Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Främmande dykarfarkost kan ha kränkt Sverige i Gävle hamn

En grov kränkning av Sverige kan ha skett med en främmande dykarfarkost som trängde in i Gävle hamn den 29 juni.
Det är slutsatsen i en expertanalys som DN tagit del av.
Bottenavtryck, som inte tidigare varit kända,  tyder också på att främmande verksamhet pågått i hamnen.

"Händelsen bör klassificeras som en grov avsiktlig kränkning", slås det fast i en rapport som DN läst. Rapporten har gjorts på privat initiativ av två experter och sändes häromdagen till både Försvarsmakten och Gävle hamn.

Det var efter muddringar i Gävle hamn som en sjömätning genomfördes på uppdrag av hamnen. Den 29 juni klockan 11 såg sjömätningspersonalen långt inne i hamnen ett 13 meter långt och 3 meter brett föremål på sitt avancerade ekolod.

Besättningen fotograferade databilden från ekolodet för att diskutera den vid sin lunch. När de återvände klockan 13.04 fanns föremålet på botten kvar och dykare kallades därför in. Men när fartyget åter var på plats klockan 14.05 var ekona borta. Däremot fann dykaren parallella, rektangulära, avtryck på botten som var några centimeter djupa.

Gävle hamn larmade Kustbevakningen och polisen som sedan kontaktade Försvarsmakten. Men man tog enligt uppgift inte kontakt med hamnen. Händelsen bedöms däremot som en kränkning i den oberoende analys som nu gjorts.

"Utifrån ekolodsbilderna och personalens utsagor är slutsatsen att en främmande undervattensfarkost befunnit sig i Gävle hamn", slås det fast i analysen.

Rapporten är skriven av två experter. Den ena är Nils-Ove Jansson. Han har varit verksam i marinens analysgrupp och varit ställföreträdande chef för Militära Underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST. Den andre experten är den tidigare sjöofficeren och lotsinspektören Nils Engström.

Nils-Ove Jansson har också skrivit boken "Omöjlig ubåt" om ubåtskränkningar och ubåtsjakt på 1980-talet. I den redovisar han tidigare hemliga uppgifter om hur Sovjetunionen med ubåtar och dykarfarkoster då trängde in på svenskt vatten.

- Man har genomfört en rekognoscering och övning för att gå ända i in i Gävle hamn, säger Nils-Ove Jansson till DN.

Han fick efter händelsen frågor från journalister men ville då inte uttala sig utan att ha faktaunderlag. Men eftersom Försvarsmakten enligt Jansson aldrig kontaktade Gävle hamn beslutade sig de två experterna för att göra en egen analys.

Händelsen i Gävle är naturligtvis känd för och analyserad av Försvarsmakten. Myndigheten väljer dock att tills vidare rutinmässigt inte kommentera enskilda rapporter eller observationer.

– Alla påstådda observationer eller rapporter som kommer in gör man en första analys av och sedan stoppas de in i en större helhet, ett levande dokument som man kan gå tillbaka och titta på om man har behov av det, säger Försvarsmaktens pressekreterare Jesper Tengroth.

Det spelar ingen roll vilken expertis rapportören har?

– Ju mer detaljerad observationen är, desto lättare blir det för oss att bedöma vad det kan vara för något. Men oavsett vem som lämnat in den har jag svårt att se att vi skulle lämna någon kommentar.

I experternas analys utesluts en mängd naturliga orsaker till observationen som tekniska fel, fisk, val, olika föremål samt båtskrov. Slutsatsen är att det är en dykarfarkost som registrerats av ekolodet.

En dykarfarkost är inte en sluten ubåt utan används av dykpersonal med andningsaggregat. Farkosten sätts in för att dolt ta sig fram och tillbaka till en punkt eller transportera utrustning.

Dykarfarkoster finns i flera försvarsmakter, bland annat i den svenska. Men Försvarsmakten hade vid tillfället ingen verksamhet i området, enligt uppgift till DN.

Intill den förmodade dykfarkosten finns ett annat mindre eko. Det var här Gävle hamns dykare fann bottenavtryck, vilket tyder på att dykare arbetade med något intill farkosten.

En dykarfarkost transporteras till området av ett annat fartyg, under kalla kriget hade Sovjetunionen sådana fartyg, som såg ut som civila lastfartyg.

Jansson och Engström lyckas inte göra någon nationalitetsbestämning. Men det är känt att Ryssland har attackdykare, Spetsnaz-soldater, som tidigare använt dykarfarkoster med namnet Triton. Sådana har bland annat funnits i Östersjöexklaven Kaliningrad.

Det finns sedan flera år uppgifter om och bilder på en nyutvecklad farkost Triton NN. De bilder som finns på Triton NN visar dock en kortare farkost än den som kan ha mätts upp i Gävle.

- Vi har inte kunnat identifiera och nationalitetsbestämma dykarfarkosten. Men det finns ett antal likheter mellan ekolodsbilden och Triton NN, säger Nils-Ove Jansson.

En militär expert med erfarenhet av att analysera misstänkta observationer av främmande undervattensverksamhet har läst analysen.

- Det är uppenbart att det varit ett främmande föremål och att det är en dykarfarkost av något slag. Däremot går det inte att fastställa någon nationalitet, säger experten.

Gävle hamn hade under det kalla kriget militärt intresse. Då fanns nämligen en hemlig svensk krigsplanläggning om ett militärt ingripande på Åland för att hindra att Sovjetunionen besatte öarna. De svenska förbanden skulle bland annat avsegla från Gävle hamn.

Just Gävle pekades också överraskande upp i ett tal som Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov höll i Moskva under en konferens 26-27 april. Han tog då upp hotet från Nato. På en karta som Gerasimov visade var Gävle markerat som en ort som kunde användas för att understödja Natos marina operationer. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.