Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 01:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fortroendet-for-varden-starks-under-coronakrisen/

Sverige

Förtroendet för vården stärks under coronakrisen

I april svarar 64 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvårdens förmåga att hantera coronasmittan.
I april svarar 64 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvårdens förmåga att hantera coronasmittan. Foto: Emma Eriksson

Nästan två tredjedelar av svenskarna har förtroende för sjukvårdens förmåga att tackla coronakrisen, visar en undersökning från DN/Ipsos. Förtroendet har stigit markant både för vården och för myndigheterna sedan förra mätningen i mars.

Coronapandemin innebär en hård prövning för stora delar av samhället. Sjukvården står i frontlinjen, där personal vittnar om en arbetsbelastning som ligger nära gränsen för vad man klarar av. Även tilliten till myndigheterna, normalt hög i Sverige, prövas när allmänheten får direktiv om hur smittspridningen ska begränsas. 

DN/Ipsos har för andra månaden i rad ställt frågor om hur medborgarna upplever coronakrisen. Resultatet i april visar på ett växande förtroende för vård och myndigheter under den period då krisen gått in i en mer akut fas.

I april svarar 64 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvårdens förmåga att hantera coronasmittan. För en månad sedan var samma andel 50 procent. Andelen som inte litar på vården har sjunkit till 15 procent. 

Lika mycket ökar förtroendet för myndigheterna, från 42 till 56 procent. Andelen som uppger litet förtroende är 21 procent.

Nicklas Källebring är opinionsanalytiker på Ipsos.

– Det här får man se som ett gott betyg. Man inte bara upprätthåller förtroendet utan det ökar i takt med att uppgiften blivit tuffare, säger han.

Sveriges strategi, att snarare gå ut med rekommendationer än att stänga ner samhället, har ifrågasatts, bland annat i utländska medier. Bland svenskarna har däremot andelen som oroar sig för att åtgärderna skulle vara otillräckliga sjunkit, från 41 procent i mars till 34 i april.

Det stärkta förtroendet för myndigheterna speglas också i att informationen därifrån anses ha blivit bättre. Nu anser nästan 6 av 10 att den är bra, mot knappt 5 av 10 för en månad sedan. Medierna får lägre betyg men även de anses ha bättrat sig, enligt undersökningen.

Intressant nog stärks tilliten samtidigt som allmänheten blivit mer medveten om situationens allvar. I april uppfattar 77 procent att det nya coronaviruset är ett hot mot Sverige, mot 56 för en månad sedan. Betydligt färre, 35 procent, upplever en personlig fara, men även här sker en ökning.

 – Det är en tydlig riktning: man upplever viruset som ett allt allvarligare hot. Men det är en utmaning för myndigheterna att få folk som inte upplever ett stort hot mot sig själva att ändå agera så att smittspridningen minskar, säger Nicklas Källebring. 

DN/Ipsos har också ställt mer detaljerade frågor om vad i pandemin som väcker oro. Även här har tydliga förändringar skett sedan i mars. Oron för att en anhörig ska smittas är numera utbredd, 69 procent bekymrar sig för den risken mot 54 i mars.

Allt fler bekymrar sig också för de svenska företagen. Omsättningen har raskt sjunkit mot noll för hotell, restauranger och besöksnäringen i övrigt. Nyligen lade flygbolaget SAS ett stort varsel och stora industriföretag permitterar folk. Hela 83 procent uppger att de känner oro för de här effekterna, en ökning med 9 procentenheter.

Privatekonomin uppfattas i mindre grad som ett bekymmer. Andelen som oroar sig för sådana effekter har sjunkit från 42 till 33 procent. Det är också färre som oroar sig för sitt jobb.

De ekonomiska krispaketen, med möjlighet till permitteringar istället för uppsägningar och stärkt a-kassa, kan spela in, tror Nicklas Källebring.

– Det kan vara så att man uppfattar att både regeringen och oppositionen har visat att man tar detta på allvar och vill göra något åt det.

DN/Ipsos undersökning visar att budskapet om att äldre löper större risk har gått fram. Enligt Nicklas Källebring upplever de över 60 det nya coronaviruset som ett större hot både mot dem själva och mot Sverige i stort än vad yngre gör. Men förtroendet för vård och myndigheter är också högre bland de äldre.

Sett till partisympatier kan noteras att tilltron till vården och myndigheter är lägst bland Sverigedemokraternas sympatisörer. Det är ett bekant mönster. Även DN/Ipsos undersökningar av andra frågor har visat att det här är en väljargrupp som har en mer pessimistisk grundsyn på samhället.

Läs mer: Socialdemokraternas väljarstöd ökar stort under coronakrisen