Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Gävlebocken står kvar – tack vare pr-kupp

Andreas Ericsson är en av dem som vaktar bocken – eller håller den sällskap.
Andreas Ericsson är en av dem som vaktar bocken – eller håller den sällskap. Other: Stefan Westrin

Gävlebocken ser ut att kunna klara livhanken i år. Kanske beror det på att säkerheten varit förstärkt. Förutom det vanliga vaktbolaget har den i år skyddats av flera ideella föreningar – och dubbla, höga staket.

Förra året året brändes Gävlebocken ned redan på invigningsdagen. En finsk brandvaktsstyrka från Gävles finska vänort Raumo var på väg, men hann inte ens fram till stan förrän bocken var nedbränd. Därför kom de finska brandvakterna tillbaka i år. Med traditionella brandvaktarkläder från 1800-talet: svarta överrockar, läderstövlar, cylinderhattar och trästavar, höll de ett extra öga på bocken, sedan de ropat: ”Klockan tio är slagen! Guds evige, nådige och milde hand bevare oss från eld och brand!”.

Kanske kan man tacka den besvärjelsen för att bocken klarat sig så bra hittills. Den traditionella brandvaktsgruppens vakande ögon kan man dock bara tacka för när det gäller invigningsnatten, för redan dagen efter åkte brandvakterna vidare mot andra uppdrag.

– Nu glömde jag nyckeln, men det är lugnt, jag kan öppna ändå, säger Andreas Ericsson och tar sig sedan enkelt in i en buss som står uppställt i närheten av bocken.

Andreas är ordförande i föreningen X-Cons Gävleborg, som samlar före detta kriminella och missbrukare i trakten. Han har bott i den här bussen under större delen av december för att kunna ha bocken under uppsikt.

– Vi säger inte att vi vaktar den, utan att vi håller den sällskap, säger Andreas.

För att vakta den har de ingen befogenhet att göra. Men de promenerar kring den, och har också ett tält utanför bussen där de bjuder förbiflanerande besökare på pepparkakor och julmust ibland.

– Folk ska se att vi är vid bocken hela tiden. Då minskar risken att någon tänder på.

Varför fick de idén att hålla bocken sällskap från första början?

– Det var en pr-kupp. Vi är en nystartad förening och vi ville ha en lokal och publicitet för att kunna nå ut till lokalbefolkningen. Båda de sakerna har vi lyckats med i och med det här.

Och bocken står kvar, men däremot råkade X-Cons själva ut för en attack under en av få nätter då bussen stod tom. När Andreas kom tillbaka till den upptäckte han att elskåpet som försåg bussen med ström var söndersparkat och att en X-Cons-flagga som stått vid deras tält var borta.

– Jag hörde från ett vaktbolag senare att de sett en grupp på 5-10 personer som gått uppför söderbacken och viftat med flaggan och slagit på varandra med den. Vi har letat efter flaggan på bakgatorna här omkring, men troligen står den väl i någons sovrum nu, säger Andreas Ericsson missnöjt.

Gävleborna har också märkt en ökad närvaro av vakter från det inhyrda vaktbolaget på plats. En liten kur står inne på det inhägnade området, så att vakterna ska kunna gå in och värma sig utan att behöva släppa ögonen från bocken. Dessutom har vakterna ofta patrullerat två och två i år.

En annan sak som blivit dubbel är staketet kring bocken. En traditionell gärdsgård har länge omgärdat bocken, men i år är de alltså två, och dessutom både högre och tätare än tidigare år.

– I efterhand kan det se ut som en enkel åtgärd, säger Maria Wallberg, som är Gävlebockens talesperson.

– Det blir svårare för förövare att ta sig in och ut från området, och enklare för vakterna att hinna på dem, så det stoppar spontana dåd.

Staketet runt bocken.
Staketet runt bocken. Foto: Stefan Westrin

Senast bocken klarade sig var 2014, så det var inte så länge sedan. Båda bockbrännarna 2015 och 2016 har åkt fast och straffats för grov skadegörelse. De har också ålagts att betala böter på 100.000 kronor vardera i materialkostnader, vilket Maria Wallberg tror kan ha betydelse för att ingen hittills gett sig på bocken under den här julsäsongen.

– Att man förstår att det är straffbart tror jag kan ha en avskräckande effekt.

Att olika grupper utnämner sig själva till bockväktare och börjar patrullera i området ser inte hon som ett problem, bara de har en dialog med kommunen, vilket de haft i år.

– Det är positivt att det finns ideella krafter som vill hjälpa till. Vi vill att det ska röra sig mycket människor i området, därför har vi också bland annat satt upp en tipsrunda med olika frågor om bocken som folk kan göra, och upprättat en tillfällig taxistation i närheten.

Men om bocken inte brinner blir den väl inte heller känd?

– Vi vet att bocken blivit känd på grund av bränderna, självklart är det så, säger Maria Wallberg, och fortsätter:

– Men nu är han ju redan känd, och en attraktion för att komma till Gävle. Och om vi vill marknadsföra någonting så vill vi ju också kunna garantera att han står på plats när besökarna kommer hit och gör av med sina kronor i vår stad. Så PR-värdet turistekonomiskt är bättre om han kan få stå kvar tiden ut.

Nu är det inte långt kvar för bocken att hålla ut. På tisdag monteras den ned om ingenting har hänt innan dess.

Denna artikel har publicerats genom DN:s Riksnätverk. Läs mer om nätverket här: http://www.dn.se/riksnatverket 

Fakta.5 spektakulära bockhändelser

På 50 år har bocken brunnit 29 gånger och vandaliserats på andra sätt 7. Här är fem av de mest minnesvärda händelserna.

1976: En Volvo Amazon kör rätt in i bockens bakben och fäller den.

1998: Bocken brinner mitt i århundradets snökaos, som i övrigt lamslår hela staden.

2001: En amerikansk medelålders konstnär bränner bocken, och försöker i rätten sedan försvara sig med att han trodde att han bara upprätthöll en svensk tradition.

2005: Bocken attackeras av ett gäng utklädda till tomtar och pepparkaksgubbar beväpnade med pilbågar och brinnande pilar.

2010: En bockvakt erbjuds 50.000 kronor mot att han tittar bort en stund. Mutförsöket misslyckas, så planen att sno bocken medelst helikopter och ställa den på Stureplan i Stockholm genomförs aldrig.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.