Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-02 15:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/gront-ljus-for-svenska-behandlingsstudier-mot-covid-19/

Sverige

Grönt ljus för svenska behandlingsstudier mot covid-19

Försök att behandla patienter med ebolamedicinen remdesivir ska inom kort inledas i Sverige.
Försök att behandla patienter med ebolamedicinen remdesivir ska inom kort inledas i Sverige. Foto: Gilead Sciences/AP

Flera behandlingsstudier mot covid-19 inleds i Sverige den närmsta veckan, med blodplasma från tillfrisknade och ebolamedicin. 

Studierna har fått grönt ljus av Etikprövningsmyndigheten, som snabbat på arbetet med att göra bedömningar.

– Men vi får aldrig tumma på skyddet för försökspersonerna, säger myndighetschef Johan Modin.

Innan forskning på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter kan påbörjas krävs godkännande från Etikprövningsmyndigheten. För klinisk läkemedelsprövning krävs även tillstånd från Läkemedelsverket.

Hittills har en handfull studier som rör covid-19 fått klartecken från Etikprövningsmyndigheten, visar siffror som myndigheten tagit fram för DN.

Den 18 mars införde myndigheten förturshantering av ansökningar som rör covid-19. Det ska gälla de studier som förväntas ”ge nytta” medan pandemin pågår, alternativt att insamlandet av information (exempelvis genom provtagning på sjuka) ”ovillkorligen” måste ske inom den närmsta tiden.

Fler än 40 ansökningar har inkommit där forskare begärt förtur av i hanteringen. För de som beviljas förtur har Etikprövningsmyndigheten som målsättning att inom en vecka komma med en bedömning.

– Det kan röra sig om oerhört viktig forskning. Därför är det också viktigt att vi har en ordning som ser till att forskningen blir av så fort som möjligt, men vi får aldrig tumma på skyddet för forskningspersonerna, säger Johan Modin.

Bibehålls samma krav som i normala lägen?

– Kraven är desamma. Personerna får inte utsättas för onödiga risker och skador. Riskerna får aldrig överväga nyttan med studien. Storleken på nyttan påverkas såklart av hur angelägen studien är, och i sånt här läge kan den förväntade nyttan så klart vara väldigt stor. 

Går det tillräckligt snabbt för er?

– Alla forskare vill helst börja så snabbt som möjligt. Men jag tror att det finns stor förståelse för lagstiftningen och vårt uppdrag. Den handläggningsfrist som gäller för nya ansökningar är normalt 60 dagar, så just nu arbetar vi väldigt snabbt. Att korta ned tiden ytterligare, och samtidigt säkerställa skyddet för forskningspersonerna, det har jag svårt att se att vi kan göra.

Bland de studier som fått godkännande handlar åtminstone tre uttryckligen om att testa behandlingsformer mot sjukdomen. 

Två av dessa är fas III-studier där svenska forskare ska testa den antivirala drogen remdesivir, som ursprungligen utvecklades mot ebola, för att behandla patienter med covid-19. Läkemedelsverket har tidigare beviljat beredskapslicens för användning av läkemedlet i Sverige med anledning av det nya coronaviruset.

Forskningsledaren till de nya studierna Soo Aleman, överläkare och docent på infektion vid Karolinska institutet, skriver i ett mejl till DN att man hoppas komma igång med studien i Sverige om en vecka.

I den tredje behandlingsstudien ska ett trettiotal patienter i Stockholm som är sjuka i covid-19 ges blodplasma från personer som tidigare haft sjukdomen, men sedan tillfrisknat. Forskningsledaren Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, hoppas att de första patienterna ska påbörja behandlingen nu på långfredagen.

Metoden att ge blodplasma från tillfrisknade är väl beprövad, och användes redan vid spanska sjukan på 1910-talet, berättar Joakim Dillner.

– Den här epidemin med covid-19 går väldigt fort och på bara en vecka är det många som hinner avlida. Det har varit uppenbart att det inte funnits en chans att ta fram nya behandlingsstrategier som kan vara klara i tid. Den enda chansen är att återanvända något gammalt och beprövat, säger han. 

Joakim Dillner säger sig vara imponerad över det snabba besked han kunnat få från Etikprövningsmyndigheten, som kom sju dagar efter att han skickat in ansökan. Allteftersom har också data från liknande studier i bland annat Italien och Kina gett hoppfulla signaler om att behandlingsmetoden kan ha effekt, uppger han.

– Om ny data fortsätter att komma i samma takt så hoppas jag att det kan finnas en allmän rekommendation kring den här metoden inom två till tre veckor, säger Joakim Dillner och fortsätter:

– Redan då kanske den värsta delen av epidemin har passerat, men det kommer fortfarande vara många som får allvarlig sjukdom under hela april och maj. Förhoppningsvis kan vi bidra med ytterligare ett hjälpmedel i behandlingsarsenalen.