Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

FRA spionerar mot civila mål

Försvarets radioanstalt (FRA) spionerar inte bara på Rysslands politiska ledning, utan även på civila mål som energisektorn för att sedan dela informationen med USA, enligt SVT:s Uppdrag granskning som tagit del av dokument mellan amerikanska NSA och FRA.

Dessutom är de baltiska länderna föremål för FRA:s spionage och också den informationen delas med USA, enligt en landrapport från NSA.

– FRA hade en funktion när [länderna i] Baltikum blev fria. Man hade en roll för att se vart det tog vägen. Nu har man hittat en ny nisch, säger en källa i den svenska underrättelsetjänsten till programmet och syftar på FRA:s avlyssning av kabeltrafiken från Baltikum och Ryssland som till stor del går genom Sverige.

Att FRA spionerar mot civila mål i Ryssland är inte förvånande, enligt Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. När FRA-lagen debatterades 2008 ville regeringen utvidga mandatet mot ett större säkerhetsfält – från att gälla yttre militära hot till yttre hot – något som dock aldrig genomfördes.

– Det är så uppenbart att säkerhetsområdet i dag inte bara är militärt. Det här är alldeles självklart en del av en ekonomisk underrättelseinhämtning, för övrigt en verksamhet som Sverige bedrivit sedan 50-talet riktad mot Sovjetunionen och övriga östländer, säger Wilhelm Agrell till TT.

Han tillägger:

– Ekonomisk underrättelsetjänst bedriver regeringar, myndigheter och företag ofta i märkliga och sällan redovisade koalitioner.

Det är svårt att avgöra om FRA:s spionage mot civila mål strider mot lagen, enligt Agrell.

– Det kan vara svårt att se exakt var lagens skrivningar egentligen slutar i praktiken, då måste man verkligen se vad det konkret handlar om för informationer. Men vi nalkas kanske den punkt när det är icke-statliga aktörer som blir föremål för underrättelseintressen, säger Agrell.

Skulle FRA:s spionage i Baltikum vända sig direkt mot andra EU-länder vore det kontroversiellt, enligt Wilhem Agrell. Men handlar det främst om underrättelsetjänst riktad mot tredje parts verksamhet vore det inte fullt så uppseendeväckande, säger han.

– Frågan är vad man gör mot sina vänner och allierade och vad man gör mot dem som inte är ens vänner och allierade. Det är inte en lagstiftningsfråga utan handlar mera om det politiska förhållningssättet mellan olika parter, säger Wilhem Agrell.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.