Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-22 03:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-genetiska-orsaker-kan-gora-att-vissa-drabbas-sarskilt-hart-av-corona/

Sverige

Forskare: Genetiska orsaker kan göra att vissa drabbas särskilt hårt av corona

02:40. Så attackerar coronaviruset lungorna.

Ingen vet varför vissa drabbas hårdare än andra och får bestående men av det nya coronaviruset.

Men det kan finnas genetiska skillnader som har betydelse, säger Anders Sönnerborg som är professor och specialist på sjukdomen covid-19.

Den huvudsakliga smittvägen för det nya coronaviruset är droppsmitta. Det betyder att man smittas när någon hostar eller nyser, eller att man har virus på fingrarna och sedan pillar sig i näsan eller ögonen.

– Först hamnar virus i munhålan och bakom näsan som är de stora fabrikerna för nya viruspartiklar. Det är där den intensiva förökningen sker inledningsvis.

Det säger Anders Sönnerborg som är professor i virologi och forskar om behandlingen av covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

De första symtomen kommer när viruspartiklarna har blivit tillräckligt många för att immunförsvaret ska slå tillbaka. Det kan vara feber och ont i halsen med influensaliknande symtom.

Sedan brukar det lugna ned sig innan nästa fas kommer, med symtom från lungorna. Därför brukar man säga att covid-19 har ett tvåfasigt förlopp.

De tror att de är på bättringsvägen men får då ganska snabbt problem igen med svårigheter att andas och hostan som kommer tillbaka

– En del blir inte sämre utan tillfrisknar. Medan andra, som tror att faran är över, får ett andra skov ett tiotal dagar senare och blir plötsligt sämre.

– De tror att de är på bättringsvägen men får då ganska snabbt problem igen med svårigheter att andas och hostan som kommer tillbaka. Febern ökar också igen. Så det är lurigt.

Hur lång tid det tar från den första tillväxten i svalget tills virus letar sig ned i lungorna vet man inte säkert.

– Men förmodligen sker det direkt eller inom någon dag eller två efter smitta.

I den andra fasen kommer alltså symtomen från framför allt lungorna. Anders Sönnerborg uppskattar att omkring 20 procent av de som vårdas på sjukhus för covid-19 också får kraftiga lungsymtom.

Infektionen har då nått allra längst ned i lungorna och ut till de små lungblåsorna, alveolerna.

En del som drabbas får lunginflammation av det nya coronaviruset, och de kan behöva hjälp av respirator för att kunna andas.

Det som händer är att virus fäster på lungornas yta av miljontals epitelceller som finns där som en barriär mellan luftrören och den underliggande vävnaden och kapillärerna.

Coronaviruset kopplar till en särskild receptor på ytan av epitelceller. Viruset spottar sedan in sin arvsmassa i cellen tillsammans med en del enzymer som viruset behöver för att föröka sig.

Det leder till att det tillverkas nya viruspartiklar inuti cellen tills den är så infekterad att den spricker som en ballong.

Nya virus kommer ut och förökar sig genom att upprepa samma procedur i ännu fler celler som går samma väg till mötes.

Antalet infekterade celler växer snabbt och okontrollerat. Plötsligt finns det miljontals celler som är infekterade och miljarder virus som förökar sig i lungorna.

Viruset kan i värsta fall orsaka permanenta skador på cellerna i lungblåsorna och leda till livslånga funktionsnedsättningar i lungorna.

Syrebrist kan också göra att det uppstår skador i andra organ som hjärta, njurar och lever.

– Man vet ännu inte hur stor risken är för de problem som uppstår på längre sikt eftersom covid-19 är en ny infektion. Men det pågår studier som ännu inte är publicerade och godkända vetenskapligt, säger Anders Sönnerborg.

Symtomen, både i fas ett och två, kommer av immunförsvarets reaktion.

– Det är nästan alltid så att det är immunförsvaret som ger de mesta av symtomen, både i den akuta fasen när viruset är i halsen, och i den andra när de kommit ned i lungorna, förklarar Anders Sönnerborg.

Anders Sönnerborg är professor i virologi och forskar om behandlingen av sjukdomen covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Anders Sönnerborg är professor i virologi och forskar om behandlingen av sjukdomen covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Fredrik Funck

Sedan kommer det ytterligare en bomb som viruset i värsta fall kan skapa i kroppen, nämligen det okontrollerade svaret från det egna immunsvaret.

Det kan nämligen överreagera och skicka ut mängder med cytokiner som kallar till sig mängder med stridssugna immunceller vars uppgift är att försöka förstöra så många fiender som möjligt. Problemet är att de orsakar inflammation och även dödar kroppens egna celler.

Det är kroppens sätt att ropa på hjälp men leder i värsta fall till inflammation i lungorna och mer skador.

Varför immunförsvaret på det här sättet löper amok hos vissa vet man inte. Men det kan ha genetiska orsaker, enligt Anders Sönnerborg.

– Det är en viktig fråga som vi inte riktigt vet svaret på än. Men att klarlägga varför det spårar ut är en fråga för forskningen, inte bara vid covid-19, utan även vid andra tillstånd. Man såg samma sak vid föregångaren till det här viruset, som var sars-cov1 2003.

Finns det några hypoteser?

– Ja, det finns en del sjukdomar då det här tillståndet kan uppstå, där den genetiska regleringen av immunförsvaret kanske inte är som det ska vara. Viruset triggar detta av någon oklar anledning.

En annan teori är att personer som utsätts för ett stort antal viruspartiklar drabbas hårdare. Det kan vara en förklaring till att tidigare frisk sjukvårdspersonal har blivit så svårt sjuk.

– Får man en kraftigare stimulering är det rimligt att tro att immunförsvaret reagerar kraftigare, säger Petter Brodin som är läkare vid Karolinska institutet och forskar om immunförsvaret.

Den stora majoriteten av de som infekteras av det nya coronaviruset klarar sig med milda symtom och tillfrisknar utan bestående men.

Immunsystemet lyckas då rensa upp på slagfältet genom att döda infekterade celler och hindra viruspartiklar från att infektera nya.

– Bland de som klarar detta på ett bra sätt så är det en kraftig överrepresentation av unga människor, även om vi har sett att ett fåtal också kan bli svårt sjuka.

Varför vissa yngre blir allvarligt sjuka vet man inte i nuläget. Men även här finns det hypoteser, även om Anders Sönnerborg inte tycker att någon av dem är riktigt bra.

– Men det förekommer som sagt diskussioner om att de som blir svårt sjuka skulle kunna ha vissa immundefekter. Det finns också hypoteser om att de har en försämrad lungkapacitet, till exempel på grund av rökning.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt