Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Gymnasierektorer vittnar om extremism bland elever

Martin Wikerstål, Rektor på Kungsmadskolan i Växjö.
Martin Wikerstål, Rektor på Kungsmadskolan i Växjö. Foto: Lina Alriksson

Antisemitiska glåpord. Rasistiska uttalanden mot flyktingar. Elever som lockas av IS-rekryterare.

Hälften av rektorerna i DN:s undersökning har tvingats hantera extremism bland sina elever.

– Elever frågade om vapentillverkning och undrade vad det fanns för kemikalier på skolan, säger en rektor i Växjö.

Nu fortsätter granskningen av extremism i den svenska skolan.

Den svenska skolan ska bygga på en demokratisk värdegrund. I en artikelserie granskar DN hotet mot den värdegrunden – i form av extremism i skolmiljön. Tidigare har vi rapporterat hur rektorer kastat ut utomstående som försökt sprida propaganda inne på skolorna. Men problemen finns även inne i klassrummen. 

Över hälften av rektorerna på landets kommunala gymnasieskolor har deltagit i DN:s enkätundersökning om extremism i skolan. 

Av dem svarar drygt hälften, 52 procent, att de behövt hantera att elever uttrycker extremistiska åsikter eller har kopplingar till extremistiska grupper. 

”För två år sedan, under en kort tid, med IS-sympatier och lokal IS-rekryterare”, skriver en rektor i Västsverige.

”Jag har haft samtal med elever som uttryckt åsikter som kan tolkas som antisemitism och även våldsbejakande på vänsterkanten”, skriver en rektor i Stockholm.

Martin Wikerstål är rektor på gymnasiet Kungsmadskolan i Växjö. Han berättar hur skolan under de senaste åren har haft problem med en liten grupp unga killar som visat tecken på både kriminalitet och radikalisering.

– Det har varit mycket oro kring de killarna. Våldsbrott kombinerat med kompromisslösa islamistiska synpunkter på åtskillnad av pojkar och flickor i skolmiljön, och vem som har lov att prata med vem, säger Martin Wikerstål.

Enligt honom fanns det redan problem från grundskolan, där flera av killarna haft mycket hög frånvaro. På gymnasiet visade de också ett intresse för vapen och skolan utredde om eleverna utgjorde ett hot mot klasskamrater och lärare.

Martin Wikerstål.
Martin Wikerstål. Foto: Lina Alriksson

– De frågade om vapentillverkning och undrade vad det fanns för kemikalier på skolan och hur mycket man kunde spetsa plåtar inne på industritekniska programmet, säger Martin Wikerstål, och fortsätter:

– Vid ett tillfälle hade en av killarna ett vapen i skolan, en ganska kraftig elpistol. Polisen kom och tog hand om honom och vapnet. 

Flera av killarna har dömts för brott och hoppat av skolan.

Enligt Martin Wikerstål har det funnits ett väl fungerande samarbete mellan skolan, killarnas hemkommuner och polisen. Kommunens säkerhetsstrateg har gett stöd och skolan har även delat informationen med Säkerhetspolisen. 

Rektorn säger att det inte funnits någon oro för terrorrelaterad brottslighet, däremot för att killarna skulle ansluta sig till stridande grupper i Syrien eller Irak. Han beskriver gruppen som tätt sammansluten, med starka etniska band och hederskultur som håller dem samman och isolerar dem från omvärlden.

– Inte minst de vanliga, vettiga muslimerna har tyckt att den här gruppen har varit obehaglig. Killarna har velat propagera för dem om hur de ska leva och tro, och spridit länkar till olika radikala imamer på nätet. 

Fallen som beskrivs av rektorerna i DN:s undersökning handlar nästan alla om killar. Camilla Brogeby, rektor på Almåsgymnasiet i Borås, säger att det finns en risk att skolan missar de tjejer som radikaliseras.

– Man ser de aggressiva och utåtagerande pojkarna, men även flickorna har en roll i de här sammanhangen. Vi är därför alltid uppmärksamma på tecken på förändringar i beteende och klädsel. De försvinner på ett annat sätt än pojkarna, det sker i tysthet med mer och mer frånvaro. 

Precis som flera av sina kolleger säger Camilla Brogeby att samarbetet med kommunen och andra myndigheter är viktigt.

– Om vi har oro kring elever som kan ha kopplingar till extremism framför vi det till kommunens centrum för kunskap och säkerhet.

Finns det en risk om det upplevs som att skolpersonal anger elever?

– Jag tror att det är viktigt att eleverna förstår att de här värderingarna inte hör hemma i skolan. Vi har ett demokratiskt uppdrag och om vi ser något som inte överensstämmer med vår värdegrund måste vi vidta åtgärder. Om man har de här radikala åsikterna ska man inte invaggas i tron att vi håller tyst om det.

Läs mer: Extremister försöker sprida propaganda i skolorna 

Läs mer: Elevernas nazifilm blev en vändpunkt för elitskolan

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.