Föreningsfriheten skyddar svenska IS-terrorister

Sverige tillhör de länder i Europa där IS haft lättast att rekrytera. 300 personer har anslutit sig till terrorsektens krig i Syrien och Irak och två män har deltagit i attentat i Europa.

Samtidigt har rättsväsendet haft svårt att ingripa. Bara två IS-krigare har hittills kunnat dömas. För att förbättra Säkerhetspolisens möjligheter kriminaliserade regeringen förra året så kallade terrorresor, samtidigt som myndigheten fick 60 extra miljoner kronor.

Men ännu efter ett år har inte en enda person lagförts. Inte heller har några IS-rekryterare eller IS-finansiärer ställts inför rätta.

Pressen på regeringen är nu hård – inte minst från EU – om att vässa lagstiftningen ytterligare. I julas presenterades ett nytt EU-direktiv som uppmanar medlemsländerna att med alla juridiska medel försvåra för IS och andra terrororganisationer.

”Vi diskuterar flera olika sätt att förstärka lagstiftningen kring terrorism”, meddelar Sofie Rudh, pressekreterare hos justitieminister Morgan Johansson (S).

Läs mer: Misstänkta IS-män terroråtalas inte

DN kan redan nu berätta att Sverige kommer att gå mildare fram än majoriteten av övriga EU. Att tillhöra en terrorrörelse kommer inte heller i framtiden att vara straffbelagt, vilket är fallet i exempelvis Tyskland, Frankrike, Holland, Belgien, Estland och Österrike. Det gör att varje enskild gärning som skett i terrorsyfte måste bevisas – inte tillhörigheten i sig.

– Bedömningen är fortsatt att i Sverige reglerar vi brottsliga handlingar, inte brott genom medlemskap. Bland annat på grund av att det skulle kunna komma i strid med grundlagen, förklarar regeringens utredare Lars Werkström, rättschef inom Åklagarmyndigheten.

Paragrafen som Lars Werkström hänvisar till finns i grundlagens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter. Här sägs att varje medborgare har ”frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften”. Och detta omfattar alltså även rätten att gå med i IS, al-Qaida eller andra rörelser som terrorstämplats av FN.

– Grundlagsändringar är ingenting vi kommer att titta på. Det hade i så fall krävts tydliga direktiv från regeringen, fortsätter Lars Werkström, som väntas överlämna sitt förslag om en ny terrorlag i september.

Parallellt har departementsråd Maria Kelt vid justitiedepartementet fått Morgan Johanssons uppdrag att samordna dagens tre olika lagar om terroristbrott, finansiering och utbildning/uppmaning/rekrytering. Inte heller hon kommer att utreda möjliga undantag från föreningsfriheten.

– Nej, vi har inte något sådant uppdrag. Att förbjuda medlemskap i organisationer som ägnar sig åt brott har man redan tittat på under 90-talet apropå kriminella mc-gäng, svarar Maria Kelt.

Slutsatsen då blev att en kriminalisering av medlemskap riskerade att ”träffa förfaranden som helt saknar straffvärde”. Med andra ord: om enstaka medlemmar i exempelvis Hells Angels MC faktiskt bara ägnade sig åt att köra motorcykel riskerade även dessa att hamna i fängelse.

Grundlagen säger emellertid att föreningsfriheten får begränsas för ”sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung”.

Men inte heller detta undantag kan alltså användas för att bestraffa svenskar som värvas av terrorrörelser, enligt regeringens bedömning.

– Det är omöjligt med svensk lagstiftning eftersom vi har organisationsfrihet, sa inrikesminister Anders Ygeman (S) till DN under Folk och försvar i Sälen i januari.

Justitieminister Morgan Johansson, som äger frågan, är inte beredd att kommentera regeringens juridiska överväganden.

”Just nu har ministern inget att säga i frågan”, hälsar pressekreterare Sofie Rudh via sms.

En som däremot menar att IS borde omfattas av det undantag för militära organisationer som redan finns i grundlagen är chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, chef för Riksenheten för säkerhetsmål.

Hon har i flera fall misslyckats att få åtalade fällda för terroristbrott och tror att en kriminalisering av medlemskap i terrorrörelser skulle öka rättsväsendets chanser att nå framgång.

– Det skulle antagligen underlätta om vi vill utreda och lagföra dem som reser eller sympatiserar med organisationer som är terrorklassade, säger hon.

Säkerhetspolisens ledning är å sin sida tillfreds med nuvarande reglering – trots bristen på fällande domar.

– Vi arbetar utifrån den lagstiftning som finns, jag kan inte säga att den är dålig. Jag anser att vi har bra förutsättningar, sa generaldirektör Anders Thornberg i mars i samband med att han och övriga ledningen presenterade årsresultatet för 2016.