Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fler syskonpar ska utvisas till Afghanistan

En svårt synskadad 18-åring tog sitt liv efter att ha fått besked om att han skulle utvisas tillsammans med sin yngre bror. Ett beslut som Migrationsverket senare konstaterade var fel. Men DN:s granskning visar att fler syskon har fått liknande besked.

I slutet av september kunde DN berätta att en svårt synskadad 18-åring tagit sitt liv efter att ha fått besked om att han skulle utvisas till Afghanistan tillsammans med sin lillebror. För att ensamkommande barn ska kunna utvisas måste det finnas ett så kallat ordnat mottagande i hemlandet. I brödernas fall bedömdes den svårt synskadade 18-åringen vara den yngre broderns nätverk i Afghanistan.

– Vi vet att bedömningen av nätverk är ett allmänt problem i verksamheten, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Migrationsverket konstaterade att bedömningen som var grunden till brödernas utvisningsbeslut var otillräcklig på flera punkter. Bland annat var det fel att räkna den svårt synskadade asylsökande 18-åriga brodern som den yngre broderns nätverk i Afghanistan.

Läs mer: Esmat 16: Deras fel handlade om min brors liv

Men det finns fler liknande fall. DN:s granskning visar att det finns minst tre ärenden – där den asylsökande och nyligen myndiga brodern, eller till och med farbrodern – bedöms vara barnets nätverk eller ordnade mottagande i Afghanistan. I ett fall har det sjuåriga barnet aldrig varit i landet. I samtliga fall var alla ensamkommande och under 18 när de kom till Sverige.

Fredrik Beijer kan inte kommentera enskilda fall, men säger att verket håller på att ta fram vägledning om vad som är ett nätverk och ordnat mottagande.

– Generellt kan man säga att ett nätverk i normalfallet ska bestå av mer än en person.

Enligt Beijer är det i teorin inte uteslutet att en 18-åring skulle kunna utgöra ett ordnat mottagande för ett ensamkommande barn, men då krävs det mycket av den 18-åringen.

– Det beror på vilka levnadsförhållanden den här personen har och där ligger utredningsansvaret ganska mycket på oss. Personen måste ha en förmåga att ta emot den minderåriga.

I genomgången av den synskadade 18-åringen och hans brors ärende står det att felen man upptäckt är sådana som tidigare identifierats inom verksamheten. Vad säger det om rättssäkerheten i Migrationsverkets bedömningar?

– Att vi gör en miss i ett ärende tror jag är något man får räkna med, med tanke på hur många beslut vi fattar. Däremot är det vår uppgift att se till att det inte händer generellt. Och här ser vi att det finns en oklarhet som vi ska utreda. Men att utifrån det dra slutsatsen att Migrationsverkets beslut generellt inte är rättssäkra är ett långt logiskt språng.

I den synskadade 18-åringen och hans brors fall argumenterade Migrationsverket för att deras bedömningar alltid kan överklagas. Men Fredrik Beijer anser att ett stort ansvar ligger i grundprövningarna.

– Hela reformen som gjordes 2005 bygger på att tyngdpunkten ska ligga i första instans. Vi kan aldrig jobba med tesen att vi inte behöver vara så bra. Det är därför vi jobbar med kvalitetsuppföljningar.

Liknande beslut av Migrationsverket

Beskedet: Farbröderna i Sverige kan fungera som Amirs ordnade mottagande i Afghanistan

Amir är 7 år. Han kom till Sverige 2015 tillsammans med två farbröder, som då var 17 och 14. Den ena fick ett år senare sin ålder uppskriven till 18. Enligt intyg från psykiatriker mår båda Amirs farbröder så dåligt att det finns risk för deras liv. En av dem har gjort två självmordsförsök. 

I december 2016 får alla tre avslag på sina asylansökningar och ska utvisas till Afghanistan. En av Amirs farbröder bodde i Afghanistan sina första tre år, men både Amir och hans andra farbror är uppvuxna i Iran. Migrationsverket konstaterar att Amir inte verkar ha kontakt med familj eller annan anhörig i Afghanistan. Men eftersom hans asylsökande farbröder, som han reste med till Sverige, har fyllt 18 respektive blivit uppskriven i ålder, så kan de vara hans ordnade mottagande i hemlandet.

Beslutet överklagas och tas upp i Migrationsdomstolen. Amir får samma besked där – hans farbröder kan, trots deras psykiska ohälsa, fungera som Amirs ordnade mottagande i Afghanistan. En till överklagan görs, men Migrations­överdomstolen prövar inte ärendet.

Kort efter det sista beskedet lämnar Amirs farbröder landet och tar Amir med sig. Amir kan så småningom bli tillbakahämtad av sin familjehemskontakt och är nu åter i Sverige. Hans utvisning till Afghanistan är tillfälligt stoppad eftersom hans farbröder är försvunna.

Beskedet: Din bror finns i ­Sverige – därför finns förutsättningar för ordnat mottagande

Vi kan kalla dem Reza och Mehran. Reza är 14 år och kom till Sverige 2015. Samma år som sin bror Mehran, som då var 16. De kommer från en by i Afghanistan. När de lämnade landet fanns deras mamma, tre småsyskon och farmor kvar. Den sista kontakten bröderna hade med sin familj var i januari 2016, berättar de. Från flera håll har de fått veta att talibaner anföll byn 2016. De vet inte om deras familj lyckades fly eller alls lever längre. 

Reza har av läkare konstaterad PTSD med dissociativa symptom. Han faller i trans och bedöms av läkare och psykolog ha symptom som tydligt visar på behov av fortsatta insatser på specialistnivå.

Hans familjehemsmamma anser att han behöver tillsyn dygnet runt.

– När minnena blir för svåra så försvinner han, ibland somnar han, andra gånger har han tappat känseln i hela kroppen. En gång somnade han stående när jag kramade honom, säger hon.

I utvisningsbeslutet från Migrationsverket står det:

”Du uppger dig inte ha någon kontakt med din familj i Afghanistan längre. Dock finns det inget som tyder på att de inte skulle vara kvar i landet. Vidare finns din bror här i Sverige som du kan återvända med. Det finns därför förutsättningar för ett ordnat mottagande för dig.”

Man gör också bedömningen att det inte skulle skada Rezas psykosociala utveckling att återvända till Afghanistan med sin storebror.

Reza och Mehran har överklagat Migrationsverkets beslut. 

Beskedet: Din bror ska ­utvisas – därmed saknar du inte ett ­nätverk i Afghanistan

12-åriga Ali kom till Sverige 2015 tillsammans med sin bror som då var 17. De är uppvuxna i Afghanistan, men nu är deras föräldrar gömda i Iran, berättar de. 

Men eftersom Migrationsverket inte anser att bröderna gjort hotbilden mot dem sannolik bedömer verket inte heller det som sannolikt att familjen skulle ha flytt till Iran.

Båda bröderna har fått beslut om att utvisas till Afghanistan. I 12-åriga Alis beslut står det:

”Din bror är inte i behov av skydd i Sverige och ska utvisas till Afghanistan. Redan av den anledningen bedömer verket att du inte är i avsaknad av ett nätverk i Afghanistan”.

Bröderna har överklagat utvisningsbeslutet.

Fakta. Ordnat mottagande

För att ensamkommande barn ska kunna utvisas krävs det ett ordnat mottagande i hemlandet.

2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Cirka 8 000 väntar fortfarande på ett första besked på sin ansökan.

Ordnat mottagande ska bestå av antingen familjemedlem (i första hand en förälder), en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet väl lämpad för att ta hand om barn.

Migrationsverket ska, genom det ordnade mottagandet, säkerställa att barnet återsänds till en trygg och säker miljö.

Källa: Migrationsverket

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.