Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 00:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/folkhalsomyndigheten-vill-testa-fler-for-nya-coronaviruset-vi-slanger-ut-ytterligare-ett-nat/

Sverige

Folkhälsomyndigheten vill testa fler för nya coronaviruset: ”Vi slänger ut ytterligare ett nät”

Foto: Alexander Mahmoud

Folkhälsomyndigheten vill att sjukvården ska testa fler.
Även patienter med svår lunginflammation ska nu testas – inte bara personer som insjuknat efter att ha vistats i riskområden eller träffat en smittad person.

– Vi bedömer att vår provtagning är effektiv, men nu slänger vi ut ytterligare ett nät, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. 

På onsdagskvällen kom beskedet att Italien stänger samtliga skolor och universitet för att minska smittspridningen i landet. En sådan åtgärd ligger långt bort i Sverige. 

– Att stänga skolor och ställen där man träffas väldigt mycket kan ha en poäng om man gör det i rätt tid av epidemiutvecklingen. Då ska man göra det precis i början av en epidemi, när man har en ordentlig spridning i samhället men den inte riktigt har tagit fart ännu. Det kan vara så att Italien befinner sig där just nu, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. 

Att stoppa flyg från Italien som man gjort med Iran anser Tegnell inte är en effektiv åtgärd, varken för att stoppa smittspridning eller med ekonomisk hänsyn.

– I allt förebyggande arbete i Sverige så funderar man alltid på kostnyttan. Givetvis ska vi alltid försöka skapa så god folkhälsa som möjligt men det finns alltid undanträngningseffekter mot annat.

Men liv och hälsa måste väl gå före ekonomi? 

– Ja, absolut. Men betyder det här att sjukvården inte längre kan ta hand om dem som kommer till sjukvården och behöver hjälp för att de står på Arlanda och ska screena passagerare då riskerar vi liv i sjukvården och gör ingen nytta i sjukvården. Då har vi skapat störningar och sämre folkhälsa i Sverige genom att göra något som på ytan skulle förbättra folkhälsan i Sverige. 

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, Johanna Sandwall, kommunikationsdirektör och krisberedskapschef Socialstyrelsen, och Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för operativa avdelningen på MSB.
Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, Johanna Sandwall, kommunikationsdirektör och krisberedskapschef Socialstyrelsen, och Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för operativa avdelningen på MSB. Foto: Alexander Mahmoud

Du och myndigheten har fått kritik för jämförelser av dödligheten mellan vanlig influensa och coronaviruset, vad är det senaste ni vet när det gäller dödligheten för coronaviruset i dag?  

– För det första vet vi inte jättemycket om influensan. Det varierar från år till år, det kan variera mellan två till tre gånger. Det rör sig mellan delar av någon procent till några procent i Sverige varje år. Det bästa vi vet är från den stora studien från Kina som ligger på två procent men det är bland personer som kommit till sjukvården, alltså inte bland befolkningen, som dött i corona. Vi vet med den här typen av sjukdomar att det kommer vara många, många personer i samhället i övrigt som smittas men inte kommer till sjukvården. Det betyder att man måste dividera den här siffran, kanske med tio för att få fram hur många som skulle dö på befolkningsnivå i Sverige. Vi ligger kvar. Det är två osäkra siffror man kan jämföra med varandra.  

Vad vet vi i dag om vilka som tillhör riskgrupperna? 

– Tyvärr ganska lite. Det finns en sammanställning från Kina som pekar på ganska stora  grupper som dem med hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar, men de säger inte så mycket. Det som är tydligt är att ju äldre man blir ju större är risken för att få en allvarlig sjukdom. Där finns en brant kurva som börjar vid 65-70. Men det är Kina och inte Sverige, grundfolkhälsan i Kina och Sverige skiljer sig rätt mycket. Man röker mycket mer, de som är 70-80 år i Kina i dag har levt ett ganska tufft liv. I Sverige har man haft det ganska bra. Det är svårt att jämföra. 

Hur ska man resonera om man har hjärtkärlsjukdom, diabetes eller är gravid? 

– Gravida finns det inga signaler om över huvud taget. Diabetes finns det någon signal om från den här studien, men det är svårt att bedöma. Det spelar stor roll hur välbehandlad och svår din diabetes är.

Han kan inte säga något om hur många personer i Sverige som kan betraktas som riskpatienter.

– Vi får vänta på fler studier. Vi har ju stora grupper i Italien. Det kommer ge oss bättre information, de har en befolkning som liknar den svenska betydligt mer. Dessutom får vi säkert betydligt bättre data därifrån eftersom de är redo redan från början.

Skulle riskgrupper kunna få vaccin före andra grupper den dagen det kommer ett vaccin? 

– Den dagen vi kommer till det läget att vi har något vettigt motmedel ska det förstås gå till de grupper som behöver det mest.  

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, berättade på en presskonferens tillsammans med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten på onsdagen att man har identifierat flertalet brister i den svenska beredskapen, bland annat kopplat till sjukvårdens kapacitet när det kommer till personal och skyddsutrustning. Nu söker MSB efter medicinsk utrustning på annat håll, bland annat hos veterinärer och djursjukhus.