Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-29 14:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forra-statsepidemiologen-langsam-spridning-kan-bygga-upp-immunitet/

Sverige

Förra statsepidemiologen: ”Långsam spridning kan bygga upp immunitet”

Annika Linde.
Annika Linde. Foto: Christine Olsson

Det bästa är att släppa infektionen för det nya coronaviruset lös bland barn och friska vuxna, säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Det skulle skydda äldre och multisjuka, som riskerar att blir svårt sjuka, från att smittas.

Någon sådan plan finns dock inte i dag.

Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan åren 2005 till 2013, skriver på lördagen på Facebook att det ”inte vore så dumt” med en ”lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet”. 

Läs mer: Smittskyddsexperter dömer ut stängda gränser

Linde skriver också att detta är Folkhälsomyndighetens strategi. Något hennes efterträdare som statsepidemiolog Anders Tegnell inte håller med om:

– Vi har absolut inga ambitioner att låta smittan sprida sig på det sättet, vi har hela tiden sagt att vi vill ha en lugn och försiktig spridning så att inte sjukvården överbelastas. Allt vad vi gör inriktas helt och hållet på det, säger Anders Tegnell.

– Det är bland annat därför vi inte vill stänga skolor, då finns det risker att man skapar toppar.

Däremot håller Anders Tegnell med om att en flockimmunitet är positiv.

– Flockimmuniteten för den här sjukdomen vet vi inte mycket om ännu. Vi har talat om att i storleksordningen hälften av Sveriges befolkning måste vara immun för att sjukdomen ska stanna.

Under lördagen hade ytterligare 99 personer bekräftats smittade i Sverige, av dessa 33 i Stockholmsregionen. Det innebär att sammanlagt 924 personer bekräftats smittade i Sverige. Är detta väntade siffror?

– Det är det nog. Det ligger på en ganska platt nivå nu. Men eftersom vi provtar lite annorlunda nu blir siffrorna lite svårtolkade, säger Anders Tegnell.

Hur har provtagningen förändrats?

– Vi har minskat i de breda grupperna men ökat i sjukvården. På det hela gör vi minst lika många undersökningar nu.

När det gäller äldreboenden ser Anders Tegnell gärna att de som driver dem ser till att begränsa besöken dit:

– Jag kan tycka att det är en rimlig åtgärd just nu. Åtminstone under de närmaste veckorna fram tills vi vet hur pass omfattande spridningen är.

Enligt Linde är det svårt att begripliggöra så här komplexa skeenden. 

– Det här är så oerhört komplext och ingen vet vem som gör rätt. Finland gör samma sak som vi medan Norge och Danmark gör annat, säger Annika Linde.

Riskerar vi att skjuta upp problemet till hösten om vi inte får en flockimmunitet?

– Ja, om viruset är så som andra virus är kommer det med största sannolikhet tillbaka till hösten. För att hantera det och om det kommer tillbaka behöver vi vaccin. Det kan vi ha om ett år. Fram till dess finns faran kvar, säger Annika Linde.

Annika Linde säger som Anders Tegnell: Om smittkurvan blir väldigt hög kan den knäcka vården, men genom att sträcka ut den kan man hålla antalet smittade på en nivå så att vården inte behöver kollapsa. 

– Om man gör så att barnen och mellangenerationerna bygger upp en immunitet på cirka 60 procent kan viruset inte nå till äldre och personer i riskgrupperna i lika stor utsträckning, säger hon.

Spridningshastigheten är något de båda återkommer till. Och den ska minskas genom att så många om möjligt håller sig hemma – när man är sjuk:

– Det tror vi, och väldigt många andra i världen, kan få ned spridningshastigheten rätt ordentligt, säger Anders Tegnell.

En metod som Anders Tegnell inte tror på är att gå samma väg som till exempel Danmark och Norge.

– Jag tror inte att det hjälper. Dessutom avråder WHO skarpt från den typen av reserestriktioner. Och där ligger bevisbörden på dem som gör det. Då ska man gå till Världshälsoorganisationen med ett underlag som förklarar vilken bevisning som ligger bakom beslutet. Jag har inte sett något sådant vare sig från Danmark eller Norge hittills.

Varför tar man till sådana åtgärder tror du?

– Det är den uppenbart att det är den politiska nivån som tagit besluten. Det är helt uppenbart, säger Tegnell.

Där får Tegnell stöd av den danska folkhälsomyndighetens chef Søren Brostrøm som förklarade just detta vid en presskonferens.

– Det är ett politiskt beslut i många avseenden. Det finns inga betydande vetenskapliga belägg. Det finns historiska erfarenheter vad gäller influensa och pandemier, säger han.