Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 20:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/folkhalsomyndigheten-ingen-stor-effekt-av-nedstangning-dar-smittan-redan-var-etablerad/

Sverige

Folkhälsomyndigheten: Ingen stor effekt av nedstängning där smittan redan var etablerad

Karin Tegmark Wisell på torsdagens pressträff.
Karin Tegmark Wisell på torsdagens pressträff. Foto: Pontus Lundahl/TT

Den stora spridning av det nya coronaviruset Sverige haft handlar i högre grad om vid vilket tidpunkt åtgärderna sattes in, snarare än hur de är utformade, menar Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten. 

– Om vi tittar på Stockholm och Lombardiet så hade det inte så stor effekt att man stängde ned, sjukligheten och dödsfallen fortsatte, säger hon till DN. 

Resandet i Europa i slutet av februari och början av mars bidrog till en stor smittspridning på hela kontinenten. 

Förutom Italien, som tidigt sågs som riskområde för att bli smittad av coronaviruset, kom smittan till Sverige från Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och östra USA. Det visar Folkhälsomyndighetens analyser. 

Blev sportlovstiden som ett slags superspridarevent i Sverige? 

– Ja, i Sverige har vi ett omfattande resande till många delar av Europa under den tiden, så det har nog haft en väldigt kraftig effekt på hastigheten i pandemins utveckling i Sverige, säger hon. 

Till en början hade myndigheterna god kontroll av de som kom från norra Italien och uppvisade symtom, men många av de andra smittade missade man. Att smittspridningen sedan gick snabbt och, framför allt i Stockholm, hann etablera sig i samhället innan alla restriktioner kom på plats menar Karin Tegmark Wisell har bidragit till att Sverige drabbats hårt. 

– När vi tittar tillbaka så jämför vi oss mycket med de nordiska länderna och det är uppenbart att det beror på hur etablerad smittan var när man gjorde sin stängning. Det vi gjorde i Sverige hade stor effekt på människors beteende och det har bromsat smittan kraftigt, framför allt i regioner där man inte hade så stor smittspridning då, säger hon.

Hon tar upp Skåne som exempel på en del av Sverige där man lyckats hålla ned smittspridningen på låga nivåer under hela pandemin. Medan hon jämför Stockholmsområdet med Lombardiet, den region i norra Italien som drabbades mycket hårt av det nya coronaviruset. 

– Om vi tittar på Stockholm och Lombardiet så hade det inte så stor effekt att man stängde, sjukligheten och dödsfallen fortsatte. Och det trots att man gjorde mycket kraftigare stängningar i Italien, säger hon.

Hade ni kunnat förutse det här scenariot?

– Man kan alltid vara efterklok. Vi såg att man lyckades identifiera smittan i flera länder och vi hade verkligen stort fokus på att följa var smittan fanns genom WHO. Sedan var det uppenbarligen så att smittan tog sig till många länder där man inte lyckades fånga upp den, Sverige blev ju ett av de länderna så småningom. Då kunde smittspridningen fortgå innan man visste att den fanns.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt