Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 05:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/fragorna-som-statens-haverikommission-ska-stalla-till-iran/

Sverige

Frågorna som Statens haverikommission ska ställa till Iran

Räddningsarbetare undersöker haveriplatsen utanför Teheran. Foto: Ebrahim Noroozi/AP

Allt talar för att Iran kommer att låta Sverige vara med när de svarta lådorna ska avläsas i Kiev nästa vecka.

Men innehållet i lådorna svarar sannolikt inte på huvudfrågan.  

– Hur kan detta ske med ett civilt kommersiellt lyftfartyg från en öppen, internationell, civil flygplats och som flyger i öppet luftrum? säger Peter Swaffer på Statens haverikommission. 

Förra veckan miste 176 personer, varav 17 hemmahörande Sverige, livet efter att Irans militär skjutit ner ett ukrainskt civilflyg av misstag. Den svenska regeringen har krävt full insyn i den haveriutredning som nu pågår under ledning av Iran.

Under måndagen kallade UD upp Irans ambassadör för att klargöra de svenska kraven: samarbete, skyndsamhet och transparens samt att landet tar ansvar gentemot de anhöriga, i hantering av kvarlevor och kompensation.

Nästa steg är att färd-och ljudregistratorerna, de så kallade svarta lådorna, ska avläsas. Det mesta talar, enligt Swaffer, för att detta kommer att ske i Kiev den 20 januari. Statens haverikommission har inför nästa vecka uttryckt starka önskemål om att Sverige ska vara på plats vid detta tillfälle.

– Jag tycker att det i mejlkonversationen med den iranske utredningsledaren låter som att det kommer att beviljas men jag har inte fått det rakt ut, säger Peter Swaffer, avdelningschef för luftfart på Statens haverikommission och Sveriges representant i utredningen.

Men lådornas innehåll kommer troligtvis inte ge svar på hur Iran kunde begå det ödesdigra misstaget.

– Att vara med där ger egentligen inte så mycket utredningsmässigt. Vi vet ju redan vad som hänt. Men det främsta syftet är att få träffa iranierna tillsammans med representanter för Kanada, Storbritannien och andra länder som mist medborgare för att få ge vår syn och kanske kan vi ge dem lite tips och råd, säger han. 

Det finns framför allt en fråga som Peter Swaffer ställer till Iran.  

– Hur kan detta ske med ett civilt kommersiellt lyftfartyg från en öppen, internationell, civil flygplats och som flyger i öppet luftrum?

Tidigare, i andra konfliktzoner har man valt att stänga större flygplatser enligt rådande internationellt regelverk. Peter Swaffer lyfter flygplatserna i Bagdad, Sulaymaniyah och Erbil som exempel.

– Då har man honorerat de överenskommelser man förpliktigat sig till genom att vara en del av ICAO:s flygregelverk, att skydda civilister, säger han.

– Hur kan det finnas ett system som är aktiverat, antingen genom handpåläggning av en operatör eller automatiskt, låser på ett rörligt föremål i luften och beslutar att skjuta ner det? Hur kan det ske? Det är lätt att peka finger och lägger skuld men det är en flygplats inte särskilt långt bort och man har flera avgångar den morgonen, säger han. 

Samtidigt är förhoppningarna att Sverige ska få tillgång till samtlig information inte särskilt höga. 

– Vi är inte så naiva att vi tror att vi kommer få full insyn i allt som har hänt. De kommer inte att bereda plats och visa det missilsystem som användes. Men vi försöker så långt det går att pusha den iranska haverikommissionen att vi ska få insyn, säger han. 

UD utökar personalstyrkan på plats i Iran. Men Statens haverikommission har i nuläget ingen förfrågan om att besöka Iran och själva olycksplatsen.

– Vi har egentligen inget syfte att åka dit i det här läget. Vår motsvarighet är inte på plats där, de är i Kiev. Att besöka olycksplatsen hjälper inte mig i min faktainsamling. Det är en plats man redan har hanterat, man har tagit bort vrakdelar och allting. Vi vet ju redan att planet sköts ned.