, de gråter och de strävar och de håller på år efter år, säger Martin Karlberg. 

Han menar att dessa barn och deras föräldrar behöver stöd av skolan, men också av barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och socialtjänsten. Martin Karlberg tycker att det är ”befängt” och ”skamligt” att kommuner hotar med viten. 

– De här eleverna vill gå i skolan och det vill även deras föräldrar. Säg att de här föräldrarna vill undvika viten och skjutsar eleven till en skola som inte är väl anpassad till elevens behov – hur kommer eleverna reagera då? Det kommer bli en fullständig desperat elev.

Läs mer:

Samuel slutade gå i skolan – föräldrarna hotas med viten 

Anna, 11, fick inte stöd av skolan – varit hemma i två år

Fler skolor kritiseras för ”hemmasittare”

Skolborgarrådet: Dataspelsberoende stort skäl till att barn inte går i skolan