Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 19:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/gar-genom-sverige-i-protest-mot-limbo-for-flyktingar-allt-har-statt-stilla/

Sverige

Går genom Sverige i protest mot limbo för flyktingar: ”Allt har stått stilla”

Nio personer är på väg från Göteborg till Stockholm till fots i protest mot migrationslagstiftningen. Längs vägen ska de träffa frivilligorganisationer, asylsökande och politiker.
Nio personer är på väg från Göteborg till Stockholm till fots i protest mot migrationslagstiftningen. Längs vägen ska de träffa frivilligorganisationer, asylsökande och politiker. Foto: Tomas Ohlsson

Personer som inte kan utvisas men inte heller får uppehållstillstånd lever i limbo i Sverige, utan grundläggande rättigheter.   

Nu tågar nio personer från Göteborg mot Stockholm, i protest mot migrationslagstiftningen. 

– Vi representerar tusentals fler, säger Nidal Darwish.

– Se tillbaka på de senaste fem åren i ditt liv. Vad har du uppnått? För mig har allt stått stilla.

Nidal Darwish pratar hellre om andra än om sig själv. Han går kilometer efter kilometer för att belysa situationen för alla som sökt asyl i Sverige, men av olika skäl inte fått uppehållstillstånd. 

Det handlar om barn som är födda och uppväxta i Sverige, som nekas uppehållstillstånd eftersom föräldrarna saknar det. Om statslösa palestinier som flytt till Sverige och varken får stanna eller kan utvisas, eftersom grannländerna de behöver passera för att ta sig tillbaka inte släpper in dem. Resultatet blir att både vuxna och barn lever i limbo, vilket DN berättat om i granskningen av ”De outvisningsbara”.  

– Se tillbaka på de senaste fem åren i ditt liv. Vad har du uppnått? För mig har allt stått stilla, säger Nidal Darwish.
– Se tillbaka på de senaste fem åren i ditt liv. Vad har du uppnått? För mig har allt stått stilla, säger Nidal Darwish. Foto: Tomas Ohlsson

Ahmad Almahlawi som flytt från Gaza till Sverige tillhör gruppen. Han vill kunna planera för en framtid, söka arbete och bostad. 

– Det här handlar inte om att öppna gränsen. Gränserna är stängda, från Grekland, hela vägen till Sverige. Det här handlar om medmänsklighet, om människor som redan befinner sig i landet. Om barn som är uppvuxna här och deras framtid, säger han.

Ahmed Almahallawi, Ahmad Assaf och Benjamin Ladraa tar en paus. Vandringen mellan Göteborg och Stockholm är knappt 50 mil.
Ahmed Almahallawi, Ahmad Assaf och Benjamin Ladraa tar en paus. Vandringen mellan Göteborg och Stockholm är knappt 50 mil. Foto: Tomas Ohlsson

I februari inledde Ahmad Almahlawi en hungerstrejk utanför Migrationsverkets lokaler i Vänersborg, i protest mot det limbo han lever i. Han låg i en sovsäck i snön, och ville inte följa med när en vän bad honom att åka in till sjukhus. Till slut tvingades han avbryta strejken.

Benjamin Ladraa, själv svensk medborgare, vandrar med gruppen för att visa sitt stöd. Han säger att det inte är svårt att ge de som sökt asyl i Sverige uppehållstillstånd.

– Det krävs bara politisk vilja, säger han.

Den 15 augusti i år ska en särskild kommitté lägga fram ett förslag för regeringen om hur Sveriges framtida migrationspolitik ska se ut. Kommittén ska bland annat ta ställning till om uppehållstillstånd ska vara permanenta eller tillfälliga, om det ska finnas särskilda humanitära skäl att ge människor uppehållstillstånd och om den som vill återförenas med en familjemedlem ska behöva visa att den kan försörja denne.

Ahmad Almahlawi hoppas att han och de andra som vandrar från Göteborg till Stockholm kommer att nå både politiker och privatpersoner med sitt budskap – amnesti åt alla som sökt asyl i Sverige. Den verkliga makten ligger inte hos regeringen, säger han.

– Det är medborgarna som väljer politikerna, säger han. 

I februari genomförde Novus en undersökning om svenskarnas attityder till invandring, på uppdrag av Rädda Barnen. 59 procent av de som deltagit i undersökningen är positiva till att barn ska kunna återförenas med sin familj i Sverige. 62 procent vill att svårt sjuka barn ska få stanna och 73 procent vill att barn som rotat sig och pratar svenska ska få möjlighet att vara kvar.

Mohi Eddin Bilal kom till Sverige från Syrien år 2015, och fick så småningom ett tillfälligt uppehållstillstånd. Nu har han läst ett år på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mohi Eddin Bilal kom till Sverige från Syrien år 2015, och fick så småningom ett tillfälligt uppehållstillstånd. Nu har han läst ett år på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

På en bänk intill landsvägen gör sig Mohi Eddin Bilal redo för att vandra vidare österut. Han kom till Sverige från Syrien år 2015, och fick så småningom ett tillfälligt uppehållstillstånd. Nu har han läst ett år på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, men framtiden är osäker. Han hade önskat att uppehållstillståndet var permanent. 

– Jag är hela tiden orolig för att inte få stanna, säger han. 

Gruppen räknar med att nå Stockholm i slutet av juni. De sover i tält och har med sig en följebil som transporterar den packning de behöver. Längs vägen ska de träffa frivilligorganisationer, politiker och andra asylsökande. 

Nidal Darwish, som levt i limbo i fem år i Sverige, säger att fötterna börjar göra ont.

– Men vi måste tänka på barnens framtid, säger han. 

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt