I samband med den förändrade hotbilden på 1990-talet avvecklades nästan alla svenska beredskapslager av förnödenheter som livsmedel, mediciner och tekniska komponenter. I dag lagras bara drivmedel som beredskap inför krig eller kriser. 

Enligt en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) saknar myndigheter en tydlig målsättning kring svensk försörjningsförmåga.

– Om man ska ha system för beredskapslagring tycker vi att det måste finnas ett tydligt mål, annars har myndigheter svårt att bedöma behovet. Det kan till exempel handla om att sätta mål för hur mycket mat man ska producera inom landet och hur länge lagren ska räcka, säger rapportförfattaren Ann-Sofie Stenérus Dover på FOI.

Försvarsberedningen, där regeringen och riksdagspartierna samråder kring säkerhetspolitiken, anser att Sverige ska kunna klara sin försörjning i tre månader. Men för att kunna planera ett lagersystem måste man ta hänsyn till en rad olika saker som vilken försörjningsnivå befolkningen kan förvänta sig och hur utrikeshandeln påverkas, menar forskarna på FOI.

Läs mer: Regeringen vill att företag lagrar mat och varor för kris och krig 

Frågan är också vem som ska betala för lagren. I dag ligger till exempel kostnaderna för bensin på konsumenterna eftersom drivmedelsbolagen ansvarar för hanteringen av beredskapslagren. Ett annat alternativ är att finansiera försörjningslagren via skattsedeln. 

Företrädare för myndigheter som FOI har talat med anser att beredskapslagringen i stor utsträckning bör skötas av näringslivet, som i sin tur undrar hur det kommer att påverka konkurrensen – om det gynnar eller missgynnar enskilda företag. Samtidigt skulle det ökade utländska ägandet kunna göra att företagen inte känner samma nationella ansvar.  

När det gäller läkemedel menar forskarna att Sverige är ett litet land och att vår import sannolikt inte kommer att prioriteras i en krissituation. Det i kombination med bristen på lager oroar många som behöver medicin för att överleva.

Rapporten har gjorts på uppdrag av justitiedepartementet. Ann-Sofie Stenérus Dover poängterar att myndigheternas arbete för att stärka beredskapen inom totalförsvaret pågår och att situationen kan ha förändrats sedan den sammanställdes förra året. 

Therese Frysell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket, håller med om att det behövs en tydlig målsättning från regeringens sida. 

– Ska vår livsmedelsberedskap till exempel basera sig på lagring då måste en ansvarig myndighet få ett uppdrag att bygga upp en sådan. Man måste också säkerställa att det finns en finansiering, då får statskassan skjuta till pengar, säger hon. 

Även Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Post- och telestyrelsen och Trafikverket har tillfrågats av FOI. 

Dagens Nyheter har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S) för en kommentar. Hans pressekreterare Mikael Grinbaum skriver i ett mejl att ansvariga myndigheter har börjat analysera och planera för säkerställandet av en nödvändig försörjning av bland annat livsmedel, dricksvatten, energi och läkemedel – och att man tillsatt flera utredningar inom området.

”Regeringen avser att lämna en totalförsvarspolitisk proposition för perioden 2021–2025 under nästa år. Regeringen kommer att återkomma till frågan om utvecklandet av civilt försvar och i detta ingår även svensk försörjningsberedskap samt analyser och förslag avseende de verktyg som står till buds”, skriver Mikael Grinbaum.

Läs mer: De förbereder sig för allt från katastrofer till elavbrott