Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 16:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/frikannandet-av-lindstedt-bakslag-for-aklagarna-och-ud-ledningen/

Sverige

Frikännandet av Lindstedt bakslag för åklagarna och UD-ledningen

Den tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt frikänns från anklagelserna, meddelade tingsrätten på fredagen.
Den tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt frikänns från anklagelserna, meddelade tingsrätten på fredagen. Foto: Jonathan Nackstrand/AFP

Tingsrättens frikännande av ambassadör Anna Lindstedt är ett bakslag inte bara för åklagarna utan också för UD:s ledning. Rätten slår fast att en ambassadör har stor frihet att agera självständigt. Domen får en av åklagarna i målet att fråga sig om ambassadörer inte längre kan straffas.

”Jag är glad och lättad över frikännandet. Nu ska jag försöka komma tillbaka till ett normalt liv”. Det är ambassadör Anna Lindstedts första kommentar till domen.

Stockholms tingsrätt frikände på fredagen Lindstedt från misstankarna att ha skadat Sveriges säkerhet genom ”egenmäktighet vid förhandling med främmande makt”. På punkt efter punkt underkänns hela åtalet mot den dåvarande Peking-ambassadören Anna Lindstedt.

Hon åtalades för att utan UD:s vetskap ha arrangerat ett möte på Hotell Sheraton i Stockholm 24-25 januari 2019. I mötet deltog hon själv, den i Kina fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui samt två affärsmän. De två var enligt åklagarna i praktiken företrädare för kommunistregimen i Kina och pressade Angela Gui att sluta med sin offentliga kampanj för att få fadern frisläppt.

Så sent som i torsdags, dagen före domen, beskrev dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) på Facebook hur Anna Lindstedts agerande blev ”en chock” för UD:s ledning: ”Händelserna på Sheraton bedömdes som mycket allvarliga och mötena hade skett utan vare sig instruktion på förhand eller rapportering efteråt”, skrev Wallström.

Åklagarna har fullföljt denna UD-ledningens linje i tingsrätten. Sex UD-chefer har varit åklagarvittnen bakom stängda dörrar. Men av domen framgår att det var oklart om Lindstedt fick kontakta Angela Gui – eller inte.

”UD i Stockholm har haft huvudansvaret men det har uppenbarligen inte varit tillräckligt tydligt”, vittnade konsuläre chefen Jon Åström Gröndal.

Enligt Säkerhetspolisen förundersökning var UD-ledningen kritisk mot att Lindstedt blev ”alltför känslomässigt engagerad” i sina kontakter med Angela Gui. Anna Lindstedt har tvärtom i en DN-intervju sagt att hon inte fick kritik för sin hantering av ärendet

Tingsrättens dom styrker delvis Lindstedts bild. UD:s personalchef Lena Nordström vittnade nämligen om att kritiken mot Lindstedt inte framfördes i klartext: 

”Hon (Nordström) förde inte konkret fram att det handlade om hennes (Lindstedts) kontakter med Angela Gui. Det kan tyckas otydligt, men det är så de brukar uttrycka sig”.

Tingsrätten slår undan både åklagarnas och UD:s resonemang genom att slå fast att Lindstedt hade rätt att agera på egen hand. 

– Behörighet för ambassadörer regleras av internationella överenskommelser och den kan inte inskränkas genom att exempelvis interna instruktioner ges från ett utrikesdepartement. Däremot kan behörigheten missbrukas, men det är inget som åklagaren gjort gällande, förklarar domaren i målet rådman Anna Flodin för DN.

Men UD menar att mötet skedde utan instruktion eller förankring hos UD och därför var det felaktigt?

– Det är inget tingsrätten kommer fram till att bedöma i och med att en ambassadör är behörig att företräda sitt land gentemot det land som ambassadören är ambassadör i, svarar Anna Flodin.

En av de två åklagarna i målet, kammaråklagare Henrik Olin, reagerar mot tingsrättens slutsats. Han säger att det kan tolkas som om en ambassadör i princip har straffrättslig immunitet.

– Om en ambassadör agerar i strid mot gällande svensk utrikespolitik – skulle det inte omfattas av ett straffrättsligt ansvar? Det låter i mina öron konstigt. Där gör vi olika bedömningar, säger Henrik Olin.

Tingsrätten gör en lagtolkning där även åtalets två andra centrala punkter underkänns: det var ingen förhandling på Sheraton och bevis saknas för att affärsmännen företrädde Kina. 

– Det är bara att krasst konstatera att tingsrätten gällande samtliga objektiva rekvisit gör en annan bedömning än vi på åklagarsidan, medger Henrik Olin.

Trots en förundersökning av Säkerhetspolisen på över 800 sidor så kritiserar rätten åklagarna för ”brister i utredningens robusthet”?

– Vi har inte sparat på något krut i den här utredningen utan vi har vidtagit alla de utredningsåtgärder som vi har tyckt varit relevanta och befogade, svarar Henrik Olin. Han säger att åklagarna inte tagit ställning till om domen ska överklagas. 

Utrikesminister Ann Linde (S) vill inte kommentera domen, utan UD:s pressbyrå meddelar via kommunikatören Julia Eriksson Pogozeiska: 

”Det återstår att se om domen överklagas. Om så blir fallet fortsätter processen i hovrätten. Innan en dom vunnit laga kraft kan UD inte ge några närmare kommentarer.” 

Anna Lindstedt kommenterar:

”Som svensk diplomat måste man vända på alla olika stenar för att försöka få en frihetsberövad medborgare frigiven. Jag har alltid agerat för Sveriges bästa.”

Läs mer:

Anna Lindstedt om friande domen: Glad och lättad

Tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt frias av tingsrätten

”Faktum kvarstår att hon aktivt deltog i ett påverkansförsök”

Tidigare ambassadörer om friande domen: ”En stor lättnad”

Efter domen har UD ännu mer att förklara

Ämnen i artikeln

Gui Minhai
UD
Kina
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt