Forskare: Rätt av förskolor att rensa ut gamla plastleksaker

Treåringarna Alma Svarez och Mattias Lopez Forsman leker restaurang med några plastfrukter och en gammal ketchupflaska. På golvet sitter en docka som väntar på att snart bli serverad.

– Lukta på den här. Visst känner du ingen doft, säger Pernilla Werndén till DN och håller upp dockan.

Hon är barnskötare på förskolan Glasmålningen i Enskede i södra Stockholm. Just doften är ett av kriterierna som användes när personal och föräldrar rensade bort gamla plastleksaker i verksamheten. Förskolan är en av många i landet som har ”plastbantat”. Plastleksaker och andra grejer som misstänks innehålla hälsofarliga kemikalier har slängts och ersatts av nyinköpta produkter.

– Frågan är viktig, särskilt på en småbarnsavdelning eftersom det slickas och bits på alla möjliga saker. Vi vill vara en giftfri förskola, säger Pernilla Werndén.

Vi tror inte att de enskilda leksakerna var för sig är jätteskadliga. Det är den sammantagna exponeringen över tid som är oroande.

Landets kommuner satsar mångmiljonbelopp på att byta ut gammal plast mot ny i förskolorna. Enbart Linköpings kommun budgeterade till exempel för några år sedan 10 miljoner kronor på just plastbantning.

Saneringen både välkomnas och kritiseras. Är Barbiedockorna och plastbilarna verkligen så farliga att de behöver slängas? Och hur påverkas miljön när dessa tiotusentals leksaker slängs?

• Amina Manzoor: All plast är inte dålig, men rensa ut den som är det

Flera svenska och internationella studier ger en samlad bild av att vissa äldre leksaker innehåller höga halter av kemikalier som misstänks kunna vara hälsofarliga. Det framgår också av intervjuer som DN har gjort med ledande forskare på området och företrädare för myndigheter.

– Vi tror inte att de enskilda leksakerna var för sig är jätteskadliga. Det är den sammantagna exponeringen över tid som är oroande. Man bör vara medveten om problemen. Vi tycker att det är bra om man kan minska på mängden skadliga varor i hemmet och på förskolor, exempelvis vissa äldre leksaker, säger Erik Gravenfors, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kraven på leksaker har skärpts de senaste åren. Sedan 2007 är flera av de vanligaste ftalaterna förbjudna, den grupp ämnen som har använts för att göra plast mjuk och smidig.

Djurförsök har tydligt visat att vissa ftalater kan påverka hormonsystemet och försämra fortplantningsförmågan. I EU:s kemikalielagstiftning har ämnena klassificerats som fortplantningsstörande. Eftersom ftalaterna inte är kemiskt bundna till plasterna kan de läcka ut och spridas till miljön.

Gamla leksaker innehåller betydligt mer förbjudna ftalater än nya leksaker. Det framgår av analyser som flera kommuner har låtit göra av de leksaker som har slängts. Stockholms stad studerade nyligen leksaker, hobbymaterial, madrasser och inredning från sina förskolor, både nyinköpta produkter och saker som sedan tidigare har rensats ut. Av de gamla plastleksakerna hade knappt hälften (22 av 45 leksaker) halter av förbjudna ftalater som översteg lagstiftade gränser. I vissa fall var halterna så höga som upp mot 400 gånger över tillåtet värde. Ingen av de nya plastleksakerna hade halter över gränsvärdena.

I Göteborg köpte miljöförvaltningen in 17 plastleksaker från second hand-butiker som skickades in på analys. Elva av dem innehöll höga halter av ftalater.

– Vi har ganska mycket data som visar att denna typ av kemikalier ökar risken för hälsoeffekter, både studier på människa och experimentella undersökningar av djur och celler. Dessutom är de bedömda som reproduktionsstörande av europeiska expertorgan och därför förbjudna i till exempel leksaker för barn. Ur en försiktighetssynvinkel är det rimligt att äldre plastleksaker som är mjuka och lite feta på ytan tas bort, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Det finns studier i befolkningen som observerat samband mellan exponering av vissa ftalater under graviditet och till exempel könsutveckling, neurologisk utveckling, samt allergiska besvär hos barn. Vissa av dessa effekter har även visats i experimentella försök på djur, men det är inte fullständigt klarlagt vilken biologisk mekanism som orsakar hälsobesvären.

Åke Bergman är professor i miljökemi och chef för Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox), placerat vid Karolinska institutet. Han är en av Sveriges ledande experter på hormonstörande ämnen. Att vissa ftalater kan påverka hormonsystemet är, enligt honom, väl bevisat i djurförsök.

– Jag känner mig väldigt komfortabel med slutsatsen att vissa ftalater är hormonstörande. De toxikologiska studier som genomförts är väldigt bra. Dokumentationen är god. Det är just därför som ämnena har förbjudits i bland annat barnleksaker, säger Åke Bergman.

Vad tycker du att föräldrar ska göra med gamla leksaker som är mjuka?

– Lämna in på återvinningsstationen. Vissa saker kan vi inte påverka som förälder, men det här är en sådan sak som vi kan påverka och då bör vi också göra det, säger Åke Bergman.

Det är viktigt att de kemikalier som ersätter de gamla är testade och inte ställer till problem igen.

Ny forskning vid Karlstads universitet har kartlagt hela kedjan – från ftalater i produkter såsom PVC-plast som läcker ftalater över till den omgivande miljön (och därmed kan mätas i inomhusdamm) och hur dessa kan tas upp av människan och slutligen öka risken för hälsoeffekter. Den värmländska forskningen, den så kallade Selma-studien, följer 2.000 par, bestående av gravida kvinnor och deras barn upp till skolåldern. I en avhandling som nyligen lades fram vid universitetet kunde Huan Shu, doktor i folkhälsovetenskap, visa att PVC-golv i hemmet var starkt relaterat till urinnivåer av ftalater. Exponeringen för dessa ftalater under fostertid ökade också risken för luftvägsbesvär hos spädbarn.

– Farliga kemikalier finns i produkter, de når våra kroppar och vi visar nu att de når kroppen på gravida kvinnor. De kommer därigenom exponera foster och senare spädbarn. Det är utifrån det vi måste agera, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Den svenska studien visar också att EU:s kemikalieförbud har haft betydelse för halterna av ftalater i våra kroppar. Under en period av 2,5 år minskade halterna av dessa, samtidigt som de ämnen som ersatt de gamla ftalaterna ökade.

– Det visar att reglering av farliga kemikalier faktiskt fungerar, men det är viktigt att de kemikalier som ersätter de gamla är testade och inte ställer till problem igen, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Samtidigt ska inte alla leksaker dras över en kam. I fokus för problematiken står leksaker som innehåller ämnen som gör dem mjuka. Dit hör till exempel bollar, badankor och dockor. Hårdare leksaker, som exempelvis Lego, har enligt Kemikalieinspektionen sannolikt ingen negativ hälsoeffekt – även om de har många år på nacken.

– Lego innehåller, såvitt jag vet, inga mjukgörare. Lego har klarat sig ganska väl genom åren. Jag känner inte till data som tyder på att det finns några kemikalier i Lego som man behöver vara orolig för, säger Erik Gravenfors.

Tillbaka till förskolan Glasmålningen i Stockholm. Leksaker är inte det enda som har rensats bort. Lokalen hade tidigare ett PVC-golv och i köket har alla tallrikar bytts ut. 

– Tidigare hade vi plastartiklar när vi åt eftersom det är så mycket lättare att hantera. Det är något som vi också har bytt, säger barnskötaren Pernilla Werndén.