Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Framsteg för kvinnors rätt – trots bakslag

Världens flickor går numera i skola lika länge som pojkar, men jämställda parlament dröjer 40 år, könsstympning är historia om 60 år och barnäktenskap är borta först om 100 år med dagens trender. Resan ut ur könsdiskrimineringens mörker går bitvis plågsamt långsamt.

En grupp kvinnor och män samlades i Seneca Falls strax söder om Ontariosjön för att diskutera kvinnorätt. Efter två dagar enades de om en deklaration, som gick ut på att kvinnor är självständiga individer. Det var 1848.

Nästan 170 år senare riktas oroliga blickar mot flera bakslag för kvinnors rättigheter. Än rapporteras om inskränkt aborträtt, än om sharialagar, än om försvagat lagskydd mot kvinnomisshandel. Ibland vänds strålkastarljuset mot tidigare dolt förtryck, som de uppmärksammade våldtäktsfallen i Indien och massprotesterna i Argentina mot kvinnomisshandel.

Vissa av de dåliga nyheterna är verkliga bakslag, men generellt går jämställdheten trots allt framåt. Problemet är bara att förändringarna på somliga områden går alldeles förtvivlat trögt.

I internationell rätt råder ingen tvekan om att den bitvis omfattande diskrimineringen av kvinnor är lagvidrig. Det var glasklart redan i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter 1948, men i den rådande patriarkala världsordningen har det setts som nödvändigt att gång på gång specificera saken. En konvention om avskaffande av allt slags diskriminering mot kvinnor beslutades om 1979, en deklaration om att avskaffa allt våld mot kvinnor klubbades 1993, en motsvarande Europarådskonvention togs fram 2011, och i FN:s nya mål för hållbar utveckling finns det med igen: att ”uppnå jämställdhet mellan könen” är mål nummer fem.

I dag är 23 procent av alla parlamentariker kvinnor, vilket faktiskt är en fördubbling sedan mitten av 1990-talet.

Paragrafer finns det alltså gott om. Vilken nytta har de gjort? I korthet kan man säga att vi har kommit längst när det gäller utbildning, att förbättringarna går fortast när det gäller politisk representation och att det är motigast att förändra ålderdomliga sociala normer.

Läs mer: Ryskt firande befäster traditionella könsroller

Den rättighet som framstår som mest självklar i hela världen i dag är förmodligen rösträtten. Bland de länder som i dag arrangerar val (det gör nästan alla, även diktaturer) är det bara Saudiarabien som ännu inte tillåter kvinnor att rösta i alla val. Men rättigheten har uppnåtts efter en mycket lång och ojämn kamp. Efter de första feministiska trevarna i USA och Storbritannien fick Nya Zeeland kvinnlig rösträtt 1893. Sverige följde efter 1919 (i praktiken i valet 1921). I Schweiz dröjde det ända till 1971 innan kvinnor fick full rösträtt.

Politiskt inflytande handlar också om att själv kunna bli vald. Den kvinnliga representationen i politiska församlingar släpar efter, men ökar ganska snabbt. I dag är 23 procent av alla parlamentariker kvinnor, vilket faktiskt är en fördubbling sedan mitten av 1990-talet.

Trögare går det för kvinnor att få del av den ekonomiska makten. Bland de 35 rika och medelrika länderna i organisationen OECD är inkomstskillnaden mellan könen i snitt 15 procent om man inte viktar för sådant som olika karriärvägar och deltid. Vid millennieskiftet var den 18 procent. Sverige ligger på genomsnittet. I de fattigare länderna ser könsklyftan ut att ha ökat de allra senaste åren. Enligt Världsekonomiskt forum, som har med 144 länder i sin mätning, var inkomstgapet 2015 det största sedan 2008.

Om det räckte med god utbildning för att konkurrera på lika villkor skulle skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män rimligen krympa i raskare takt. Kvinnor är nämligen numera lika högt utbildade som män, ofta högre, i nästan alla hörn av världen. Smolken är att de unga kvinnornas karriär i alltför många länder tar slut när skolan tar slut. Världsbankens kalkyler visar att det är en stor förlust för hela samhället: Om alla tonårsflickor i Kenya gick ut gymnasiet och alla landets 220 000 tonårsmödrar skulle jobba i stället för att bli gravida innan de ens blivit vuxna skulle det ge extra resurser motsvarande hela den kenyanska utbildningsbudgeten.

Läs mer: Ny rankning: Sverige bästa landet för kvinnor

I 90 länder är det fortfarande lagligt för vuxna män att gifta sig med omyndiga flickor, och 26 procent av alla kvinnor mellan 20 och 24 uppger att de gifte sig före 18 års ålder. För 25 år sedan var den siffran visserligen 32 procent, men om förändringstakten inte ökar kommer det att ta ett sekel innan barnäktenskap blir historia.

Tonårsmödrarna riskerar dessutom ofta sina liv. Det är tjugo gånger farligare för en kvinna att föda barn i de fattigaste länderna än i de rikaste länderna. Mödradödligheten har visserligen nästan halverats sedan 1990, men den skulle kunna falla dramatiskt mer med enkla metoder.

En av de grymmaste sociala normer som drabbar kvinnor är könsstympning. Runt 200 miljoner kvinnor och flickor har utsatts för denna barbariska sedvänja i ett 30-tal länder, framför allt i Afrika. Seden är förbjuden i de flesta av dessa länder, men lag är en sak och tradition en annan. Andelen som blir skurna har minskat från nära hälften till drygt en tredjedel på femton år. Med den takten dröjer det 60 år innan världen är befriad från könsstympning. Vissa länder, exempelvis Liberia och Kenya, har dock visat att det kan gå snabbare.

Fakta. Så har jämställdheten i världen förbättrats

Politisk representation

Andel kvinnor i världens parlament, procent

1990: 12 %

2000: 14 %

2015: 23 %

Skolgång

Flickor som andel av pojkar som går i grund- och gymnasieskola, procent

1990: 86 %

2000: 92 %

2015; 99 %

Mödradödlighet

Dödsfall per 100 000 födslar

1990: 385

2015: 216

Källa: WHO och Världsbanken

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.