Generalmajoren och tidigare arméchefen Anders Brännström omplacerades i januari 2018 sedan han uttalat sig i en granskande DN-artikel. Brännström svarade ja på en fråga om armén är chanslös vid ett angrepp. 

Överbefälhavaren Micael Bydén reagerade och tog ifrån Brännström tjänsten som chef för Totalförsvarsavdelningen vid högkvarteret. Officersförbundet ingrep och efter att ha fått ekonomisk ersättning av myndigheten sade Brännström upp sig. 

Det andra JO-ärendet gäller en officer som DN kallat Gustav. Han omplacerades i december 2017 på grund av inlägg på Twitter. Gustav beskylldes för att ha äventyrat riket säkerhet. 

Försvarsmakten försökte avskeda Gustav men drog tillbaka ärendet sedan Militära säkerhets- och underrättelsetjänsten (MUST) visat att Gustavs twittrande inte röjt några hemligheter. Gustav arbetar numera i en annan del av totalförsvaret.

Var för sig JO-anmälde officerarna Försvarsmakten för brott mot grundlagens repressalieförbud. Chefs-JO Elisabeth Rynning fattade beslut i bägge ärendena på måndagen. 

Chefs-JO skriver att Brännström som andra offentliganställda i princip har rätt att offentligt framföra synpunkter som avviker från arbetsgivarens. Men därpå konstaterar hon att detta ”i praktiken kan leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera”. Detta ”bör anses gälla högt uppsatta befattningshavare” som generalmajoren. 

Därför riktar JO ingen kritik mot Försvarsmakten. 

– Jag är tacksam över att jag inte längre är offentliganställd i konungariket Sverige. Nu är det lågt i tak. Antingen ska man tycka som chefen, eller också ska man vara tyst, säger Anders Brännström till DN om JO:s beslut. 

– Jag lider med de officerare som är anställda. Är det bara generaler som inte får yttra sig offentligt, eller gäller det också andra i chefsställning som brigadgeneraler och överstar? frågar sig Anders Brännström.

I Gustavs ärende konstaterar Chefs-JO att ”Försvarsmakten vidtagit vissa åtgärder som typiskt sett inte är tillåtna enligt regleringen om förbud mot repressalier”. Ändå frias myndigheten eftersom hon litar på att den agerat för att värna säkerhetsskyddet. 

– I mitt fall har Försvarsmakten fattat beslut godtyckligt. Jag klarar mig. Men jag är orolig för en generell inskränkning av yttrandefriheten som motiveras av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge eftersom beslut enligt säkerhetsskyddslagen inte kan överklagas, säger Gustav till DN. 

Elisabeth Rynning tar inte hänsyn till att MUST friat Gustavs Twitterinlägg. Istället skriver Chefs-JO att Gustav hade en säkerhetsklassad tjänst och genom att ”exponera sina kunskaper” på Twitter så gjorde han sig ”sårbar” för främmande makt.  

– Det är ett farligt resonemang. Enligt det skulle även andra som yttrar sig kunna omplaceras. Till exempel försvarsdebattören och flygofficeren Wiseman, konstaterar Gustav.

JO rekommenderar Försvarsmakten att förtydliga sina regler för sociala medier samt kritiserar att den inte lämnat ut allmänna handlingar skyndsamt.