Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Gillberg förlorade i Europadomstolen

Europadomstolen slår slutgiltigt fast att svenska staten inte har utsatt professor Christopher Gillberg för ett rättsövergrepp. Men domen rätade inte ut frågetecken kring sekretesskyddet i medicinsk forskning.

– Tyvärr är domen rumphuggen, säger Clarence Craaford, Gillbergs juridiska ombud.

Domstolen bortser nämligen helt från att pröva om kammarrätten gjorde rätt som kom fram till att Gillbergs material om damp, där han följt 141 barn, skulle lämnas ut trots att barnen var lovade sekretess. Orsaken är att det gått för lång tid.

– Frågan om när en forskare kan tvingas lämna ut integritetskänslig information har inte besvarats av Europadomstolen. Det blir i stället något för svenska lagstiftare, säger Clarence Craaford.

Regeringen öppnar också för en översyn.

– Det finns ett behov av att se över regler och lagar i det som mer generellt reglerar förhållandet mellan patienter och forskare, säger Peter Honeth (FP), statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Juridiskt har den tio år långa striden kring Gillbergs dampforskning nått sin slutpunkt i och med tisdagens dom.

Gillberg vände sig till Europadomstolen eftersom han ansåg att staten kränkt hans rättigheter när han dömdes för tjänstefel. Han dömdes eftersom han, med hänvisning till sekretessavtal, trotsade kammarrättens domar som sade att två andra forskare skulle få del av det numera förstörda underlaget.

I första vändan 2010 förlorade han. Nu var de 17 domarna i domstolens högsta instans, Grand Chamber, eniga om att det Gillberg varit med om inte ens går in under Europakonventionen.

I den mån han lidit av att ha blivit dömd för tjänstefel var det förutsebara konsekvenser med tanke på den brottsliga handlingen, anser Europadomstolen. Eftersom han inte var barnens läkare var han inte bunden av tystnadsplikt. Sekretesslöftena gick också längre än lagen medger.

Gillberg, som har fortsatt som professor vid Göteborgs universitet, ger endast en allmän kommentar via mejl.

"Jag är glad att domstolen fann ärendet tillräckligt viktigt för att bli föremål för överläggningar i Grand Chamber, och noterar med intresse och oro att svenska regeringen inför domstolen hävdade att internationellt vedertagna forskningsetiska regler faktiskt inte gäller i Sverige."

Europadomstolen

• Domen mot Gillberg var det första svenska fallet på 16 år i Europadomstolens högsta instans Grand Chamber.

• Sverige friades även i det tidigare fallet som rörde en facklig strid kring en restaurangägare på Gotland.

• Gillberg dömdes 2005 av tingsrätten till villkorlig dom och 50 dagsböter för tjänstefel.

• Domen fastställdes av hovrätten året därpå.

• När Högsta domstolen inte tog upp fallet vände sig Gillberg till Europadomstolen.

• Gillberg åberopade artikel 8, som handlar om rätt till skydd för privat- och familjeliv, och artikel 10, som handlar om yttrandefrihet.

• Själva forskningsmaterialet som striden handlar förstördes 2004 i en papperstugg, vilket tre av Gillbergs medarbetare dömdes för. (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.