Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-09 00:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/folkhalsomyndigheten-om-kurvan-vi-kan-inte-dra-for-stora-slutsatser/

SVERIGE

Folkhälsomyndigheten om kurvan: ”Vi kan inte dra för stora slutsatser”

Socialstyrelsens ställföreträdande krisberedskapschef Taha Alexandersson (till vänster) och Karin Tegmark-Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Socialstyrelsens ställföreträdande krisberedskapschef Taha Alexandersson (till vänster) och Karin Tegmark-Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten. Foto: Mickan Palmqvist

Sverige närmar sig 10.000 bekräftade fall av det nya coronaviruset, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. De senaste dagarna har dock ingen kraftig ökning synts till, varken vad gäller antalet nyinskrivna på intensivvård eller antalet bekräftat smittade.

– Avmattningen i kurvan kan man dock inte dra för stora slutsatser av, säger Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark-Wisell.

Folkhälsomyndigheten inledde långfredagens pressträff med att berätta att 749 personer hittills har fått intensivvård i Sverige. De senaste dagarna har man sett en stabil rapportering av nyinskrivna på intensivvårdsavdelningarna och även vad gäller antal bekräftat smittade syns en avmattning i kurvan.

Den positiva utvecklingen vågar Folkhälsomyndigheten dock inte dra några större slutsatser av.

– Det är dock bra att det inte skett en kraftig uppgång i de senaste dagarnas rapportering. Vi får se den kommande veckan och rapporteringen under helgen, eftersom vi vet att det finns en eftersläpning, säger avdelningschef Karin Tegmark-Wisell.

Fortsatt är det Stockholmsfallen som dominerar i landet. 509 av de nu 870 avlidna har dött i regionen. Men även i Stockholm har det varit en relativt stabil rapportering av nya fall de senaste dagarna. Karin Tegmark-Wisell understryker återigen betydelsen av att plana ut smittokurvan.

– Insatserna som görs i samhället är otroligt viktiga. Det är grunden för konsekvenserna i hela sjukvården, säger hon.

Regeringen har förbjudit allmänna sammankomster för fler än 50 personer, och en återkommande uppmaning är att hålla distans. Åtgärderna som vidtagits har haft en positiv inverkan på smittspridningen, säger Karin Tegmark-Wisell. Det har också tydliga effekter på andra sjukdomar.

– Influensautvecklingen har dykt kraftigt efter vecka 12 som tecken på att åtgärderna har effekt på virala luftvägsinfektioner, säger Karin Tegmark Wisell.

Svenskarna har fått både beröm och kritik för sin följsamhet vad gäller Folkhälsomyndighetens och regeringens rekommendationer. Under torsdagen höjde inrikesminister Mikael Damberg sitt finger mot de som samlas på uteserveringar, trots myndigheternas rekommendationer.

Följsamheten bland svenskarna är generellt god, säger Karin Tegmark-Wisell, men att man har fått rapporter om att människor ignorerar myndigheternas restriktioner.

– Det är bland annat att det förekommit restauranger med en stor andel människor. Det är upp till smittskyddsläkaren i varje region att se om det finns skäl att se över vad man bör justera och huruvida man kan stänga ner en verksamhet, säger Karin Tegmark-Wisell.

Vad gäller påskresandet kommer det att dröja till efter högtiden för att se hur följsamma svenskarna varit, säger hon.

– Det kan finnas situationer där man behöver resa av något skäl. Men man ska inte umgås med befolkningen i den region man kommer. Men man ska noga tänka igenom sin resa och vi ser ju helst att man inte reser utifrån regionen alls.

Läs mer: ”Känns som att vi var på coronans ground zero i Stockholm”

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt