Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Gripna IS-svenskar kan inte räkna med hjälp

Förstörelsen är stor inne i staden.
Förstörelsen är stor inne i staden. Foto: Gabriel Chaim/AP

Svenska IS-anhängare tros ha tillfångatagits efter slaget om Raqqa i Syrien. Men det är oklart vilken hjälp de misstänkta terroristerna kan räkna med. Enligt terrorexperten Magnus Ranstorp är frågan känslig.

– Jag tror att svenska myndigheter hellre ser att de stannar och döms därnere, än att de kommer hem och blir säkerhetshot, säger Magnus Ranstorp.

Förra veckan besegrades terrorrörelsen IS i sin självutnämnda huvudstad Raqqa i Syrien. Hur många svenska IS-anhängare som tros ha befunnit sig i området är oklart, men Säkerhetspolisen har uppgifter om att personer såväl dödats som gripits.

– Vi har hört allt från att folk dör till att de blivit tillfångatagna eller att de går under radarn, har Säpo-chefen Anders Thorberg sagt till TT, utan att bekräfta något.

Läs mer: al-Raqqa befriat efter hårda strider mot IS

Enligt Magnus Ranstorp kommer de flesta som klarat sig undan striderna levande att hamna i händerna på framför allt turkiska, kurdiska och irakiska myndigheter.

– Utan tvekan finns det stora risker. Allt från tortyr och tortyrliknande förhållanden till avrättningar. Irak har sagt att man kommer att döma individer från Europa som gjort sig skyldiga till brott hårt, säger han.

Läs mer: Svenskar uppges strida för IS i Raqqa

Det är samtidigt oklart vilken hjälp gripna IS-svenskar kan räkna med. Utrikesdepartementet anser sig ha ytterst begränsade möjligheter att hjälpa till.

– Grundregeln från vårt perspektiv är res inte dit, för vi kan inte hjälpa till om det blir problem, säger Katarina Byrenius Roslund på UD:s presstjänst.

Syriska SDF-soldater inne i det sportstadium som var IS-styrkornas sista utpost i striden om al-Raqqa.
Syriska SDF-soldater inne i det sportstadium som var IS-styrkornas sista utpost i striden om al-Raqqa. Foto: Asmaa Waguih/AP

Sverige har heller ingen formell plikt att hjälpa svenska medborgare som tillfångatagits av annan stat.

– Det finns en rätt för svenska myndigheter att träffa personerna i förvar, för att exempelvis se till att de har juridiska ombud, men det är inte formulerat som en skyldighet, säger Mark Klamberg, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Men svenska ambassader och konsulat kommer ändå att behöva hantera frågan, enligt Magnus Ranstorp. Det är där information om gripna IS-svenskar kommer att hamna, och det är dit de som lyckats fly kommer att vända sig för att exempelvis få nya pass utfärdade.

– Det kommer att vara den första varningssignalen som kommer till svenska myndigheter, när de här individerna vänder sig till ambassaderna för att få hjälp, säger Ranstorp.

Läs mer: Erik Ohlsson: Därför uteblir jublet när Raqqa har befriats

Hur många kontakter och frågor om konsulär hjälp som svenska myndigheter i regionen hittills fått gällande IS-resenärer kan UD inte svara på.

– Vi har ingen sådan lista, säger Katarina Byrenius Roslund.

Borde det inte ligga i ert intresse, inte minst för att kunna bistå andra myndigheter med information?

– Det är inte allting som kommer till vår kännedom och det är inte vår roll att göra en bakgrundscheck när en person exempelvis söker ett pass, säger hon.

I andra länder finns lagstiftning som innebär att åtal väntar IS-resenärer som återvänder. I Sverige blev det straffbart med terrorresor först i våras. De som reste tidigare än så omfattas inte av regleringen.

– Vi har varit rejält på efterkälken när det gäller lagstiftningen. Man kan åka från halshuggningar i Raqqa till sin lägenhet i Angered utan att det får någon straffrättslig påföljd, säger Magnus Ranstorp.

Fakta: IS-anhängare från Sverige

Omkring 300 personer har sedan 2012 rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst IS.

Cirka hälften av dem har återvänt.

Ett 40-tal resenärer tros ha dödats.

Runt 100 personer tros finnas kvar i konfliktområdet.

Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.

Återvändandet började mattas av 2016 och utvecklingen ser ut att hålla i sig även under 2017.

Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.

Källa: Säpo

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.