Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-04 05:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-om-de-nya-klangmaneterna-pa-vastkusten-vi-maste-ha-garden-uppe/

Sverige

Forskare om de nya klängmaneterna på västkusten: ”Vi måste ha garden uppe”

Bild 1 av 2 Klängmanet har börjat sprida sig på västkusten.
Foto: Björn Källström
Bild 2 av 2 Öronmaneter på västkusten.
Foto: Björn Källström

Ovanligt många maneter har rapporterats på västkusten under juni månad. Dessutom har klängmaneten – en ny art som är svårare att upptäcka men som bränns desto mer – börjat sprida sig längs kusten, enligt forskare. 

– Det är ett typexempel på hur klimatförändringarna kan påverka arterna i våra vatten, säger marinbiologen Björn Källström. 

Juni har bjudit på många badtillfällen men också, av sociala medier att döma, fler oönskade möten med maneter av olika slag. Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska laboratorium, bekräftar att maneterna både tycks vara fler och att de dykt upp tidigare på västkusten i år. 

– Vi har inga säkra svar än eftersom man vill följa detta under mycket längre tid men det har troligtvis med varmare vatten och lägre vintertemperaturer att göra, säger han. 

Björn Källström, forskare och marinbiolog vid Göteborgs Marinbiologiska laboratorium
Björn Källström, forskare och marinbiolog vid Göteborgs Marinbiologiska laboratorium Foto: Privat

Det vi kallar för maneter är från början polyper som sitter fast som knappar i grunt vatten. Inför våren börjar de knoppa av sig. 

Björn Källström beskriver det som att man skivar en gurka och skivorna simmar iväg för att bli så kallad medusa. Dessa hinner sedan föröka sig under sommaren innan de förstörs. 

När det blir varmare påskyndas manetens livscykel. 

– Om vi får en mild vinter startar hela den processen tidigare och man tror också att den blir effektivare. Det kan vara en orsak till att vi fick många maneter så tidigt i år. 

Just nu forskar Björn Källström bland annat på klängmaneten, som han menar kan vara en helt ny art. 

Den blir inte större än några centimeter.
Den blir inte större än några centimeter. Foto: Björn Källström

Lika liten som en gammal femkrona orsakade den stor uppståndelse när den upptäcktes på västkusten 2018. 

– Den bränns ganska ordentligt och är svår att upptäcka på vattenytan eftersom den är så liten och oansenligt färgad. Man kan inte ha någon som håller utkik över vattenytan när man badar, säger han. 

Enligt Björn Källström har dykare sett maneter med samma utseende tidigare men med en avgörande skillnad: de brändes inte. Nu undersöker Björn Källström tillsammans med andra forskare runt om i världen om de två arterna är besläktade.

– De genetiska proverna har hittills visat att det finns två varianter av klängmaneter.. Mycket tyder på att den brännande varianten är en helt ny art. 

Den har siktats på västkusten – mer specifikt i några vikar på Tjörn och Orust – och den amerikanska östkusten. Björn Källström tror att den har förts hit med båt. Men att den har stannat och trivs här kan, enligt honom, bero på klimatförändringarna. 

– Det är ett ganska vanligt mönster. Vi kommer att få se fler nya arter som är anpassade till varmare vatten. Ett exempel är japanska jätteostron. De har funnits i Europa sedan 60-talet men det har varit för kallt för dem här uppe. Nu har de sedan ett tag etablerat sig på västkusten, säger Björn Källström. 

Det i sig behöver inte alltid vara negativt, menar han, men det finns en risk att de nya arterna är invasiva och hotar den biologiska mångfalden. 

– Det är därför vi måste ha garden uppe och ta hand om dem precis när de dyker upp. Det är vår enda chans. 

Klängmaneten kan man ännu inte dra några slutsatser om. Björn Källström får rapporter som enligt honom tyder på att den sprider sig på västkusten men om det innebär ett hot för andra arter är oklart.

Trots att den bränner mer än en brännmanet, finns det enligt Källström ingen större anledning till rädsla.

– Klängmaneten trivs bäst i ålgräsängar, under växter, i lugna vikar. Där brukar inte vi bada, säger han. 

De som vägrar bad på grund av vanliga brännmaneter kan också andas ut. Nu när vattentemperaturerna närmar sig 20 grader och uppåt söker de sig till kallare vatten.

Läs också: Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden

Läs också: Hotat ålgräs ska få nytt liv med Sveriges största restaurering

Ämnen i artikeln

Klimatet
Västsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt