Det blir ett sabbatsår från skolan som få 16-åringar skulle kunna drömma om. Senare i augusti lämnar Greta Thunberg Storbritannien för en segling över Atlanten. Målet: två FN-möten om klimatet – den 23 september i New York. Och, i början av december, FN:s årliga klimatkonferens COP25 i Santiago, Chile. 

På fredagen deltog hon för sista gången på länge i skolstrejken på Mynttorget, den hon inledde ensam för snart ett år sedan. På plats fanns ett 80-tal strejkare och ett stort internationellt medieuppbåd. 

Vad är svårast att lämna hemma i Sverige?

– Jag tror det är hundarna. Familjen kan jag prata med på telefon, men det går inte med hundarna, säger Greta Thunberg till DN.

Innan hon kliver ombord på den 18 meter långa tävlingssegelbåt som ska ta henne till New York senare i augusti ska Greta Thunberg till Lausanne, där omkring 450 unga klimatstrejkare från 37 länder samlas i nästa vecka för ett europeiskt möte med rörelsen ”Fridays for future”.

– I dag ska vi prata om vad som händer här på Mynttorget när jag är borta. Och sedan är det många av strejkarna som brukar vara här som följer med till Lausanne, säger Greta Thunberg som just nu har sommarlov.

Planen är att fredagsstrejkerna på Mynttorget ska fortsätta som de har gjort ända sedan Greta Thunberg ensam satte sig ner utanför riksdagshuset den 20 augusti förra året. Då: med målet att skapa uppmärksamhet i klimatfrågan inför riksdagsvalet. Sedan dess har rörelsen vuxit, i land efter land runt om i världen har människor gjort som hon. Satt sig utanför lokala parlament och kommunhus och strejkat för klimatet. Vid den senaste globalt arrangerade strejken den 24 maj rapporterar organisatörerna att över en miljon människor strejkade i minst 131 länder. 

Isabelle Axelsson är en av de skolstrejkare som funnits länge vid Greta Thunbergs sida på Mynttorget.

– Vi kommer fortsätta att vara här varje fredag mellan klockan åtta och tre och strejka från skolan, universitetet. Och från jobbet, de som kan. Den 20 september kommer vi ha en ny global skolstrejk, vi har just ansökt om polistillstånd för den, säger hon.

Greta Thunberg vet ännu inte när hon kommer tillbaka till Sverige. Men hon hoppas att svenskarnas kunskap om klimatkrisen ska öka under tiden hon är borta.

– Jag hoppas att vi kommer att passera en vändpunkt – om vi inte redan har gjort det – i allmänt medvetande. Att folk plötsligt förstår att det här inte fungerar längre. Att det blir ett uppvaknande som saknar motstycke i historien, säger hon. 

– Jag hoppas att folk ser igenom det makthavarna säger. Och att makthavarna börjar prata om koldioxidbudgeten. Och blir tvungna att hålla sig i linje med den budgeten.

COP25 i Santiago har ledorden ”Time for action”. Värdlandet Chile skriver på konferensens hemsida att alla länder måste ”öka sina åtaganden för att begränsa den globala uppvärmningen”. Och tiden är knapp för att världens länder ska ha möjlighet att klara de mål de själva har satt upp i Parisavtalet - att begränsa uppvärmningen jämfört med tiden före industrialiseringen till åtminstone 2 grader Celsius, helst under 1,5 grad.

FN:s klimatpanel, IPCC, konstaterade i sin rapport i oktober förra året att ”snabba och omfattande förändringar av hela samhället i en skala som saknar motstycke”, krävs för att målen i Parisavtalet ska nås. I samma rapport kartlades den kvarvarande koldioxidbudgeten: Fortsätter utsläppen på samma sätt som i dag, är den globala koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet slut på mindre än nio år.

– Jag hoppas att det kommer ett uppvaknande om vad det är som händer och i vilken skala. För det finns inte olika åsikter när det kommer till sådana här saker. Det här är vetenskapliga fakta, säger Greta Thunberg.