Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 15:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/forsta-forslagen-i-lex-lilla-hjartat-till-lagradet/

Sverige

Första förslagen i lex Lilla hjärtat till lagrådet

M-ledaren Ulf Kristersson.
M-ledaren Ulf Kristersson. Foto: Alexander Mahmoud

Två av tre lagförslag i lex Lilla hjärtat hann bli klara till sommaren – nu lämnar socialutskottet remisserna till lagrådet. 

Planen är att de ska kunna träda i kraft den 1 november.

– De här lagändringarna är små men viktiga steg på vägen för att ge fosterbarn en bättre uppväxt, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

 Redan för fem år sedan presenterade en statlig utredning en lång rad förslag för att stärka tvångsvårdsplacerade barns rättigheter. Merparten av förslagen hamnade i byrålådan på socialdepartementet. 

Efter DN-reportaget om Lilla hjärtat – flickan som inte fick fylla fyra – är alla politiska partier överens om att placerade barns rätt till anknytning, stabilitet och trygghet måste prioriteras högre. Det som hände Lilla hjärtat ska inte få hända igen, har upprepats av flera partiledare. 

Regeringen tillsatte under våren en utredare för att ta fram flera lagförslag för att stärka tvångsvårdade barns rättigheter, en lex Lilla hjärtat. Förslagen ska presenteras senast i februari nästa år. 

Men majoriteten av partierna anser att det tar för lång tid. 

På tisdagsmorgonen röstade ett enigt socialutskott för att gå vidare med två av tre lagförslag från Moderaternas utskottsinitiativ till en lex Lilla hjärtat. 

Det första handlar om att socialutskottet vill se fler vårdnadsöverflyttar – alltså att familjehemmet får vårdnaden om det placerade barnet. 

– Domstolen ska då väga in barnets egen inställning och relation till familjehemmet, säger Moderaternas socialpolitiska Camilla Waltersson Grönvall (M). 

Frågan om vårdnadsöverflytt ska också prövas tidigare. Med nuvarande lagstiftning ska frågan prövas först efter tre år i familjhem.

Många placerade barn får vänta i åratal innan de får nya vårdnadshavare. I många fall sker en vårdnadsöverflytt inte alls, enligt uppgifter från Socialstyrelsen, som SVT tagit del av.

Det andra förslaget fokuserar på det placerade barnets så kallade vårdplan, som med lagkrav ska revideras när barnet varit placerat in två år och fokusera på barnets långsiktiga boende.

– Det är ett problem att många barn byter familj alltför ofta. Ett annat är, som i Lilla hjärtats fall, att långsiktigheten inte vägs in i boendet. Det här lagförslaget ska öka tryggheten för att barnen inte ska kunna ryckas upp från en stabil placering eller bollas runt mellan olika familjehem, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Camilla Waltersson Grönvall.
Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Janerik Henriksson/TT

Treåringen som kallades Lilla hjärtat tvingades bryta upp från det familjehem hon bott i sedan hon var sju veckor gammal. Att hon riskerade att ta skada av att lämna den familj hon såg som sin var inte ett tillräckligt skäl för henne att stanna, enligt domen i kammarrätten. 

Utskottsinitiativets tredje lagförslag – som fokuserar på att stärka LVU-placerade barns rättigheter – kommer att bli klart efter sommaren, hoppas Camilla Waltersson Grönvall. 

– Vi räknar med att komma tillbaka med LVU-delen av lex Lilla hjärtat i september. Vi har helt enkelt inte hunnit bli helt klara med den delen. Och jag vill inte stå bakom beslut som inte håller för att rädda andra barn som Lilla hjärtat, säger hon.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson säger att han vill se fler och ännu större förändringar i socialtjänstlagen och inom tvångsvårdslagstiftningen framöver. 

– Sverige behöver en helt ny lagstiftning, både socialtjänstlagen och LVU är förlegade. Mer fokus på barnets rätt till kapabla föräldrar, mer fokus på hälsa och utbildning. Och hela kedjan måste tänkas om, från korta målinriktade fosterplaceringar via långsiktighet och trygghet i samma familj till flera nationella adoptioner, säger han.

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, har läst igenom förslagen från socialutskottet. Hon säger att det är välkomna förändringar som många påtalat behovet av under lång tid.

– Det är i grunden bra förslag, som helhet. Men de skulle behöva tas i samlat grepp tillsammans med frågan om LVU och andra förändringar i socialtjänstlagen. Nu blir det väldigt upphackat. 

Pernilla Leviner anser att det måste bli tydligt vilken vikt lagen ska lägga vid vad barnet själv vill i bedömningen av vad som är bäst för ett barn. 

– Och hur säkerställer man att barnets intresse kommer fram - bör man tydliggöra att barn ska ha rätt till en egen företrädare? säger hon.

Lagstiftaren måste, enligt Leviner, också vara varsam så att pendeln inte slår för hårt åt andra hållet.

– Det är viktigt att biologiska föräldrar ges insatser så att de får rimliga förutsättningar att kunna återförenas med sina barn. Även om man vill skapa stabilitet och trygghet för barn är fortsatt kontakt med biologiska föräldrar viktigt. 

Lagrådsremisserna ska nu utredas vidare. Camilla Waltersson Grönvall hoppas att de nya lagarna ska kunna träda i kraft senast den 1 november. 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt