Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Försvaret: Metoo-anklagelser var del i att generalen petades

Försvarsmakten uppger nu att de vägde in en tre år gammal utredning med anklagelser om sexuella trakasserier när generalmajor Anders Brännström petades från en chefstjänst.

Utredningen, som lades ned i brist på bevis, offentliggjordes först på onsdagen.

– ÖB kände väl till utredningen när han petade mig från min tjänst, men skälet till att jag fick lämna den var att jag varit kritisk i massmedierna, säger Brännström.

Det var den 25 oktober 2014 som en kvinnlig soldat säger att hon mött Brännström under en högtidsmiddag på Umeå garnison. Soldaten, som själv inte anmälde händelsen, berättar i ett dokument från den 11 mars 2015 att hon upplevt att Brännström varit intresserad av henne och velat dansa. Något hon inte ville. När Brännström vid ett tillfälle passerat henne ska han, enligt soldaten, ha tagit henne på rumpan.

Enligt soldaten ska Brännström ha varit berusad vid tillfället.

Den kvinnliga soldaten säger i sin beskrivning att hon inte vill anmäla det som hänt eller att Försvarsmakten ska vidta några åtgärder på grund av händelsen. Hon säger också att hon oroas över att en framtida ansökan till en annan tjänst kan komma att skadas.

Den 26 januari i år fick Anders Brännström, efter att ha kallats upp till ÖB Micael Bydén, veta att han inte skulle få fortsatt förtroende som chef för Högkvarterets totalförsvarsavdelning. Enligt Brännström angavs att han uttalat sig kritiskt mot Försvarsmakten i fyra olika sammanhang som skäl.

Anklagelserna från 2014 angavs inte som skäl i ÖB:s beslut att peta Anders Brännström säger Brännström själv.

– Vid mötet mellan mig och ÖB den 26 januari tog han aldrig upp den saken. Det var enbart de fyra uttalandena som jag gjort i pressen som låg till grund för hans beslut. Dessutom hade Micael Bydén informerats om händelsen när han tog över som ÖB, säger Anders Brännström.

De handlingar som rör anklagelserna om sexuella trakasserier har hittills inte varit diarieförda och dessutom hemligstämplade. Men på onsdagen lämnades de ut på begäran av en tidning och ett diarienummer med 2018 har påförts handlingarna.

Brännström hävdar att han är oskyldig till anklagelserna och att ÖB på förslag av sin chefsjurist den 22 maj 2015, efter knappt två månaders utredning, meddelade att ärendet var utagerat.

– Anmälan och att jag friats från anklagelserna var väl kända när jag fick beskedet om att bli chef för Högkvarterets totalförsvarsavdelning i oktober 2017 och när jag den 8 januari i år fastställdes som chef av chefen för ledningsstaben, säger Brännström.

I en information till ÖB skriver Försvarsmaktens utredare: ”Det går inte att visa att X (Anders Brännström) nypt NN i baken då ord står mot ord. Det är mycket tveksamt om NN vill vittna då hon ej vill gå vidare med detta. Försvarsmakten bör därför inte gå vidare i denna del.”

Utredaren skriver också att Anders Brännström bör bli föremål för ett chefssamtal och att ”FM bör hantera frågan om X (Brännströms) alkoholkonsumtion under middagen samt eventuella tveksamheter med tanke på MUST och säkerhetsspåret”.

Att någon säkerhetsfråga låg till grund för Försvarsmaktens beslut förnekar Brännström bestämt.

”Hade jag ansetts som en säkerhetsrisk så hade väl förre ÖB sparkat mig som arméchef. Jag ser det som efterhandskonstruktioner för att få bort uppmärksamheten från det faktum att nuvarande ÖB sade upp mig för att jag hade talat med medierna och skrivit en debattartikel”, skriver Brännström i ett mejl till DN.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Marcela Sylvander säger till DN att anklagelserna mot Anders Brännström var en del i beslutet att inte ge honom tjänsten:

– Den här utredningen är en del i den bilden.

Kände ÖB till anklagelserna och utredningen kring Brännström inför mötet den 26 januari?

– Det kan jag väl säga. Det sa vi väl också implicit att det var en bred bild som gjorde att vi beslutade att inte fatta något beslut om befattningen. Att Brännström inte fick den grundar sig på en bred bild som ÖB har tagit. 

Utredningen lades ner och ni skriver att ”ord stod mot ord”. Ni valde ändå att väga in den?

– Det är ju tyvärr ofta så i den här typen av fall att den berörda inte vill gå vidare. Men vi vägde in detta och tar det på största allvar.

Satte ni större tilltro till den som riktade anklagelserna än till Brännströms nekande?

– Det här är en bredare bild där vi har tagit in flera faktorer. Detta är en faktor.

Så detta vägdes in när Brännström skildes från uppgiften?

– Jag vill vara tydlig med att Försvarsmakten aldrig fattat något beslut att placera Anders Brännström som chef på den här befattningen. Det var ÖB som skulle fatta beslutet. Och före det så sker en säkerhetsprövning och en ny referenstagning. Och i den samlade bilden som har framkommit så fattade ÖB beslut att det inte skulle fattas något beslut om den här befattningen.

Enligt Brännström nämndes inte utredningen som skäl till att han inte skulle få befattningen utan det var enbart hans uttalanden i medierna som angavs. Stämmer inte det?

– Det får stå för Anders Brännström.

Du menar att utredningen togs upp? 

– Jag var själv inte med i rummet men det har nog varit ganska tydligt att det här beslutet har fattats på bredare grunder.

Enligt kommunikationsdirektör Sylvander beror dagens frisläppande av den tidigare hemliga utredningen på den referenstagning som gjorts i samband med att man undersökte Brännström inför hans nya befattning:

– Dels har det med referenstagningen att göra och sedan är det kopplat till att Försvarsmakten sedan i höstas, efter Metoo-rörelsen, har förbättrat våra interna rutiner och hantering av sådana här ärenden. Det gör att vi tittar på liggande ärenden, också sådana som är ett par år tillbaka i tiden.

Så det är först nu som den diarieförs alltså?

– Ja.

Är inte detta konstigt, att man inte gör det från början?

– Det viktiga är en samlad bild och en referenstagning kopplad till en ny befattning.

Varför gjorde man då inte utredningen öppen i samband med att Brännström fick beskedet om att han inte skulle få befattningen den 26 januari?

– Det här är ett personalärende och det har förts en dialog mellan försvarsmaktledningen och Anders Brännström. Det har inte funnits någon anledning. Anders Brännström har blivit informerad om grunderna.

Enligt Brännström kände ÖB mycket väl till utredningen och att den var nedlagd. Trots det fick han i höstas en förfrågan från Försvarsmakten om att ta den här chefspositionen. 

– Jag kan inte uttala mig om vad Anders Brännström säger. Man tar sig en samlad bild inför nya befattningar. Med det i handen beslöt man att inte fatta beslutet.

Var detta den tunga biten eller var det kontakterna med massmedierna som gjorde att Brännström inte fick tjänsten?

– En samlad bedömning är en samlad bedömning. Och utredningen är en del i det, säger Sylvander.

Anders Brännström själv säger sig vara förvånad över den beskrivning som Försvarsmakten nu ger:

– När jag fick ett nytt jobb inom Försvarsmakten 2016 var allt detta känt och då vägdes det inte in. Och Sverige är en rättsstat och i en rättsstat måste det väl vara så att är man frikänd så är man frikänd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.