Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Gammal handduk blir delar till en ny bil

Lisa Schwarz Bour vid en maskin där textilier mals ned till en massa som sedan analyseras.
Lisa Schwarz Bour vid en maskin där textilier mals ned till en massa som sedan analyseras. Foto: Peter Claesson

Skjortan kan få nytt liv som kofta och handduken kan återuppstå som del i en bil. I Mölndal pågår ett projekt med många idéer för att återvinna textil effektivt och miljövänligt.

Stora gröna och röda knappar i flera rader på väggen trycks in i tur och ordning och den stora maskinen dånar i gång. I ena änden matar projektledare Lisa Schwarz Bour in kilovis med sönderklippta bitar av landstingets blå-vita frottéhanddukar. Totalt fyra stora valsar tuggar sönder handdukarna. Forskaren Louise Holgersson hjälper till mellan valsarna och föser med en pinne ihop fronten av de finfördelade handdukarna för att få ihop en sammanhängande massa som matas framåt genom cylindrarna.

Läs mer: Unik klädsorterare öppnar för lönsammare återvinning

I slutänden kommer resultatet ut, det liknar ett fluffigt vaddtäcke.

– På sätt och vis har vi backat produktionsprocessen. De fibrer vi har här nu är väldigt lika det som hela tillverkningen startade med, säger Lisa Schwarz Bour.

Hon visar upp en tuss av originalfibrer som jämförelse. Vi klämmer och konstaterar att de båda fibertussarna är väldigt lika, det som skiljer är att tussen som kommer ur maskinen har lite kortare fibrer.

Maskinen står i bottenvåningen hos forskningsinstitutet Swerea IVF i Mölndal. Den ingår i ett nystartat projekt där syftet är att hitta metoder för att återvinna textilier på ett effektivt sätt och helst skapa nya produkter med höga värden.

Läs mer: En familj slänger 30 kilo textil i soporna varje år

På ett bord bredvid maskinen ligger små hårda plastbrickor i olika färger. De är provresultat där textilierna har blandats med mjukplast och blivit ett hårt kompositmaterial som går att använda till bildelar, till exempel i instrumentbrädan eller i hjulhuset.

– Som forskningsinstitut måste vi ligga före och se att det här kommer industrin att vilja ha, säger Lisa Schwarz Bour.

Intresset för att återvinna textilier ökar och fler ser affärsmöjligheter. I projektet ingår en rad företag och organisationer, till exempel Emmaus Björkå, Volvo, Fjällräven, Indiska, Ikea, Röda korset, Human Bridge och ett företag som tillverkar luftfilter.

– Det har dykt upp ett stort sug efter att kunna återvinna, och det gjorde att vi startade projektet. Vi fick många förfrågningar från företag som hade material och undrade om det gick att göra något med det, berättar Lisa Schwarz Bour.

Som DN har berättat i tidigare artiklar är textilier den fjärde största källan till svenska utsläpp av växthusgaser. Bästa sättet att minska klimatpåverkan är att använda kläder och annat många gånger.

Utnötta eller trasiga textilier kan återvinnas, men i dag finns få möjligheter och ganska lite kunskap om återvinning av textilier.

– Man får börja titta över hela värdekedjan för att hitta metoder. Det fungerar inte att börja med att titta på endast sorteringen utan man måste titta på allt samtidigt. Det är viktigt att se på tillämpningarna för att kunna styra sorteringen, säger Lisa Schwarz Bour.

Foto: Peter ClaessonTextilier går att återvinna och kan bli till nya produkter, vilket kan minska utsläppen av växthusgaser. Foto: Peter Claesson

Textilier består många gånger av blandmaterial vilket gör dem komplicerade att återvinna.

– Våra textilier kan innehålla tre, fyra eller fem olika fibrer som är tätt sammanslingrade och inte kan separeras från varandra. Det kan vara viskos och bomull eller bomull och polyester och det går inte att plocka ut en individuell fibertyp. Man får sortera innan materialet kan återvinnas, säger Lisa Schwarz Bour.

Fördelen med maskinen i Mölndal som bearbetar materialet mekaniskt är att den går att använda på olika typer av textilier.

Olika material har olika förutsättningar för hur de kan återvinnas. Till exempel kan bomull aldrig bli bomull igen, men det kan bli viskos genom kemiska återvinningsmetoder.

Läs mer: Second hand klimatsmart affär

Men med polyester, som ”den lilla svarta” klänningen ofta är gjord av, och där råvaran är olja är det helt annorlunda.

– Det går att lösa upp polyestern i en kemisk process och sedan återskapa den och få lika bra polyester. Det är en vinst att slippa använda mer olja till nyproduktion, säger Lisa Schwarz Bour.

Förutom att textilier ofta är blandmaterial kan de också innehålla kemikalier, till exempel olika färgämnen.

– Kemikalier måste vi ha koll på. Vi måste vara säkra på att de återvunna produkterna inte innehåller halter som överstiger de tillåtna, säger Lisa Schwarz Bour.

Ett sidoprojekt tittar på att ta fram en digital märkning, med hjälp av så kallade RFID-taggar, som kan sys in i produkter. Dessa kan innehålla all önskad information om ett plagg från tillverkare och storlek till detaljerad fiberkomposition samt vilka ämnen och processer som har använts. Informationen kan läsas av på ett ögonblick när produkten sorteras för återvinning.

Mycket handlar om att tänka utanför boxen i projektet och försöka hitta framtida lösningar. Och då finns stora möjligheter att ta hand om det mesta i textilväg.

– Är textilierna trasiga eller fläckiga tänker konsumenterna att ”den här vill ingen använda, den slänger jag”. Framöver när teknologierna finns kommer skicket inte att spela någon roll för det går att återvinna detta också, säger Lisa Schwarz Bour.

Fakta.Textilåtervinning

Vi köper i genomsnitt ungefär 13 kilo kläder och hemtextil per person och år i Sverige.

I genomsnitt slänger en person varje år 7,6 kilo textil i soppåsen, av det är mer än hälften inte slitet utan går bra att använda.

2,4 kilo textil per person lämnas till organisationer som tar emot textil.

Att producera en T-shirt orsakar utsläpp på 4 till 10 kilo växthusgaser. Produktionen kräver ungefär 1 500 liter vatten, ungefär fulla 10 badkar, och ett kilo kemikalier.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.