Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Forna svenskön i Karibien: Låt oss hoppas på det bästa

Nils Dafau är vicepresident på den forna svenska ön St Barth i Karibien.
Nils Dafau är vicepresident på den forna svenska ön St Barth i Karibien. Foto: IBL Bildbyrå/privat

UD avråder svenskar från att resa till många västindiska öar på grund av de orkaner som har drabbat området.

En av dem är Saint Barthélemy som en gång i tiden var svensk.

”Om vi har tur så träffas vi bara av udden av orkanen denna gång. Men ändrar den kurs en aning norrut så blir det riktigt hemskt”, skriver den svenske vicepresidenten Nils Dufau i ett sms.

Nils Dufau är en av fyra vicepresidenter på den exklusiva lilla ön i Karibien som en gång var svensk.

Flygplatsen heter Gustav den tredje och många av invånarna är stolta över sin svenska historia, även om den karibiska ön var Sveriges enda koloni under nästa hundra år, mellan 1784 och 1878.

Vi får kontakt med Nils Dufau via sms på tisdagen för att vi vill veta hur ön klarat av att stå emot orkanen Irma och hur rustad man är för att stå emot nästa orkan som heter Maria.

Nils Dufau kan bara använda sms eftersom vädret och skadorna efter orkanen Irma gör att internet och telefonförbindelserna inte fungerar som de ska.

”Det är fem på morgonen här och det har börjat blåsa friskt”, skriver han, och berättar att det värmer hans hjärta att så många från Sverige bryr sig om hur det går för den lilla ön i det karibiska havet.

Irma var antagligen den värsta orkanen som ön någonsin har upplevt, menar han. Enligt honom uppmättes vindhastigheter på 100 meter per sekund och de höll i sig i sju timmar.

”Ön är bara 21 kvadratkilometer stor. Det gjorde att vi fick allt på oss”, skriver han.

Orkanen gick hårt åt ön och förstörde en hel del.

På St Barth, som ön kallas, bor tiotusen invånare. Nils Dufau gör uppskattningen att ett hundratal familjer förlorade sina hus i förödelsen.

Det kanske inte låter som så mycket. Men för befolkningen på den här ön är det ändå en historisk katastrof som vi aldrig har upplevt tidigare, menar han.

Särskilt illa åtgångna blev husen, restaurangerna och hotellen som låg nära kusten. När vågorna var som värst så kunde de vara tolv meter höga, enligt Nils Dufau.

På ön finns ett trettiotal hotell som ligger till grund för den lokala ekonomin. De sista av de som förstördes beräknas vara färdigreparerade senast i oktober 2018.

”Men vi är beredda att starta turistsäsongen redan denna november, även om det bara är på halvfart”, säger han.

Trots att turistkontoret på ön slogs sönder av vågorna, så är Nils Dufau ändå optimistisk eftersom så många av husen ändå höll. Han tror att det beror på att de är byggda för att klara kraftiga vindar.

”Efter Irma har vi jobbat non stop för att få igång vårt samhälle igen. Flygplatsen och hamnen är nu fullt fungerande. Vattenledningarna och el når nu runt 70 procent av invånarna knappt 10 dagar efter orkanen.”

Nils tror att skolorna kan öppna igen inom högst ett par veckor, liksom de flesta av affärerna på ön.

Trots att öns invånare var hårt ansatta av stormen har man ändå hållit humöret uppe, enligt honom.

”Vi kämpar på”, skriver han. ”Ön ska åter bli ett litet paradis.”

Det årliga Gustavialoppet beräknas hållas som vanligt i november, så även den årliga Piteådagen eftersom ön är en vänort med Piteå sedan 1978.

Nils Dufau avslutar sitt långa sms-meddelande med att skriva: "Maria verkar vara på ingång. Om vi har tur så träffas vi bara av udden av orkanen denna gång med vindhastigheter på 40 meter per sekund".

”Men ändrar den kurs en aning norrut så blir det riktigt hemskt. Efter det vi just varit med om så skulle detta bli för mycket att härda ut. Låt oss hoppas på det bästa.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.