Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 05:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-ska-spana-pa-poliser-och-politiker/

Sverige

Fler ska spana på poliser och politiker

Ebba Sverne Arvill. Foto: Lars Hedelin/Polismyndigheten

Polismyndighetens särskilda utredningar, SU, utreder brottsmisstankar mot bland annat poliser, åklagare och riksdagsledamöter. Nu utökar de sin underrättelseverksamhet med en egen spanings- och ingripandeenhet. 

– Vi vill hålla våra ärenden inom en snäv krets. Tar vi hjälp av ordinarie polis finns det risk att det läcker ut vad vi gör, säger Ebba Sverne Arvill, chef för SU. 

Ulrika By
Rätta artikel

Sedan 2015 har polismyndighetens Särskilda utredningar börjat bygga upp en egen underrättelseverksamhet. I dag består den av ett tiotal personer; några är erfarna kommissarier, andra är analytiker. Deras uppgift är att aktivt inhämta och analysera information om misstänkt brottslig verksamhet som inte anmälts. Samtidigt har övervakningen av hur polisens it-system används förfinats för att man lättare ska upptäcka till exempel dataintrång och andra otillåtna aktiviteter.

Men det krävs mer, anser chefen för SU, Ebba Sverne Arvill. I år utökas verksamheten  med en egen spanings- och ingripandeenhet bestående av ytterligare minst fem personer. 

– Våra ärenden är ofta av en känslig natur med komplicerade jävs-, sekretess och säkerhetssituationer. Bara ett begränsat antal personer är lämpade för spaning och ingripanden i de fallen, säger Ebba Sverne Arvill och understryker vikten av att SU självständigt kan samordna utredningarna.

Som det ser ut i dag räcker enligt henne inte SU:s resurser i de fall det blir aktuellt med tillslag på arbetsplatsen, i hemmet eller i fritidsbostaden. Polismyndigheten är visserligen skyldig att bistå med hjälp när det handlar om den här typen av ingripanden, men det finns, enligt Ebba Sverne Arvill, skäl till att SU vill klara av det på egen hand. 

– Vi vill hålla de här ärendena så tajta som möjligt. För att vi ska kunna agera oberoende är det viktigt att så få utomstående personer som möjligt blandas in, säger hon.

Förra året fick underrättelseenheten, förutom 5.700 anmälningar, in 300 tips av underrättelsekaraktär som följdes upp. 10 procent av tipsen ledde till att en anmälan upprättades – resten lades ner, oftast på grund av att SU gjorde bedömningen att det inte gick att komma vidare med tipsen. 

Många av de fallen handlade, enligt SU, om enskildas riskbeteende. Där fanns också tips där man bedömde att det handlade om ren svartmålning av anställda. Huruvida man utrett några ärenden med ”komplicerad jävs- sekretess och säkerhetsnatur” har DN inte kunnat utröna.

Ett av de ärenden som enligt SU inkommit som en underrättelse rörde en passkontrollant på Arlanda som fick ett strafföreläggande avseende dataintrång. Ärendet beskrevs i ett internmeddelande hos polisen som en ”omfattande stöld av information ur polisens datasystem, informationen har sannolikt hamnat i händerna på kriminella aktörer”.

Kontrollanten dömdes till villkorlig dom för dataintrång, men Anders Jakobsson, åklagare vid Särskilda åklagarkammaren, som är knuten till SU, ansåg inte att det gick att bevisa att hen begått brott mot tystnadsplikten.

– Ärendet aktualiserar behovet av ny lagstiftning. Preskriptionstiden för brott mot tystnadsplikten är kort och straffvärdet lågt. Kan uppgifter sålts vidare till kriminella borde det betraktas som ett grovt tystnadspliktsbrott, en rubricering som inte finns i dag, säger Ebba Sverne Arvill och tillägger att det ständigt förekommer uppgifter om att sekretessbelagda uppgifter finns att köpa på Darknet, den del av internet där användarna är anonymiserade.

Ett annat fall som enligt SU kom in som en underrättelse gäller en polis i Norrland som dömdes till två år och sex månaders fängelse för narkotikainnehav, vapenbrott och grov stöld. HD avslog ansökan om resning 2018, men utredningen inleddes ett par år tidigare.

Det enda fall som rört ett misstänkt mutbrott och som lett till att en förundersökning inleddes var den upphandling av pass som DN avslöjade i augusti 2017. Där upprättade SU en egen anmälan i samband med DN:s granskning. Förundersökningen lades dock ner i augusti 2018. 

Syftet med att satsa mer på underrättelsearbetet är bland annat att säkerställa att brottsliga gärningar som inte blivit anmälda ändå utreds. Det anses också viktigt av brottsförebyggande skäl.

– Vi har ett uttalat mål att öka andelen egeninitierade ärenden genom att höja kvaliteten på underrättelsearbetet. Av de vi hittills sett vet vi att det ofta handlar om resurskrävande ärenden som inte sällan rör de ekonomisk brottslighet. När vår målgrupp misstänks för brott måste vi, för trovärdighetens skull, vända på alla stenar, fortsätter Ebba Sverne Arvill. 

SU har därför begärt en budgetförstärkning med 9,4 miljoner kronor – från 47 miljoner till knappa 57 miljoner –  för att täcka kostnaderna för den utvidgade spanings- och ingripandeverksamheten. Men det krävs också mer resurser för att antalet polisanställda kommer att bli fler.

Sverige är det enda nordiska land där polisen valt att koppla en egen underrättelseverksamhet med spanings- och ingripandeverksamhet till internutredningen. SU granskas i sin tur av Justitiekanslern och JO. Den sistnämnda har fått in tio anmälningar sedan 2015, ingen av dem lede till någon kritik.

Henrik Thelander, tidigare bland annat polisområdeschef i Uppsala län och chef för underrättelseverksamheten Region Mitt, har utnämnts till chef för spanings- och ingripandeverksamheten på SU.