Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 10:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/folkhalsomyndigheten-vi-gor-en-annan-bedomning-an-who/

Sverige

Folkhälsomyndigheten: ”Vi gör en annan bedömning än WHO”

Visir, andningsskydd och skyddsrock.
Visir, andningsskydd och skyddsrock. Foto: Jenny Ingemarsson

Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer om skydd för vårdpersonal har skapat oro.

Myndigheten uppger för DN att man inte längre helt följer WHO.

Nu, bara dagar efter att de kom, ska rekommendationerna förtydligas.

Visir och munskydd, bara visir eller ingetdera? Långärmad skyddsrock, kortärmad, eller ingenting alls? Många inom vården är förbryllade över vad som nu gäller kring skyddsutrustning när de möter covid-19-patienter. 

Till DN har vårdanställda och fackliga företrädare uttryckt stark oro över sänkta krav på skyddsutrustning hos regionerna.

Kritik har även riktats mot att Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer som publicerades den 30 mars är otydliga och öppnar för lokala bedömningar. 

WHO skriver i sina senaste rekommendationer från den 19 mars att all vårdpersonal innan mdean går in i ett rum med misstänkta eller bekräftade covid-19-patienter ska använda skyddsutrustning, bland annat handskar, munskydd och långärmad skyddsdräkt.

Sedan i måndags är Folkhälsomyndighetens formuleringar kring när munskydd ska användas otydligare. Det ska användas ”vid risk för dropp- och kontaktsmitta”. Krav på handskar och långärmad skyddsrock, som tidigare var ”ett grundkrav” är nu borta – förutom vid ”risk för kraftig förorening”.

I ett mejl till DN förklarar myndigheten: ”När det gäller lång ärm/skyddshandskar så gör vi en annan bedömning än WHO eftersom viruset är känsligt för handdesinfektionsmedel”.

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell bygger dock myndighetens nya riktlinjer på WHO:s rekommendation.

– Men vi har inte alls skrivit lika tydligt som de gör, utan vi påpekar i första hand hur viktigt det är att man har den här dialogen så att man lokalt kan ta fram riktlinjer så att alla – anställda, regionerna och sjukvårdshuvudmännen, som har det egentliga huvudansvaret – kan känna sig trygga och nöjda med det, säger han men uppger samtidigt att evidensen är luddig:

– Det finns knappt någon evidens på det här området.

Efter frågor från DN om ändrade formuleringar mejlar Folkhälsomyndigheten under onsdagen: ”Vi håller på att försöka få till en tydligare formulering”.

Enligt Tegnell beror de nya riktlinjerna från i måndags inte på att det råder brist på skyddsmateriel.

– Det är för att vi har lärt oss mer om den här sjukdomen, säger han och hänvisar till Världshälsoorganisationen WHO. 

Exakt vilka de nya kunskaperna om covid-19 som lagt grunden för de nya rekommendationerna har varken myndigheten eller Tegnell svarat på.

Anders Tegnell tycker det är ”jättetråkigt” att många upplever att de nya riktlinjerna inte känns trygga.

– Det är absolut meningen att anställda och hälso- och sjukvårdspersonal ska känna sig trygga. Annars kommer vi inte ha en fungerande hälso- och sjukvård på sikt. Men det här är en diskussion de i första hand måste ha med sjukvårdshuvudmännen och de som är ansvariga i regionen.

 

I fredags kom nyheten att Sveriges 21 regioner hade enats om nya riktlinjer för skyddsutrustning. I dem ingick inte munskydd, meddelade Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Anders Tegnell uppgav till DN att han var nöjd med att regionerna var överens. Men det de var överens om var i själva verket förtydliganden som borde göras i Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Dessa togs aldrig med av myndigheten.

– Det fanns en diskussion. Men det har aldrig tagits fram någon nationell rekommendation mellan regionerna. Det är en föreställning som skapat mycket oro. Det är olyckligt och extremt beklagligt, säger Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på Sveriges kommuner och regioner, SKR. 

Bakgrunden är att regionerna fick Folkhälsomyndighetens utkast till riktlinjer för att komma med remissyttrande. Regionernas vårdhygieniska enheter var enligt Ann Söderström överens om ett förslag på tillägg till riktlinjerna, om att all vårdpersonal inte behöver samma typer av skydd. 

– En del behöver både visir och munskydd och då ska de ha det. Men vi ska inte klä på oss av rädsla, vi ska klä på oss för att vara trygga. Vi var eniga om att vi ville ha tydligare betoning på droppsmitta och skillnad i skyddsutrustning. Men sedan tog Folkhälsomyndigheten inte med våra ändringar, säger Ann Söderström.

Enligt Ann Söderström är det viktigaste att alla verksamheter gör sin egen riskbedömning – Folkhälsomyndighetens riktlinjer är för luddiga gällande detta, anser hon. Hon säger att det pågår en dialog med myndigheten om att förtydliga detta.

– Det är stor skillnad på prata med en patient på öppenvården och på att vårda någon som är uppkopplad mot olika slangar på IVA. Hade vi haft obegränsad tillgång till skyddsmaterial skulle alla kunna ha allt, men det vore inte rätt heller. Vi ska hålla oss till fakta och inte gå på oro, det här är en droppsmitta.