Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-18 20:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-svarar-pa-fragor-under-klimatstrejken-fridays-for-future/

Sverige

Forskare svarar på frågor under klimatstrejken Fridays for Future

Bild 1 av 2 Greta Thunberg i Stockholm i samband med demonstrationerna i mars.
Foto: Roger Turesson
Bild 2 av 2 Greta Thunberg i London hösten 2018, i samband med en klimatprotest.
Foto: Roger Turesson

Den globala skolstrejken i mars var troligen historiens största globala ungdomsprotest. På fredag är det dags igen, ett nytt inslag är att i Stockholm kommer ett tjugotal klimatforskare att finnas på plats för att svara på frågor om klimatkrisen.

Bara två dagar före EU-valet organiseras en ny global skolstrejk för klimatet på fredagen. Cirka 1.500 manifestationer planeras internationellt, i Sverige planeras mer än hundra runtom i landet, enligt organisationen Fridays for Future. Förra gången, den 15 mars, deltog enligt organisationen långt över en miljon personer. Troligen var det historiens största globalt samordnade ungdomsprotest, enligt forskare som har studerat skolstrejken.

En samordnad enkätstudie som gjordes i tio europeiska länder under den förra manifestationen visar att många av deltagarna var vuxna men de flesta var elever i grundskola och gymnasium, i nästan alla länder var kvinnor och flickor i majoritet.

– Intressant är att åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de länder som vi har undersökt, i Warszawa och Amsterdam var nästan alla var tonåringar, medan i andra städer som till exempel Malmö och Manchester var ungefär tre fjärdedelar vuxna, säger Joost de Moor, en av studiens författare och forskare i statskunskap vid Stockholms universitet.

Läs mer: Stockholmselever får inte ledigt för klimatstrejk

– Att en majoritet är kvinnor och flickor skulle till viss utsträckning kunna vara en effekt av att ledargestalterna är kvinnor, dels Greta Thunberg, men även i Belgien finns starka kvinnliga ledare.

Demonstrationen i Reykjavik i mars. Foto: Adam Daver

Guide: Så lever du mer klimatsmart 

Studiens resultat, som på torsdagen presenterades på DN Debatt, visar också att de flesta som deltog inte var erfarna aktivister, att de flesta hade ett genuint engagemang i miljöfrågor men att de unga i låg grad är med i organisationer. De flesta har fått information om manifestationen via sociala medier.

Väldigt få har förtroende för politikerna

Många uppger att de har förändrat sin livsstil på grund av klimatkrisen, men anser att det stora ansvaret ligger på politiker och makthavare.

– De säger bland annat att de har ändrat sin diet och slutat äta kött. Men allra viktigast är att de inte tror att det är där lösningen på klimatkrisen finns, väldigt få har förtroende för politikerna. En viktig orsak för dem att manifestera är att de vill pressa politikerna att agera, säger Joost de Moor.

Skolungdomar i Köpenhamn den 15 mars. Foto: Daniel Nilsson

Läs mer: Viktigt att tänka på för barn som inte äter kött

– Vi frågade även om känslor och många säger att de är oroade eller arga men de har inte tappat hoppet och det ger dem motivation att göra dessa manifestationer.

Ett nytt inslag i fredagens manifestation i Stockholm är att ett tjugotal klimatforskare och andra experter från bland annat Stockholms universitet kommer att finnas på plats för att svara på frågor om klimatkrisen.

– Vi kommer att turas om och ta någon eller några timmar var. Vi kommer att vara där på personlig basis och på vår fritid. Vi arbetar alla med forskning relaterad till klimatförändringen, säger David Armstrong McKay, klimatforskare vid Stockholm Resilience center vid Stockholms universitet.

Fakta i frågan: Vilken förändring i vardagen gör bäst nytta för klimatet?

De deltagande experterna har varierande specialiteter som till exempel klimatförändring och klimatåtgärder, permafrost, massutrotningar, klimaträttvisa samt isen i Arktis

– Min expertis handlar om tipping points, tröskeleffekter, där utvecklingen passerar en gräns där det inte går att vända tillbaka. Det handlar om hur olika system interagerar och hur de kan förstärka klimatförändringen, säger David Armstrong McKay.

Grafik: Så kan Sverige påverkas av klimatförändringar 

Berlin i mars. Foto: Anders Hansson

Läs mer: Första globala rapporten om biologisk mångfald – en miljon arter nära att utrotas

Forskarna kommer att vara i Kungsträdgården mellan klockan 8 och klockan 16, medan manifestationen är planerad mellan klockan 13 och 15.

– Alla som passerar Kungsträdgården är välkomna att ställa frågor, säger David Armstrong Mc Kay.

 

På fredag kommer forskare att göra en ny enkätstudie att göras i Stockholm.

– Med en uppföljande studie hoppas vi kunna se hur rörelsen utvecklas över tid, om profilen ändras, och om opinionen och kraven ändras under tid. Det som en del av en större undersökning där vi följer klimatrörelsen, säger Joost de Moor.

– Det är väldigt intressant att studera de här nykomlingarna inom området. De för med sig mycket ny energi och gör det intressant att studera utvecklingen.

Läs mer: Så bemöter du klimatskeptikernas favoritargument