Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 18:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-klimatkompensation-kan-fa-motsatt-effekt/

Sverige

Forskare: Klimatkompensation kan få motsatt effekt

Grafik: Elin Lindwall/Alamy

Klimatkompensation kan möjliggöra satsningar på sol, vind, bioenergi som annars inte hade blivit av. 

Samtidigt varnar forskare för att klimatkompensation kan få motsatt effekt, då det riskerar användas som frikort från utsläppsminskningar – både av politiker och av allmänheten.

– Flygbolagens klimatkompensation syftar inte bara till att förändra situationen, utan utgör samtidigt en diskurs, en berättelse, som jag i nuläget skulle kalla oärlig, säger Stefan Gössling, professor i humanekologi och turismvetenskap.

DN har i sin granskning bland annat berättat att majoriteten av de projekt som av FN utlovas ge utsläppsminskningar, troligen inte gör det. Granskningen har också visat att det i flera fall är omöjligt att ekonomiskt granska rese- och flygbolagens påståenden om klimatkompensation som bolagen marknadsför.

Inom många branscher beskrivs klimatkompensation som ett sätt att ”neutralisera” utsläpp av växthusgaser. Men klimatkompensation kan aldrig göra utsläpp ogjorda, understryker kritiker. Oavsett om ett visst antal kronor från en flygbiljett slussas vidare till exempelvis en vindkraftspark i Indien, eller inte, stannar flygresans utsläpp av koldioxid kvar i atomsfären i många hundra år.

– Det största problemet med klimatkompensation är själva kompensationslogiken, eftersom den tillåter business as usual. För att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader måste vi minska utsläppen radikalt både i västvärlden och i u-länder. Klimatkompensation gör inte det jobbet åt oss. Istället invaggar den oss västerlänningar i en tro att vi inte behöver förändra våra transportmönster och våra levnadssätt, att det finns en möjlighet att köpa ett klimatutrymme som inte längre existerar, säger Eva Lövbrand, lektor på Tema miljöförändring vid Linköpings universitet.

”Det största problemet med klimatkompensation är själva kompensationslogiken, eftersom det tillåter business as usual”, säger Eva Lövbrand. Foto: Gunilla Pravitz

Klimatkompensationsprojekt handlar vanligtvis om att plantera träd, investera i energieffektiv teknik eller förnybar energi i form av sol och vind. Förutom att ge en mer miljövänlig teknik i mottagarländerna kan projekten ge positiva sociala effekter som förbättrad infrastruktur och nya arbetstillfällen. Men trädplanteringar i Uganda, solceller i Sri Lanka eller effektivare spisar i Indien får inte bara effekter i mottagarländerna. I givarländerna bidrar projekten till att förändra bilden av många företag, menar miljöforskaren Eva Lövbrand:

– Det finns branscher som känner sig starkt ifrågasatta av den klimatdebatt som har blossat upp. Till exempel hamburgerföretagen, möbelbranschen och flygbolagen känner att de måste rättfärdiga sin verksamhet och då blir klimatkompensation ett sätt att ta ansvar, säger hon.

Att klimatkompensation har fått en renässans de senaste åren ser Eva Lövbrand som en signal om att även de fossilberoende branscherna tvingas betrakta sin verksamhet utifrån ett klimatperspektiv. Samtidigt varnar hon för att klimatkompensation i utsläppsintensiva branscher kan användas som ett sätt att slippa ta tag i de svåra problemen:

– Jag kan förstå varför man söker sig till de här lösningarna, men den klimatkris vi står inför kräver ett nytänk kring våra resemönster. Parisavtalets 2-gradersmål kräver en omställning av våra transportvanor och system. Klimatkompensation i sig kan inte legitimera ett fortsatt flygande, säger hon.

Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitet och professor i humanekologi vid Lunds universitet, framhåller att vissa klimatkompenserande projekt kan ha välgörande effekter lokalt.

– Klimatkompensation är inte meningslös. Om du investerar dina pengar i rätt bolag eller organisation kan du faktiskt göra skillnad på lokal nivå. Men den kommer aldrig att handla om en storleksordning där du gör systemisk skillnad. Globalt sett är skalan på de här ansträngningarna så liten att det inte ens är relevant att räkna på effekterna, säger han.

En orsak till klimatkompensationens relativt lilla betydelse är att projekt i exempelvis förnybar energi inte innebär något samtidigt förbud att fortsätta exploatera fossil energi som kol eller olja. Flera statliga myndigheter i Sverige köper exempelvis klimatkompensation från vindkraftparken Zhangbei i Kina. Samtidigt ökar landets utsläpp av koldioxid. Enligt Greenpeace vill Kinas kraftverksindustri få tillstånd att bygga mellan 300 och 500 nya kolkraftverk till 2030 – en utbyggnadstakt av ett kolkraftverk i månaden under tolv års tid.

För att kompensationen ska få en faktisk effekt krävs ett tak på den totala mängden utsläpp.

– Klimatkompensation är egentligen endast meningsfull när man har en global begränsning av utsläppen. Annars kan man i princip bygga kolkraftverk i all evighet så länge man kompenserar med något annat. För att kompensationen ska få en faktisk effekt krävs ett tak på den totala mängden utsläpp, säger Stefan Gössling.

När det gäller flyg- och resebolagens kampanjer för klimatkompensation menar Stefan Gössling att den rent av kan vara kontraproduktiv:

– Deras klimatkompensation syftar inte bara till att förändra situationen, utan utgör samtidigt en diskurs, en berättelse. Den här berättelsen går ut på att vi alla redan bidrar till att lösa problemet, vilket sänder fel signaler till politiken: I så fall kanske man kan avvakta med lagstiftning, kanske bygga ut några flygplatser och förlita oss på flygbolagen och framtida teknologier att lösa utsläppsproblemet - allt som vetenskapen inte tror på. Från politiskt håll låter man sig alltför enkelt luras av branschens egen berättelse, som jag i nuläget skulle kalla oärlig.

Hur menar du att flygbranschens berättelse skulle vara oärlig?

– Om ett flygbolag hela tiden går ut med att man till exempel de senaste tio åren har blivit 10 procent mer bränsleeffektiva så är det oärligt. För klimatet spelar det ingen roll om du har blivit mer bränsleeffektiv när de samtidigt har ökat den totala utsläppsmängden under samma period på grund av ökat resande.

Inom de närmaste åren kommer klimatkompensation bli en ännu viktigare del av flygbolagens verksamhet. Från och med 2021 siktar den globala flygindustrin på klimatneutral tillväxt genom samarbetsavtalet Corsia, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation. Alla ökade utsläpp från 2020 års nivå ska då neutraliseras genom klimatkompensation, är tanken.

Att flygbolagen satsar så hårt på klimatkompensation har en naturlig förklaring, menar Wim Carton, biträdande universitetslektor på Lunds centrum för hållbarhetsstudier, LUCSUS, och forskare om klimatkompensation som politisk idé. 

– Flygbranschen har inga alternativ. Det finns inga elflyg för långdistansresor på marknaden under de närmaste decennierna, så klimatkompensation är egentligen det enda kort de kan spela ut, säger Wim Carton.

För flygbolagens del kan klimatkompensation beskrivas som en ödesfråga. Också Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på KTH, pekar på klimatkompensationens centrala roll i flygbranschavtalet Corsia:

– Klimatkompensation är den huvudsakliga strategin för att möta klimatfrågan inom Corsia. Det är egentligen det mest konkreta åtagande de gör, så om det är någonstans denna diskussion verkligen är relevant så är det inom flygsektorn, säger Göran Finnveden.

Den välrenommerade klimatforskaren Kevin Anderson, som bland annat gjort stort intryck på Greta Thunberg, förklarade i en uppmärksammad essä i Nature redan 2012 varför han själv vägrar köpa klimatkompensation:

”Klimatkompensation är värre än att göra ingenting. Den saknar vetenskaplig legitimitet, är farligt vilseledande och bidrar nästan garanterat till en nettoökning av den globala utsläppstillväxten”.